Att en blåsig onsdag morgon ta sej i kragen och med försiktiga steg närma sej vågen för att göra en närmare bekantskap efter månader av distans. Kliva upp och hålla andan för att sen lyckligt släppa ut luften och konstatera att det inte alls var ett sånt nederlag som man trott. Att finna att det inte var så illa alls.
I sin iver leta i garderoben och dra på sej plagg efter plagg, studera kritiskt i spegeln och komma fram till att årets julfestkläder redan hänger i garderoben. Det är lycka en blåsig onsdag morgon.
För mej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar