Nyårshälsning

 Ett riktigt Gott Nytt År 2021 tillönskas dej som tittar in här. Må vi alla ha hälsa kärlek och trygghet. 

Året snart till ända

(H)julen fortsatte i går när jag fick hemleverans av min (h)julklapp av gubben. Ett par hjul till mtb:n att sätta sommardäcken på som underlättar avsevärt när det ska växlas mellan sommar och vinterdäck.

En årskrönika brukar alltid vara på sin plats och i natt när jag inte sov på ett par timmar gick jag igenom bloggen ett år tillbaka.

Januari: Fick min MTB och det var mycket vintercykling hela säsongen.

Februari: Hooked på broccoli och frossade bland dahliaknölar (åh snart är vi där igen)

Mars: Pandemin sveper över världen och en overklighetskänsla infinner sej. 

April: Vi blev med växthus vilket jag inte ångrat en minut, Slukade alla gamla avsnitt av Trädgårdstider.

Maj: En sorgens månad som kom med nattsvart ångest. Vi beslöt att avsluta Zebs lidande vilket var det svåraste beslut jag gjort hittills. På denna sorg lades ytterligare sorg då en barndomskamrat dog plötsligt. Farmor blev snabbt dålig och till nån olycka på det gjorde att jag var i sån stress och oro att jag inte vill ha det tillbaka för nåt i världen.

Juni: Började komma på fötter igen och vi firade 30 års bröllopsdag med våra nära och kära. Jag kände en obegränsad odlarglädje och fick agera sömmerska på arbetet i en sommarhetta utan dess like.

Juli: Semester månad och vi gick i väntans tider att en valpkulle skulle födas. Vi målade huset och jag cyklade 100 km på en dag.

Augusti: Träffade vår Bonzo för allra första gången och det var kärlek från första början. Nu sitter han här, inte alls så liten och valpig längre. Undrar om han väntar på att det nya året ska komma när han sitter och blickar ut genom fönstret?

September: Vi fick hämta hem vår valp och jag var ledig. En sån glädje att åter ha hund i huset. Allt och alla levde upp.

Oktober: Permitterad men så lägligt i valpbubblan.

November: Jag behövdes plötsligt som svetsade på arbetet och stortrivdes. Bonzo och jag gick valpkurs och lärde oss egentligen inte mycket. Men det var roligt ändå.

 December: Njöt av adventstiden och såg fram emot julledigt. Och nu är vi här med bara morgondagen kvar av 2020. Jag har stickat min första ordentliga mönstersocka och världen har startat upp vaccinationer mot Coronan.

Ett annorlunda år med inte nödvändigtvis sämre för det. Det har gällt att fokusera på det positiva och försöka hålla sej frisk. Det blir att fortsätta på samma spår och min önskan för det nya året är att vi ska kunna kramas på riktigt igen.

Sol och hundlekis

Vaknade till morgonrodnad och fick sol äntligen. Men så kalla vindar att jag tycker det har märkts av inne också. Har varit frusen så gott som hela dagen och det har slunkit ner en och annan varm glögg. Mestadels har jag suttit och stickat och långsamt framskrider verket. Det som tar längst är att reda ut alla trådar när många färger används på varvet. Men den här sockan blir mycket bättre än den första så kanske bra att jag fick öva till att börja med även om det retade att jag stickat en hel långskaftad socka som aldrig kommer användas. Men jag kan ju riva och återanvända garnet.

 Vi for på uppköp av sånt som tagit slut i matväg och jag stack mej in till blomsteraffären där jag sett den ultimata blomvasen stå. Nu finns den på vårt köksbord och jag väntar att tulpanerna ska gå på längden och vilda till sej lite för att få rätt storlek till själva vasen. Jag dras till allt grönt glas och grönt överlag, det har också varit min farmors favoritfärg så det har vi också gemensamt.

Bonzo har varit på sitt allra första hundlekis i kväll. Så roligt både för honom och mej. Tretton hundar som fått leka fritt och Bonzo fann Saga och de lekte tillsammans mest. Så intensivt att Saga tappade båda sina hörntänder och blodade ner hela Bonzo. Först trodde jag det var vår hunds tänder som låg på golvet men tydligen var också Saga i rätt ålder för tandlossning. Nu ligger han utslagen på golvet bland sina leksaker, trött men lycklig.

Försoffade

Känns som om hela familjen är försoffade nu. Tillika som vi är i gång flera gånger per dag med både promenader och cykling så känns det som on groparna i soffkuddarna blir djupare och djupare... Det har varit en skön och stilla jul det måste medges men jag var inte orolig före heller att vi inte skulle fixa det. Men bra med lite vardag nu igen fast ledigheten fortsätter, men bara vissheten om att det är vardag gör det bättre på något sätt.

Jag hälsade på farmor under förmiddagen. Har inte besökte henne sedan strax före jul så det var verkligen på tiden. Ganska oförändrat där men det blir ju inte bättre heller om man säger så. Eftermiddagen vigdes åt den berömda soffan och jag började på med hundsocksstickningen igen och tog djupa andetag för att hållas lugn och sansad. Skulle se nya Jönssonligan men somnade visst. Tog mej i kragen och tog en uppfriskande länk med Bonzo och det var verkligen skönt. Man blir som en ny människa bara man sticker ut nyllet genom dörren. Nu står svenskens fläskpannkaka i ugnen och lite mindre rester att uppbevara i kylen. Men än är det långt till bara lampan som lyser.

 

Julannandag

Dagen har innehållit mycket uteliv. Bonzo och jag studsade omkring i skogen från morgon när det ljusnat. Och senare tog gubben och jag cyklarna för en tur som blev kortare än tänkt men då sidovägarna är så spåriga nu att man hela tiden ska ha koll var hjulen går och på landsväg är det inte lika roligt och dessutom kalla vindar.

I kväll skulle gubben ut med kameran och vi andra följde med. Började vid Pedersöre kyrka och medan han riggade upp promenerade Bonzo och jag in till stan.

Bonzo ville naturligtvis se julsymbolerna och tyckte de var särdeles granna.

Torget var också en stor spännande plats. Dock var det inte lätt att hitta skärpan på en hund vars huvud gick som på ugglan.

Vi rundade Jakobstads kyrka och tittade sen i skyltfönster och jag såg en sån fin vas och dreglade säkert ner skyltfönstret när jag stod med näsan tryckt mot rutan. När det blir vardag måste jag helt enkelt sticka mej in och fråga priset, kan liksom inte släppa bilden av den gröna vackra skapelsen. Nå vi tog oss vidare till utkanten av Skata tills gubben dök upp med nollkänsel i fingrarna. En fotografs stora dilemma vintertid.

Och för en liten var detta nästan överväldigande för både lukt och känsel och nu ligger han däckad med alla nya intryck i huvudet.

 

Uppesittarkväll till juldag

Hej mitt i julhelgen!

Vår sedvanliga uppesittarkväll blev glögg och grillad korv på terrassen hos mamma och Hasse. Vi sjöng in julen med Nu tändas tusen juleljus, det byggdes snögubbe och jag läste Tomten av Viktor Rydberg. Det blev hur bra som helst bara man anpassar klädseln till uteliv.

Julaftons morgon kilade jag upp för att brygga kaffe. Gjorde skinksmörgåsar, kall risgrynsgröt med plommon och kanelkvark toppad med apelsin och skar äppelklyftor.

Vi for på promenad men tände först ett juleljus åt Zeb <3

På eftermiddagen kom ungdomarna och vi började med att skåla in julen. Sen åt vi tills vi nästan sprack och jäste framför Kalle Anka. Vissa tog sej en tupplur.

Våra fina ungdomar.

Kvällen avslutades med ett par timmars långt brädspel. 

När juldagsmorgon glimmar. Tänk att vi blev förärade med en vit jul, det hade väl ingen vågat hoppas på.

Bonzo och jag utforskade ett vitt orört vinterlandskap.

Jag har myst i soffan med en julklappsbok.

Försökt få Bonzo att fatta sin julklapp från oss. Ännu inte fattat...

Han fick också en sköldpadda som skulle vara väldigt tuggtålig. Redan i går kväll rök inälvorna och jag sydde med björntråd i morse. Det hjälpte inte lång stund och nu är den stendöd men lika omtyckt ändå.

Han har vilat ut i dag vår lilla vän. Han kände nog på sej att det var något extra med gårdagen och var så upp i varv hela dagen att han nästan blev svår att hantera. Det knackades på dörren flera gånger under dagen och hans tvåbenta kompisar stod plötsligt med tomtebloss utanför köksfönstret och jag trodde han skulle flyga ut genom rutan. Då fick han fara ut och hälsa på dem en kort stund men hade svårt att varva ner. Aldrig lätt att vara liten i juletid.

Pyjamas och julklappsstrumpor hela juldagen, det är grejer det.

 

Julhälsning

 Till den som ännu har tid att kika in här på min blogg, mitt i de sista förberedelserna. Eller ni kanske bara njuter av granen nu med glögg i hand. Hur som helst vill jag önska er en riktigt GOD JUL! Det kanske blev som här att det mesta lämnades på hälft eller inte blev som ni önskade. Vet ni, det blir jul ändå. En annorlunda jul men kanske lika go och glad. Ta hand om varandra och ge er själva en stor kram.

Allt kan inte lyckas

Nu tror jag julen har landat i detta hus.

Började från morgon med att baka småbröd som var lite för länge i ugnen. Sen gjorde jag en cheesecake som misslyckades totalt och ser ut som om den blivit ätit redan en gång. Men allt kan inte lyckas och det blir jul ändå. Golven är skurade och mattorna inne. Få se om de är nerpissade före julhelgen är över, men jag tycker vår lilla vän har blivit så duktig på att säga till nu. Det tog sitt lilla tag men nu sover han nätterna igenom också och det är så otroligt skönt. Det var hela företaget att sömndrucken vackla ut i natten och sen stappla in igen med en valp som då var pigg och leksugen. Annars med julbestyren återstår nu att stryka den stora bordsduken och bordsunderläggen. I kväll ska jag duka fint för en extra mysig frukost i morgon. Så bra att ha det klart kvällen innan.

Bonzo är i spänd förväntan inför morgondagen och har redan börjat vänta på tomten. När kommer han?

Och från vilket håll?

 

Jullov

Jullovet har börjat.

Vi fick gröt och skinksmörgåsar i arbetet i dag, bakelse och glaserade pepparkakor till kaffet. Och i fredags fick vi julpaket från Snellmans med en massa gott i. Så vi har inget att klaga på nu verkligen.

Fast jag städat lite nu varje kväll tar jag en ordentlig städning i morgon, bakar nån kaka och är nöjd så. Tycker mej se en trend i att det blir enklare för var år som går. I stället kan vi fundera en extra gång på varför vi egentligen firar jul. Betala in en extra slant till välgörenhet eller så. Jag satte en liten slant till cancerforskningen och finner glädje i att kunna bidra till nåt så viktigt.

 Barnasinnet lever och frodas och nåt måste alltid pysslas ihop till jul. I dagarna har det blivit en pappersstjärna och snögubbar av bubbelkorkar.

Fjärde advent

Längtade starkt efter farmor redan igår och besökte henne idag redan på förmiddagen. Hon ville så gärna se ljusstaken i fönstret så hon fick hålla den och räknade ljusen med handen. Hon hade så julfint på sitt rum och jag läste upp julhälsningarna hon fått med posten. Hennes sista arbetsgivare hade kommit med julblomma till henne, långt över 30 år sen hon slutade och julblomma har kommit varje å sen dess. Det är nästan otroligt.

Många jular har vi tagit ett julkort tillsammans och självklart också denna märkliga jul. Med munskydd och på nytt ställe.

Hemma igen hjälptes Bonzo och jag åt att koka risgrynsgröt.

Och granen kom in och inget är städat ännu, men jag tyckte det blev så fint så få se om jag får ändan ur vagnen heller. Har landat onödigt hårt in i julen denna helg och har svårt att tänka mej att en helt vanlig arbetsdag ligger framför mej i morgon. Om jag inte slipper på nåt svetsarbete blir det till att söka bra poddar att lyssna på.

 

Där julkänslan hittas

Som vuxen och särskilt i år när det mesta är inställt är det svårt att hitta den rätta julkänslan. När det kommer till denna högtid önskar man så att det gick att bli barn på nytt, att hitta det rätta pirret. Jag brukar försöka gå in i mej själv och tänka på vad som gjorde julen när man var liten. Och när jag går på magkänslan återkommer jag alltid till farmor och farfars vardagsrum i julskrud. Det var väl som vilket vardagsrum som helst men doften av hyacinter känns så starkt än i dag. Den stora granen med choklad bollar och kottar för oss barnbarn högst upp. Som farfar alltid gav när vi hade varit på besök och man kunde få en vacker ring i att sätta på fingret. Den stora skivspelaren som spelade klassiska svenska julsånger. Atmosfären. Här syster och jag riktigt tidigt 80 tal tippar jag.

Här år 1990 med farmor och farfar. Detta var sista julen med farfar, i maj gick han vidare efter långvarig sjukdom.

I dag hämtade vi vår egen julgran och den ska in nån av de närmaste dagarna.

Bonzo har haft sitt första julbad i dag. Har varit flottig i pälsen ett par dagar och sett ut som om han sprungit in i nån smörbytta, vilket han också kanske gjort och så kan man ju inte ha det när högtidsstunder stundar. Så jag köpte puppy schampoo för 16 euro! och skrubbade medan jag fick hålla fast honom så han inte slapp smita. När han var handdukstorkad fick han en ny boll med godisgömma som belöning för att han utstått pinan. Lekte så länge ström fanns men har nu däckat med nosen under köksmattan. Nu doftar han så gott och kan med stolthet ta emot julen.

 

En sockerbagare

Svängde in vid Petterssons Trädgård i dag på hemvägen för att köpa mej en julstjärna. En liten rackare att ha på köksbordet och fastnade för denna lite gammalrosa variant.

Jag har fått svetsa nu i dagarna två och glatt mej åt arbetsuppgifterna som gjort att klockan tickat i väg i rasande takt. Blev klar i dag och hoppas det hittas nåt nytt skojigt projekt till mej i morgon. Nåt jag fått erfara redan är att det är svettigt värre under svetskläder och kask och nån sa åt mej att vänta bara tills det blir sommar om du tycker det redan är varmt. Hoppas nu att det bara är nervositeten som höjer temperaturen. Och i morgon är det fredag vilket betyder att det endast är tre dagar kvar att arbeta innan vi tar julledigt. Kommer sitta fint.

Så överraskade jag mej själv med att knåda ihop en bulladeg och göra vitchoklad fyllda gifflar. Nåt ska vi ju tugga på i jul.

 

Får inte ha för höga krav

Årets Helsingforsresa med mina kära gick till...Jeppis! Här får de posera vid stora granen utanför Domkyrkan.

...Alexandersgatan...

Sist men inte minst Esplanadparken. Eller Aspegrens om vi nu ska va noga, dit kan ni bra åka för att njuta av vacker ljusuppsättning. Jo i år får vi inte ha så stora planer eller förhoppningar utan göra det bästa av situationen och det kan i slutändan visa sej bli riktigt hyfsat det också.

Är det nån som funderar på hur sockprojektet framskrider så kommer här en uppdatering. En socka klar, som blev riktig eländig. Så den har jag bara övat på och nu snart ska jag ta tag i själva sockorna!

 Det lilla grynet på sockskaftet blir hela fem månader i dag och det är en sån sötchock när han ska ut och kissa och renen bestämt ska med.

Julboken

För en tid sedan hittade jag uppe på vinden i en låda en julbok. Och det var inte vilken bok som helst utan Tomtarnas Julbok.

Jamen så värdefull. Fått av mormor julen 1978 <3

Vilken lycka att den är bevarad tills idag. Den kunde ha försvunnit i våra otaliga flyttar, den kunde ha slängts eller blivit trasig. Nu är den tejpad i ryggen med målartejp och bläddras inte så ofta i. Men i julhelgen ska jag läsa den, det måste jag få tid till.

Roliga och glada bilder.

Man blir lite som barn på nytt när man hittar en sån raritet. Annars är jag svag för julböcker för barn och brukar då och då köpa en ny inför jul. Hoppas inte nånsin att barnasinnet tas ifrån en.