Fredag är alltid bra. Att jag beslutade besöka farmor efter arbetet var ändå det bästa. Hon var vaken och pigg på att prata. Frågade efter hunden och barnen, däribland var hon tillbaka i sitt barndomshem. Jag tände ett batteriljus som vi satte i hennes fönster och så sjöng vi Nu tändas tusen juleljus tillsammans. Då hade jag inte långt till tårarna, men de kom sen jag kom hem, slut efter arbetsdagen och känslorna som fladdrade i bröstet. Och nu har jag en sån enorm saknad efter henne igen, men vetskapen om att hon kommer ha besök både lördag och söndag gör det lättare.
3 år i dag sen jag utexaminerades från konstskolan i Kokkola och har verkligen legat av mej i måleriet sen dess. Det är så mycket annat som jag är nyfiken på och som de säger, allt har sin tid. Lite sug fick jag i kväll efter att ha sett två avsnitt av Lerins sommarö och gjorde en liten vinter akvarell. Verklig ringrostig men lite roligt att låta färgerna leva sitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar