Ojoj det blev en helt galen sista vecka och bara vetskapen om att det är övergående gjorde att jag höll ihop. Redan på måndag morgon steg blodtrycket till ohälsosamma höjder.
Jag skulle ha min presentation om palliativ vård via teams och hade fixat med en snygg power point och allt. Jag fick kontakt med min lärarinna som satt i Vasa tror jag och vi skulle börja på. Då försvinner plötsligt alla teams jag har på min dator. Jag fattade inte vad som hände. Försökte logga in igen men allt bara snurrade och jag kom inte längre så vi fick ge upp tanken på presentation den förmiddagen.
Jag satt och slet mitt hår en stund och så försökte jag logga in på annan webbläsare och hittade allt (tack och lov) där. Meddelade att jag är kontaktbar igen och kan ta ett nytt försök. Mitt meddelande såg lärarinnan inte förrän jag kom till skolan på eftermiddagen och skulle skriva två tent på en timme, mellan 14 och 15. Hon undrade om vi kunde göra ett nytt försök 15.30? absolut skrev jag och kände hur stressen la sej som tryck. Nog ska jag hinna hem, få igång datorn och helst också dricka en kaffe.
Tenterna skrev jag i ett rasande tempo, blyerts spetsen blev bara trubbigare och trubbigare och jag tryckte hårt mot pappret och kråkfötterna blev värre och värre. Lämnade upp mina tenter och kände hur det hettade i ansiktet. Rusade ut ur skolan och hem. Satte igång datorn och bryggde en kopp kaffe. När lärarinnan sen tog kontakt var jag som en filbunke. Gjorde min presentation på bästa högsvenska jag förmådde, och bara lät orden flöda. Efteråt sa hon att det märktes att jag förberett mej väl, visste vad jag pratade om och hade en vårdande och mjuk röst... Hon var riktigt nöjd med vad jag åstadkommit och jag kunde pusta ut. Om hon bara visste hur jag svettats den dagen. så fick jag ett par timmar hemma innan jag drog iväg på kvällsjobb.
Tisdag var jag i skolan och sista timmen hade vi knytkalas och pratade om praktiken som vi ska ha i augusti/september. Efteråt körde jag till Larsmo där Omsorg hade en personaldag. De hade startat tidigare under dagen med sårvårdsskolning och kaffe, jag kom fram lagom till lek och mat. Längesen jag ätit så gott och skrattat så hjärtligt. Fast jag var trött så är jag så glad att jag var med i gänget ca tre timmar. När lekarna och bastun var varm körde jag hemåt, jag hade skoluppgifter att göra inför nästa dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar