Det snöar ymnigt utanför vårt köksfönster, jag orkar inte ha särskilda känslor för det. För det är som det är och kan inte hjälpas. Hellre nu än i maj om det nu med all makt ska häva ner.
Bonzo han är på toppenhumör över snön, gör glädjeskutt rakt upp, springer från höger till vänster, gräver och grabbar tag i pinnar som gömmer sej under snön. Önska jag vore lite mera som honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar