Nöjd tant

Jag kände mej så nöjd när jag kom hem i dag. Skönt att tända ljus och brygga en kopp kaffe. Så pigg så jag fortsatte med mina studier som jag även under helgen lagt flera timmar på. Vi har massor av självstudier trots att vi är åtminstone två dagar i veckan på skola.

Jag gjorde även ett kap när det kommer till sovkudde. I lördags var det nära att jag satsat nästan en hundring på en kudde men tyckte det var onödigt saftigt pris. Trots att jag visste att jag i nuläget har stora problem med nacken och mycket huvudvärk. Under skoldagen i dag skickar gubben åt mej att nu är black week igång och "min" kudde är nedsatt med 60%! Så jag körde raka vägen från skolan till affären och haffade mej en. Ska bli spännande ikväll att lägga sej, nu har jag ju bara provlegat den men känslan är bra. Så.

På tal om kuddar så köpte gubben oss en soffkudde i helgen och den är absolut bedårande. Jag blir så glad varje gång blicken landar på den.

Jag tyckte det var riktigt trevligt att vakna till månen och snön i morse. Det lilla barnet vaknade i mej.

Plockade fram mina nya vinterskor som stått länge i skåpet och väntat. Dessa blir perfekta i jobbet då de är så lätta att ta på sej. Sånt behöver man också tänka på. Inga skosnören som det far smällknut på när man har bråttom.

Så mysigt idag när det mitt under lektion kom in ett par elever för att sätta adventsljusstakar i fönstren. När vi for hem såg vi att det också fanns en gran innanför dörrarna. Få se i morgon om vi hittar ännu mera julpynt. Passade så bra i dag när snön dalade ner mellan varven. Så mycket ljusare med snön. Jag tog en promenad under lunchen i dag för att hållas pigg och alert under eftermiddagen, kunde faktiskt bara ha fortsatt gå, så skönt var det. Tog även en runda med Bonzo i kväll men då hade ju mörkret lagt sej.

 Tyckte även han var piggare. Nu är hans favorit tid här.

Och visst smyger det sej på även här hemma. Detta metallhjärta har jag pimpat med sånt jag haft här hemma. Nåt "ögle"garn, grön bladgirlang och en ljusslinga med timer. Då kan det bli så här bra.

 

Äntligen fredag igen

 Fredag igen och här väntar ledig helg.

Jag kom just från arbetet, duschade och kröp under täcket, så skönt att bara slappa. Men så härjade gubben upp mej för han hade fixat så jag får in foton från telefon till dator. Allt är knepigt när man har något nytt. Så då tänkte jag att jag gör ett inlägg på samma gång.

Jag har läst lite extra på en tent som vi hade här i veckan, nåt som jag var nervös över men som jag klarade bra. Det är nu slut på smekmånaden och skoluppgifter kommer igång på allvar.

Tro nu inte det är nåt nytt under solen, jag trivs när jag kan varva ner med en stickning. Vanliga gråsockor där hjärnan får vila.

Lite vinter dekorationer har hittat fram, dörrsmycke av plast men jag är okej med det.

Nån liten julklapp har slagits in. 

Ute är det inte vinterlikt och ganska mysigt med skogspromenader ännu.

Man kan ju alltid hitta nån pinne att tugga på.

Så här är det mest vanlig vardag, skola varvas med arbete och däremellan njuter jag av barnbarnet. Det är det ljuvligaste i livet nu. Ett dreggligt glatt leende med två tänder nere i munnen och glittrande ögon. Jag faller pladask för sånt. 

Massa teknisk s**t

Min dator fullkomligt sprack upp i sömmen och plastdelar trillade ut. Så typiskt just nu när den verkligen behövs i skolarbetet. Så det blev att investera i en ny och eftersom jag inte är av den teknikhändige sorten har jag fått ta hjälp av gubben lite i taget. Inte för mycket åt gången för då bränner han propparna på min okunskap. Därför blev det ett ofrivilligt avbrott i inläggen. Fast det ska sägas att jag ofta tänker på att sluta så bli inte förvånad den dag det tystnar här. 

Det kom lite snö för över en vecka sen och vissa levde upp lite extra över det. Själv är jag lite tudelad, nu är det alldeles för mörkt och blött och ett tunt snötäcke skulle ju lysa upp tillvaron lite. Samtidigt som det känns så definitivt när snön kommer, som att det inte finns nån återvändo då längre.

Att ha nån ledig förmiddag eller hel dag har varit så härligt nu. Fantastiskt väder att vara ute med hunden i. Så fint att solen ändå vill lysa, fast världen ser så mörk ut och folket inte varken lär sej eller blir klokare.

Skolan går på som tidigare. Har varit befriad från första hjälpen då jag gick den kursen i mars i år. Hade en hel ledig dag då men nu på måndag när andra delen av den går har jag lovat att arbeta några timmar i stället.

Fick även vara borta när det kom till bäddning och tvättning av patient i sängläge eftersom det hör till mitt arbete. Var med på benlindning och matning av person fast det också hör till vardagligheter.

På tisdag har vi tent om kost och jag vet redan att mitt huvud kommer gå i strejk lagom till dess. Varför funkar det inte då det blir skarpt läge? Ibland känns det nog som att jag är för gammal för detta trots att jag tycker det är så intressant.

Har jobbhelg som bäst och i dag lördag har det varit ganska lång dag. Men så lyckat att jag fick samtala om Leonard Cohen med en klient som tog upp att han nu följer med serien So long Marianne och skulle se dokumentären om låten Halleluja som går på tv i kväll. Där kom jag riktigt igång och det sa jag också åt klienten, att ser du nu hur jag går igång på vårt samtal? Haha! Ibland behövs det så lite. En klient var så glad när han såg att det var jag som kom " Du ser så moderlig ut! sa han och det är bara att tacka och ta emot. Jo så att visst är det mest skoj under mina dagar. I morgon arbetar jag bara under förmiddagen sen får jag fira fars dag.

Glögg säsongen är för övrigt i full gång och nya smaker testas. Man får bjuda till nu för att hållas på gott humör under den mörka tiden.

I går kväll skötte vi Hugo när föräldrarna var på revy. Det matades, lektes, byttes blöja och borstades tänder ( 2 stycken) och gosades för fulla muggar. Bytte till pyjamas på honom så han skulle vara ställd för natten när de hämtade men sova ville han inte mer än en halv timme under hela kvällen. Hans pappas gamla leksaker var alltför intressanta för att somna ifrån. Och inte så han skulle ha gråtit en endaste gång, världens snällaste och gladaste! Och sötaste naturligtvis.

Alla helgons helg

Äntligen en ledig helg och jag har vilat och samlat kraft, träffat vänner och hela min kära familj.

När jag kom hem från arbetet i fredags och stapplade in med matkassar var Hugo redan här och väntade med sina föräldrar. Ledigheten startade på bästa sätt och jag vet inte hur många gånger jag både sa och tänkte att nu har jag en sån skön känsla, riktigt kände hur axlarna sjönk.

Lördagen var vacker men blåsig och kall. Inne i skogen med Bonzo helt okej. Gick och tänkte på de som inte finns med oss längre, de som alltid saknaden finns kvar för.  Även på alla som gått bort under året i mitt arbete, det blir verkligt många.

Efter att ha tagit det lugnt hela eftermiddagen tände vi först ljus på våra näras viloplatser och for sen till ett par av våra vänner på kaffe. Satt runt köksbordet och spelade sällskapsspel och drack glögg och hade det så trevligt och mysigt.

I dag söndag har det snöat så vi till och med har ett vitt täcke på marken. Jag städade lite under förmiddagen då Erik och Sandra skulle dyka upp lagom till mat. Erik och hundhår är ingen vidare kombo. Så fint att de ville komma ut fast vädret inte var det bästa då jag vet att det igen far några veckor tills vi ses.

Resten av mina vakna timmar denna dag ska jag viga åt mina studier. Inte för att jag behöver men för mitt egna intresses skull.

En helg med lagom av allt blev det och i morgon har jag skoldag igen. Det ser jag fram emot.

 

Arbetshelg och vinterdäcken på

Jag har gått genom virvlande löv och samlingar i stan i helgen. Hade morgonskifte i lördags och kvällskifte på söndag så det kändes okej med ledig tid ändå. Dessutom kändes det extra långt då klockan ändrades. 

Efter att jag slutade arbetet på lördag hade jag cafe´träff med en väninna. Jag har fått den äran att läsa igenom text till en bok som inom kort ska till tryckeri och ska finnas tillgänglig om några veckor. Nu fick jag tycka till om texten över en kopp kaffe och äppelkaka. Det blev en härlig och livgivande stund.

Jag var så otroligt tacksam och varm i hjärtat efter söndagens skifte. Visst, det kan vara tufft ibland men jag har ett underbart arbete och får så mycket tillbaka. Bästa är väl när man kör hem i den kolsvarta kvällen med ett leende på läpparna och en varm känsla i bröstet.

I dag har det varit skola och vi har bland annat gått igenom bemötande av äldre och vuxna. Så intressant och jag har haft så mycket igenkänning och kunnat relatera till så många händelser. Bästa med hela dagen har varit att vi inte behövt plocka fram datorn ;) Jag har inte huvud för allt vi borde hitta i skärmen.

Bättre upp var att jag svängde in till Hugo och hans mamma efter skolan. Hugo sov i vagnen så vi fick dricka kaffe i lugn och ro och prata. Sen kom den lilla skatten in i sin otroligt gulliga isbjörnsoverall som han fått av sin mormor och han lyste som solen fast han precis vaknat. Att få ta honom i famnen så varm och go som han var i kroppen och bara gosa och krama efter en hel vecka utan att vi setts var så mysigt. Sen hade han massor att berätta om och skrattade högt mellan varven. Ojoj du kära lilla vän <3

När jag kom hem satte gubben vinterdäck på våra bilar. Det är onödigt att chansa nu och jag ska vissa mornar så tidigt iväg så bättre att vara på säkra sidan.

Har på arenan sett första avsnittet av So long Marianne. Leonard Cohen och Marianne Ihlen möttes på Hydra där de inledde ett förhållande som senare tog slut men de förblev vänner livet ut. Så otroligt imponerad av Alex Wolff som spelar Leonard, han har fått till Leonards kroppsspråk och miner så exakt. En serie i 8 delar som jag rekommenderar var och en att se.

 

Ett hej mitt i veckan

Ett litet hej mitt i veckan. Jag börjar senare i dag på arbete och har förmiddagen ledig. Den blir då förstås vigd till klädtvätt, betalning av räkningar o.s.v. Då jag nu var på datorn kunde jag ju smälla till med ett inlägg i samma fart.

Måndag och tisdag i skolan. Jag fick äntligen fixat med datorn så den vill samma som jag, grupparbeten (som jag inte är överförtjust i) , en test på vad vi lärt oss hittills där jag hade total blackout och skrev tack och förlåt längst ner. Vi har fått vara till Intek på studiebesök och det var riktigt intressant, vilken ynnest att sån dagverksamhet finns tillgänglig för behövande. Så otroligt fint och genomtänkt.

I går på arbetet satte jag upp denna bild på Omsorgs händelse. Det här är Doris som är livrädd när jag kommer med dammsugaren och kvick som pilen rusar till bastun och där sitter hon tills jag lämnar huset.

I går mellan 16 och 18 hade vi personalmöte och det bjöds på pizza. Jag var så himla trött efter att ha varit igång från morgon och att då få sjunka ner i en grön mjuk sammetssoffa med pluffiga kuddar och en tallrik med pizza i hand var som bomull kring kroppen. Jag kunde ha somnat där och då. Men vi hade så intressanta funderingar och skratten ekade i rummet bland ca 30 stycken vårdare som alla strävar åt samma håll. Att alla ska få må bra på sin arbetsplats och att våra klienter ska vara nöjda och känna omsorg i vardagen. Tacksam över att vara en del av den gemenskapen.

Jag har äntligen fått lite blomster vid trappan, så här strax före snön börjar virvla ner. Bättre sent än aldrig och visst ser det lite mer välkomnande ut med ett arrangemang på trappan.

Väntar på november då jag är en som tagit till mej ordet novent med största allvar. Kan annars vara en av de gräsligaste månaderna på året och för att mota det försöker jag fixa lite mysig känsla här hemma. Dessa två posters ska i ramar, varma färger som ger ombonad och mjukt för ögat.

I morgon blir Hugo 6 månader gammal och naturligtvis har fammo ordnat med paket. Knepat och knåpat med kort och allt. Han har redan fått presenten eftersom han eventuellt skulle vara bortrest på festdagen vår lilla gullevän.

Nu ska jag ta tag i rentvätten här.

 

Loggade ut och tog helg

I fredags loggade jag ut från arbetet och tog helg. Det har varit så skönt att koppla bort ett par dagar, törs knappt tänka på hur de två närmaste veckorna ser ut. I alla fall lååångt till nästa lediga dag som det ser ut nu.

Köpte blommor till köksbordet för att verkligen känna in fredagen.

När lördagen kom saknade jag min lillpojk riktigt ordentligt. Gubben skulle cykla med likasinnad så jag gjorde slag i saken och styrde själv mot Vasa. Erik som också var ensam under dagen då hans Sandra arbetade föreslog att vi skulle fara äta på stan. 

Ett nytt ställe för mej, men som jag gärna återvänder till. Memos, buffe´mat som var så gott så gott. Här satt vi länge och väl och pratade om allt och ingenting, jag fyllde på mamma/son depån så mycket det bara gick. De har så bråttom med sitt och vi med vårt att det är svårt att få till tid för träffar fast vi ju inte är särdeles långt ifrån varandra. Men som mamma måste man få se med egna ögon att ungarna mår bra.

Kaffe och Baklava till efterrätt.

För att fortsätta prata gick vi vidare in mot centrum och Zinc. Där bjöd han mej på en mocktail (det är alkoholfri för den som undrar, jag skulle ju köra hem) En med päron och ingefära smak, riktigt god.

Jag var och är fortfarande så galet glad över den här eftermiddagen. Jag behövde så denna tid med min lillpojk <3

I dag söndag brassade vi iväg till Evijärvi och Uittomiehen lenkki, en naturstig på några kilometer. Bonzo var naturligtvis med, det är mycket för honom som vi ibland går olika vandringsleder för att han ska få andra dofter att lukta på. Det är väldigt bra för hundar att inte jämnt behöva gå längs samma vägar och stigar.

Det märks tydligt att senhösten är här, kala träd och grenar och färgrikt på marken.

Bonzo som är av den räddare sorten kan ibland vara riktigt äventyrslysten. Ändå alltid lättare uppför än nedför.

Spegling...

Mycket nöjd liten hund.

I kväll har vi besökt Hugo och hans föräldrar. Han var på ett toppenhumör i kväll och skrattade högt och verkade så nöjd och lycklig. Inte alls trött fast han varit på babysim och jagat boll i vattnet.

I kväll när jag lägger mej ska jag också öva på att knäppa mina tår :)