Ögonblick från vardagen

 Det lunkar på här hos oss. Inget extra utan mest vanlig vardag men jag är bra på att hitta guldkornen i allt det vardagliga.

I jobbet en morgon när det finns de där extra minuterna och jag inser att det kunde vara fint en tidig kall morgon vid Aspegrens. Jag går ur bilen och med snabba steg går den korta biten, bränner av en bild och skyndar mej tillbaka till bilen och fortsätter min arbetsdag. Blev ett fint foto inser jag sen.

En annan dag ett annat foto. Från en sliten sjukhuskorridor. 

Igen en trevligare bild från en jobbrunda. Jag har de goaste av klienter och här en morgon blev jag totalt överraskad av en dam. Hon ville fira min examen och bjöd på kaffe och Schwarzwald bakelse, äppelmust ur glas på fot att skåla i. Dessutom en flaska bubbel och kort. Min fina fina vän, ja jag skriver det för vi har blivit som vänner. Jag blev alldeles tårögd och varm i hjärtat.

Det har varit underbara dagar här en tid, också regndagar förstås men jag har passat på att hoppa på sadeln när vädret tillåtit. Det är äkta lycka när jag får ta mej ut i naturen och trampa fram längs grusvägar, skogsvägar och stigar.

En kväll cyklade jag med gubben längs vallarna mellan Humla och Värnum. Vackra Esse å.

Jag har gjort om i sovrummet. Skruvat ner hyllor, sålt det mörka stora skåpet och istället köpt ett gammalt klädskåp på loppis och blev så nöjd så nöjd.

Den här killen försöker vi få så mycket tid som möjligt med. Stor pojk klarar sej själv och här ut och motionerar Bonzo.

Så rullar det på dag efter dag.

Septembers första helg

 Septembers första helg och en ledig för min del är över. Nu är det måndag morgon och jag sitter och tittar på en stor bukett sommarblommor jag plockade in i går kväll då de hotade med frost mot morgon. Än har jag inte varit ut men såg att det var frost i gräset på ett ställe. Vi har en stråk som går över gården där det alltid fryser tidigt. Dahliorna bäddades in i fiberduk även de under natten. Så synd om de skulle frysa bort redan.

Jag är så tacksam över helgen trots att allt inte varit så roligt den senaste tiden. Glädje och sorg de vandrar tillsammans och det är nog så sant. Livet är tufft. Men inte mer om det nu, det är för privat. 

Som vanligt när hösten kommer får jag en knyck av inrednings iver. Det ska fixas och röjas. Inte alltid att det behöver kosta så många pengar men det ska flyttas och donas. Den här gamla stolen från min mormor och morfars fick nytt tyg av ett kuddfodral som fanns i en låda. Jag bara vek det runt sitsen och tryckte fast. Den skulle ta sej så bra i vårt sovrum men har inte rum och det grämer mej nåt enormt. Nu är jag beredd att lyfta ut en stor klädbyrå bara för stolens skull. Frågan är var jag ska lägga mina kläder då... Dessutom har jag rivit ur skåp i ett annat rum och allt är i en enda röra, vi har så mycket saker. Ska försöka rensa ut nu.

I lördags pausade jag och fick vara med Hugo och pappa till simhallen. Alltså bästa, bästa. Så roligt att få se en som inte är rädd för vatten. Han hade uppblåsta armpuffar på och guppade och sprattlade för kung och fosterland. Ibland låg han på rygg och guppade och vi vill inte veta hur mycket vatten han svalde. I rutschkanan for han om och om igen, ibland kom han ner med fötterna före och ibland med huvudet, alltid lika glad. Farmor blev även hon som barn och rutschade ett flertal gånger. Kom dock alltid ner med fötterna före men orsakade en smärre tsunami  i bassängen varje gång.

När vi var färdiga blev det hämtpizza hem till Bennäs. Så mysig dag som jag gärna gör om.

Igår cyklade gubben och jag på stigar där man inte trodde det fanns stigar. Men det är nästan de roligaste cykelturerna som är lite utmanande. Jag blir så bortkollrad så jag inte vet var vi befinner oss till sist. Jag som har noll orienteringsförmåga. Gubben himlar med ögonen när jag inte ens är i närheten med mina gissningar. Han däremot har stenkoll vilket jag är tacksam för.

Hemma blev det bastu för vi var både kalla och våta då en hade landat i en rapapott (det var inte jag ) Sen tog jag söndagsvila med råge och det var så skönt så skönt.

I dag börjar arbetet 11.30 så nu ska jag ut med hunden före.

Hej från en Närvårdare

 Har nu kunnat titulera mej närvårdare i över en vecka, hurra för mej! Stolt över vad jag presterat under nästan två år. Att arbeta, studera och har en fungerande vardag kräver sitt så jag är glad att det är över nu. 

Uppmärksammades också på jobbets kanaler :)

Bjöd gubben på bakelse dagen jag var klar.

I går på personalmötet firades jag också tillsammans med en kollega som tidigare blivit klar med studierna.

Under Spotlight ordnade Omsorg Glädjeloppet för alla med funktionsvariation. Blev en kanondag för alla inblandade. På kontoret blåste ballonger upp för kung och fosterland. Vi så gott som vadade i ballongerunder dagen som sen skulle transporteras upp till torget vilket blev en prövning i sej. Ändå idel glada miner. Hugo med föräldrar kom in via Omsorg på kvällen före vi hade kommit igång och Hugo fick sin ballong. Han tror nog fammo jobbar på ballongfabrik nu!

Efter loppet och allt var bortstädat gick vi i samlad trupp till FAF för mat. Så gott! Ögonen började gå i kors efter att ha varit igång mer än klockan runt den dagen. Men var ledig två dagar efteråt så det var värt det.

Hösten har gjort intrång och det är bara att acceptera.

Första året med egna päron och jag går och klämmer och undra när de är mogna egentligen.

Dahliorna blommar och jag har helt andra sorter än bilderna visade när jag köpte knölarna. Skulle aldrig valt denna sort frivilligt men nu står de där och ser småfräcka ut.

Äntligen har jag tid att ägna mej åt en favoritsysselsättning och en tröja till mej själv är klar.

Helt ärligt så är hösten riktigt najs ändå.

En fin vecka

 Det var lite regn och rusk från början av veckan men sen har vi haft härliga sommardagar med sol och värme. I måndags hade jag mitt sista yrkesprov och nu i sårvård. Alltid nervöst när man har någon som tittar på en och det fanns så mycket material och det kändes stökigt där ett tag. Men att göra rent sår, skrapa bort död vävnad, putsa och hitta rätt sårmaterial och lägga om det kan jag. Bara jag får arbeta på i lugn och ro för mej själv. Nåja, i morgon kommer min handledare från skolan till jobbet och träffar mej och min arbetshandledare, då slår de sina kloka huvuden ihop och ger mej ett vitsord. Sen om jag nu har förstått allt rätt är mina studier klara och jag får bara vänta på betyg och dimission som är i december.

Njuter denna årstid tillika som det är vemodigt att sakteliga säga farväl till denna sommar. Men så mysigt när kvällarna är mörka men ljumma och både lampor och ljus får göra sitt.

I dag var faktiskt dagen då jag tillät mej se hur träden nu skiftar färg...

I onsdags var jag ledig och gubben har även haft en ledig vecka så vad gjorde vi då om inte cyklade! Startade från Kronoby.

Cyklade förbi vackra Tolvmansgården.

Förbi sjöbodar.

Stannade för fotografering vid fina broar.

Ledde cyklarna genom snårig terräng.

Kom fram till Hickarö där vi stannade för lunch. Sen genom Kokkola längs sundet och över till Såka.

Beundrade stenfähuset. Jag som är Outlander fan tyckte det fanns nåt lite Lallybroch i Skottland över byggnaden :)

Så var vi tillbaka i Kronoby. Finns så härliga grusvägar att susa fram på i vår närregion.

Bonzo och jag har traskat genom skog och mark.

Hittat svampar att fota.

Beundrat kvällssol och gyllene fält.

Man blir ju hungrig av att hålla igång och Bonzo undrar vad det vankas till middag.

En dag plockade jag ihop en bukett och tog med till klient. Det må ni tro uppskattades.

Har haft ledig helg och fastän den inte blev som jag hade hoppats på grund av att många just nu är förkylda så blev det bra ändå. Gjorde en Juthbacka runda under fredagskvällen, städade lördag förmiddag och cyklade på eftermiddagen. Hugo och pappa kom på kvällsmat. I dag långlänk med Bonzo, studentkaffe på eftermidddagen och stickning. Däremellan har jag hjälpt gubben som fixat rostfläckar på min bil. Så långtråkigt blir det inte med lite av varje, räcker gott och väl för mej.

Vecka 33

Det är lördag och jag har haft en lång dag på jobbet. Kom hem till åska och lite regn, det blev mörkt och murrigt och dags att tända ljusen. Efter kvällsmat och en stund på soffan piggnade jag till och nu sitter ja på terrassen med datorn. Kvällen varm med åskan som mullrar på håll.

I måndags var jag i Vasa hela dagen. Sårvårdsgruppen var på besök på Vasa centralsjukhus och på förmiddagen fick vi träffa en kärlskötare som var otroligt kunnig på sitt område. Hon förklarare grundligt och på ett enkelt sätt uppkomsten av sår, dess behandling och skötsel.

Efter att ha lunchat på sjukhus restaurangen fick vi en rundvandring på området och eftermiddagen hade vi teamsmöte med en försäljare av sårvårdsmaterial i Åbo.

Efter att vi var klara hade jag bokat kaffeträff med Hugos mommo på Aroma vid GW. Det blev alltså en heldag före jag var hem igen.

Tisdag var vanlig skoldag på förmiddagen och under eftermiddagen besökte vi Malmska och två sårskötare. Där fick vi bekanta oss med hur man mäter trycket i fot och tå, ABI och TBI och klämma på mera sårvårdsmaterial. Efteråt tog jag en kaffe på stan sen bytte jag om till arbetskläder och jobbade kväll. Var rätt mör när jag kom hem efter 22 kan jag medge.

Onsdag går till historien, därav två selfie :) Min allra sista skoldag var kommen! 

Vi hade gjort grupparbeten på atypiska sår och nu skulle de presenteras för klassen. Eftermiddagen ägnades åt olika case i vårdklassen. Eftersom vi är från olika grupper så är det bara jag som blir klar nu från denna grupp, därför var det lite konstigt avslut. Jag har ju varit i så många olika konstelationer i mina studier och blivit plockad in i olika klasser hejvilt, detta då jag var enda i min ursprungsklass som valde äldreomsorg.

Så här nöjd kan man vara när man går ut ur skolan sista dagen. Lite vemodigt också förstås och det blev nån kram och lycka till med de jag fått en kompisrelation till.

Nu på måndag ska jag ha sista yrkesprovet, ska alltså göra sårvård på en klient med handledare med som kontrollerar att jag fixar det. Är inte nervös för jag har blivit kollat tre gånger förr i samband med sårvård och hållit på med det länge redan. Sen blir det en bedömning och lärare ska ge mej vitsord. efter det är det bara att vänta på betyget som tar cirka två veckor.

Firade med hamburgare och ett glas rött hemma med gubben.

Torsdag var jag på jobb och på kvällen behövdes Hugo mys, det hade gått alldeles för många dagar. Vi byggde koja under vardagsrumsbordet och låg och tittade på stjärnor som ändrade färg. Satt på pottan och sjöng om bockarna Bruse tills det lossnade ;)

Fredag och äntligen en ledig dag. Skogspromenad med hunden, mountainbike cykling längs grusvägar och bastu mitt i dagen. Så oerhört skönt att bara få göra som man vill med sin dag.

Nu har jag inte ledigt förrän på onsdag så det är bara att kämpa på. Men det går när man mest har gulliga klienter man får besöka.

Men min resa från metallarbetare till vårdassistent till slutgiltig närvårdare börjar vara över. 

Jag vågade och vann <3

 

Skolstart och annat roligt

 Så har jag redan haft hälften av mina skoldagar där vi pratat om trycksår, bensår och diabetessår. Övat på förebyggande av sår och avlastande ligg och sittställningar. Inget nytt tycker jag utan helt självklara saker. Men så har jag kommit i kontakt med sår i alla sorters former redan från början i mitt jobb.

Fredag eftermiddag var vi på studiebesök och hälsade på diabetes skötare och fick mera kött på benen.

I morgon far vi till Vasa och ska vara på sjukhuset hela dagen. Träffa kärlskötare, gå på rundvandring och få ta del av olika sårvårdsmaterial. Efteråt har jag bokat träff med Hugos mommo på stan, man får väl passa på när man nu en gång är där.

Förra lördagen cyklade vi från Öja, via PalmaHovi ut till Sandskata simstrand, frisbeegolfbana och vandringsled.

Vi hade all sorts underlag där vi färdades och det är det som sen blir så roligt.

Upp i fågeltornet och kunde konstatera att nånstans fick de regn. Vi klarade oss undan men kom hem till en lite våt hund.

Kaffe och glass vid Bryggan före hemfärd.

Hemma har äääntligen dahliorna börjat slå ut. Det var så klena början att jag inte trodde de skulle klara sej överhuvudtaget i våras men nu är det riktigt fina plantor jag har så bara frosten håller sej borta nu de närmaste månaderna.

Det roliga är att jag aldrig kommer ihåg hur de ska se ut.

Enda funktionen strumpbyxor är riktigt bra till enligt min mening.

Stickningen har jag kommit igång med igen. En kofta som jag har ärmarna kvar på ännu är på gång men det kom en beställning på Hugo sockor som jag tänker sticka här emellan. Ett par fick han med sej hem ikväll när han for som han får ta med till dagis som börjar i morgon och så ska jag ännu göra ett par två till åt honom.

Faffa och Hugo har haft sitt eget cykellopp i kväll, de har så matchande orangea cyklar :):)