Härom veckan fick jag i postlådan en inbjudan till vernissage.
Min fd målarlärarinna Linnea Ekstrand har utställt akvareller och akrylmålningar i Rådhusgalleriet i Nykarleby i sommar.
Att mingla runt på en vernissage säger jag inte nej till så i går kväll träffade jag bekanta och många obekanta, men har man konst som intresse så är det bara att skaka hand och resten kommer av sej själv.
Linnea firade sin 50 års dag lite på förhand och sina 20 år som konstutövare.En riktig trevlig öppning med ett dignande festbord och ett av de härligaste tal jag hört på länge kom från hennes man Sixten.
Akvarellerna i all ära men det är Linneas akrylmålningar jag faschineras av. Se bara på bilden ovan hur hon använt en virkad duk och gamla tapeter i sin målning för att få struktur.
Peppad av alla intryck jag fått så tog jag fram min målarkorg runt midnatt och satte mej ner vid köksbordet. Inte för att göra något seriöst utan för att få en liten nystart efter att inspirationen varit försvunnen. Med lite tidningspapper att täcka för blommorna vätte jag pappret och slängde på lite färg. Lät det rinna lite vattenstrålar över pappret för att sen låta det torka. Efteråt var det bara att plocka bort pappersbitarna och så kom blommorna till. Så lite finlir till sist.
Så till dagens överkörning.
Gubben och Patrik har sprungit West Coast Race i dag och jag tänkte passa på att rensa huset och köra till Ekorosk.
Erik hade stadsärende så vi skulle ta det i samma veva.
Alla tycks rensa upp i husen nu för det var smockfullt med bilar och kärror. Vi hjälptes åt att lasta ur bilen och jag gick med en väska glas för att se var jag kunde slänga det. När jag vänder mej om kommer en bil körandes och jag hinner ingenting före bilkärrans hjul går över min fot. Chockad över vad som hänt fortsätter jag med att slänga saker och bilen i fråga bara fortsätter och jag tyckte så här i efterhand att de i bilen skulle märkt nånting.
Först när jag sätter mej i bilen säger jag åt Erik vad som hänt och tar av mej skon. Lite mörbultad känns foten och skon är skrapad på ytan men hel. Konstaterar att det också har tagit i mitt ben eftersom jag är smutsig utefter byxorna.
Väl inne i stan känner jag att min arm blir sjuk så säkert har jag tagit emot med den på något sätt. Allt gick ju så fort att jag knappt hann reagera. Sitter nu med en lite uppsvälld stortå och trampdyna och blånader.
Ska ut och äta med goda vänner i kväll så få se om jag hittar nån sko som jag tål att ha på mej. Försökte med crocksen men det gick inte och då är ju de rymliga. Tur att det är sommar och man kan vara barfota. Få nu se hur det blir på tisdag, det är tänkt att jag ska delta i Nice Run då.
Ska man se nåt positivt i det hela skulle det då va att det aldrig blir bloggtorka så länge saker och ting händer.
