Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

måndag 31 december 2018

Resume´


Årets sista bild blir ett försök till enkelhet, lekfullhet.
Ni kanske är som gubben så ni säger: va ir iteee? Det frågar jag mej lite själv också samtidigt som jag skulle vilja lossa på alla ventiler lite. Ta dej inte på för stort allvar, släpp prestationspressen och låt istället den riktiga du få glänsa ett tag. Ingen är ändå perfekt. Allt behöver inte likna eller föreställa nåt. Gör något i stället för att göra inget alls.
Lite så tänkte jag i går kväll när jag i stället för att stirra på tv rutan satte mej ner med papper och pensel utan nån som helst mening eller mål. Och jag njöt. Att bara göra enkla former i färger som tilltalar kan göra den enklaste bild till något betydelsefullt.
Åtminstone jag ska försöka ta med mej av detta in i det nya året.

Om vi gör en snabb resume´av året som gått så kan vi säga att jag i början av året hakat väldigt upp mej i skidspåret. Det skulle skidas fast jag ibland vadade med skidorna i vatten, crazy kan jag i nuläget tycka.
Jag har gjort många akvareller under året. det skulle jag aldrig ha kommit ihåg om jag inte kunnat skrolla bakåt här. Fint så.
Mars månad var vigd åt wc renoveringen. Kan ännu sitta och titta på fogarna i kaklet och slå mej för bröstet.
I april gjorde vi årets utlandsresa då vi besökte Milano, Varenna och Modena. Regn alla dagar och vi fick inte den bästa bild av landet. Nu blev det så att vi gör ett nytt försök med Italien samma månad i år. Skam den som ger sej och så lite flygskam på det.
Maj var fantastisk, allt spirade i vårvärmen.
I juni åkte vi över till Umeå för att fira bröllopsdag och här hemma odlades det hejvilt.
Roligaste bröllopet ever skedde i juli. Vi hade semester och svettades några dar i huvudstaden med bland annat besök på Sveaborg och Borgbacken.
I augusit återgick vi till arbetet men före det tapetserades mitt målarrum som är topp två av våra tapeter enligt mej då.
September var det bäversafari som var i fokus. Senare blev jag glapp i käften och fortfarande är om än jag fått bort tränat det värsta. Började i målargrupp.
Drejsjukan tog mej i oktober och jag står i beråd att skaffa egen drejskiva. (nån därute som vet om nån begagnad står och samlar damm så hör av er) . I nuläget är det i alla fall spliittnyy som är tanken.
Gubben och jag drog iväg på minisemester till Tammerfors i de vackraste av höstdagar. Tog med oss magsjuka därifrån.
November var inkörsporten till advent och juletider. För bästa resultat åkte mamma syster och jag till Helsingfors för att insupa julatmosfären ända från tårna. Och vi åt confiterat anklår, inte att förglömma.
December har varit känslomässigt tyngst av alla årets månader. Men med årets sista dag på stickan kan jag se i backspegeln och konstatera att det blev bra till slut.

            VILL SÅ ÖNSKA ER ALLA LÄSARE ETT FANTASTISKT GOTT NYTT ÅR 2019!

söndag 30 december 2018

Sista söndagen


Årets sista söndag bjöd på fantastisk vinterväder.
Vackra iskristaller som bara måste begrundas och beundras. Solglitter och kyla. Sen la sej en dimma över världen och allt låg i vitt dun.
Vi har haft en lugn söndag efter flängandet i går. Tittat på deckarserier, ätit lasagne med yngsta sonen och kliat Zeb bakom öronen. En perfekt söndag.


Känner nånstans att jag borde börja styra upp dagarna här.
Har så mycket måsten, tex att få nån ordning på centralgarderoben...i den slipper vi inte in i nuläget. Rensa, skänka bort, såna saker. Det har väl med att det gamla just är till ända och vi får återigen börja på ny kula. Nystarter kan vara bra mellan varven.

lördag 29 december 2018

Vid kaffebordet


Det blev nästan en heldag för oss i Vasa idag.
Gick i affärer nästan resultatlöst. Ett klädesplagg handlade jag i sista minuten mest för den läckra färgens skull. Det är nog inte pga mej som affärer går på vinst trots att det är en favoritsysselsättning att kolla in utbudet så behöver jag sällan nåt. Tyvärr känns det också som centrum håller på att dö ut där för vi återvände till Stenhaga där vi börjat. Fick i oss lite mat mellan varven och förberedde oss för att åka hem till en ny bekantskap. Satt ett par timmar runt kaffebordet och pratet flöt lätt på. Både om glädje och sorg, sånt som varit och nutid. Våra barn var i centrum, de som lett oss till denna träff.
Var alldeles varm i hjärtat på vägen hem av känslan jag lämnat med.

fredag 28 december 2018

Årets sista fredag


Tänka sej att vi precis nu håller på att avsluta 2018 sista fredag. Vilken märklig känsla.
Och årets sista fredag har varit grymt vacker. Naturen är klädd i vitt och frost som för att fira årets slut. (fast jag har förstått att det blir ruskigt väder till nyår)
När vi körde över ån på förmiddagen hade jag gubben att stanna så jag fick förevigat solen och "hattarna! som bildas när vattennivån sjunker.


Före Zeb och jag kom oss ut hade solen bleknat och höll på att sjunka bakom trädtopparna. Dimslöjor dansade så fint över åkrarna men hann virvla iväg före jag kom på att ta bild. Sådana stunder måste jag bara stanna upp ett tag och andas. Naturen är så underskön mellan varven.

Jag har läst färdigt Stina Wollters bok Kring denna kropp och den var så välskriven, vacker, hemsk och sorglig på samma gång att det kramade om i bröstet. Alla har vi våra liv och vårt förflutna att bära omkring på, vissa med lätt packning andra stora tunga ryggsäckar.

Däremellan när jag hänger i soffan virkar jag hjärtan att hänga i granen. Jag det är ju stört egentligen, granen kastar snart alla ut. Men jag virkar gladeligen på och lever på hoppet om en ny jul nästa år. Inte förstår jag mej på virkbeskrivningar heller men har kört med uteslutningsmetoden och nu börjar jag få till rätt hyfsiga former. Ni vet, jag kan inte bara sitta still, det måste hända något hela tiden. Dötid är förspilld tid på gott och ont.
Så nästa år kan årets julklapp bli virkade hjärtan. De´ ni!

torsdag 27 december 2018

Rullat ihop mattan


Vi kom oss ut på en rearunda i dag, fast det mesta av det som kom hem var nog inga reavaror.
Kände att vi höll på att bli kåtabrända här hemma och behövde vädra ny luft, få en kaffe och så. När man egentligen inte behöver nåt är det trevligt att vingla runt i affärer.
Jag köpte i alla fall duk och några akryltuber.
När vi kom hem rullade jag ihop mattan och satte igång. Känns som en evighet sist men jag fick feelis när jag samtidigt dansade loss till Stina Wollter. Den kvinnan! Har ni förresten sett att hon besöker mina trakter i vår med en föreläsning? Gissa vem som ska ha putsat öronen tills dess. Och min bok ska hon också få signera, den boken som jag läser just nu där hon skriver att hon gått Nordiska konstskolan i Kokkola! Majgadd! Vi har gått i samma skola Stina och jag, knäsvag är bara förnamnet.
Nåja ett par bambisar fick jag på duken i alla fall. Lite fantasy över målningen då jag inte har nån avsikt att vara alltför allvarsam och realistisk i mina målningar, går mest på känsla serru.


Och så här såg det ut när jag var klar. Ingen rolig syn men penslarna måste putsas om jag tänkt använda dem fler gånger. Och målarfläckar längs med golvet från rummet till tvättstugan där jag i halvtid putsar och byter till rent vatten. Tur att det går att torka bort.
I kväll ska jag sitta och virka julgranshjärtan. Har glömt att jag i morse tänkte att här måste det dammsugas... Det är förhoppningsvis en dag i morgon också.

onsdag 26 december 2018

Återuppta en hobby


När jag får vara ledig så här kommer lusten att söka penslarna fram.
Så på förmiddagen färdigställde jag två akvareller som legat i väskan i ett par månader. Amaryllisar passligt till jul annandag.


Ett höstigare motiv som nu inte är mycket för världen.


Och när jag nu ändå hade penslarna fram blev det en enkel vallmo? målning till.

Gubben och jag besökte farmor på eftermiddagen. Drack kaffe med henne och tog henne ut på promenad så länge det var ljust. Efter det var hon nöjd att komma in till sej igen.

tisdag 25 december 2018

Favoriter


Det var en härlig julafton vi fick, jag som tänkte att inget skulle bli detsamma när jag inte hade alla samlade omkring mej. Det blev det ju inte heller men ändå bra på ett annat sätt.


Och jag storgillar alla presenter jag fick. Som dessa doftljus som är otroligt fina och bara förpackningen i sej är värd all beundran.


Stickat slår aldrig fel och mamma hade gjort så fina ugglesockor och vantar. Vantarna fick följa med till morgonens julotta.


Böcker att gotta sej ner i, det stod högst på min önskelista. Jag har börjat med Stinas eftersom jag är ett stort fan av henne som människa.

Efter julottan kröp jag ner tillbaka under täcket med bok och choklad och så har dagen framskridit i sakta mak. Zeb har fått sin länk och gubben och jag tog en längre fram Ytteresse i kväll och jag undrar om hunden stått och gapat under hela tiden...
Eftersom inget program finns spikat mera under ledigheten så fläker vi ut oss i sofforna och njuter juletid.

måndag 24 december 2018

GOD JUL


Nu är den här. Julafton.
Som vuxen får man anstränga sej för att hitta en gnutta av den känslan som fanns som barn. Jag skulle verkligen vilja titta på Kalle Anka i lugn och ro i dag om jag hinner. Liksom för att gripa tag i alla små halmstrå, må det då vara barnsligt men det bjuder jag på. Kan du vissla Johanna kan vara för mycket för ett redan slitet hjärta denna jul.
Jag har ringt ett par samtal på förmiddagen som jag kände att jag behövde få gjort. Skulle inte vilja glömma någon i juletider. Den resande sonen har skickat en grön och lummig julvideo som jag fick starta dagen med.
Zeb har fått sin promenad på ett par slitna bakben, har en sämre dag verkar det som. Han ska få en ny boll att leka med när han kommer in om en stund, ett extra tuggben och pälsvård.
En mysig uppesittarkväll hade vi i går med god mat och en supergod tårta till kaffet som kära mamma hade dekorerat så fina pepparkakshjärtan på ;)
Högläsning av Rydbergs Tomten, pyssel vid köksbordet, jag gjorde brända mandlar och Marie spexade med mosters nyinköpta basker. Det behövs inte mycket för att få roligt.
I dag blir det stora matkoman hos svärföräldrarna, den sedvanliga. Och har vi tur kommer tomten lagom till kvällen.
En riktigt god och fridfull jul önskar jag dej som har tid att titta in här. Ta hand om varandra och njut av stunden.

söndag 23 december 2018

Dan före dan


Fjärde advent.


Och granen står så grön och grann i stugan.


Köpte ett nystan i går och gjorde mej ett par julstrumpor.


Bundit mej en julbukett.


Premiärsmakat kusin Mias ost som var riktigt god. Finns att fås på Två gårdar på torget.


Zeb håller ställningarna i köket.


Patriks Oreo bollar till kaffet.

Det var dagen i bilder. I kväll kör vi den sedvanliga uppesittarkvällen med mamma, Hasse och syster med familj.

lördag 22 december 2018

Cookies


I söndags kom Lotta med en smaskig julgåva till oss. Cookies in a jar.
Sedan dess har den stått som en prydnad i köket och pockat på uppmärksamhet.


Så idag efter att vi handlat det sista i matväg och kommit hem igen tog jag itu med burken.
Blandade innehållet med smör och ägg och konstaterade att smeten var supergod ;)


När kakorna var gräddade återstod bara att brygga kaffe, och njuta.

Inne var det varmt och skönt med värmen från brasan i spisen men ute på promenaden var det svinkallt. Kände hur jag drog upp axlarna och försökte gömma mej inne i huvan på jackan.
Samtidigt skickade sonen härliga strandbilder från Thailand...Det om nåt är kontraster.

Besökte min gammelmoster och pratade bort ett par timmar med henne. Att jag inte städat ordentligt till julen och att jag sen inte orkade till kyrkan och julsångerna är bagateller. Att glädja en äldre är jul nog för mej. Hoppas att nån kommer ihåg en sen när man förhoppningsvis blir gammal och inte blir bortglömd av allt annat som händer i de yngres liv.

fredag 21 december 2018

Jullov


Det är nu jullov i huset.
Så otroligt skönt det ska vara med lediga dagar och att få sova. Den senaste tiden har jag haft alla känselspröt på ytan och så mycket som har dränerat mej från att sova ordentligt vilket leder till dålig energi och hög känslighet. Jag hoppas få komma in i ett bättre flow de närmaste dagarna trots att julen alltid gör mej smått nedstämd och jag istället fullkomligt älskar adventstiden. Ja, jag är en konstig människa men jag får själv leva med det.
Här utanför ser jag nu en rund och fin fullmåne lysa mellan de kala mörka siluetterna av trädgrenar. Vackert och så stämningsfullt att det gör lite ont. Kallt har vi också och lite snö har sakta dalat ner under dagen, precis som sej bör.
Senare i kväll ska jag ut på en liten julturne´ för att hälsa på gamla jobbarkompisar. Vill gärna ta mej tid till det så här strax innan jul.

onsdag 19 december 2018

Till mej från mej


Detta är vad jag ger mej själv i julklapp.
De flesta kvinnor har väl nåt som de är svaga för, skor och väskor hör ofta till det. Skulle kunna tänka mej att skor skulle vara min passion om jag hade normala fötter, vilket de inte är. Stora och breda i alla ändar. Så väskor har blivit en svag punkt som jag ofta går och tittar på, det finns ju så många fina.
Och denna goding stannade jag till lite extra för, nedsatt pris och allt.


Två dagar kvar till julledighet och vi pinar oss det sista nu.
Vi har börjat äta choklad på pauserna i dag för att höja blodsockret och orka ta lite kämppartag ännu.
Har kokat risgrynsgröt på dagsgammal mjölk och grädde i kväll som aldrig tänkte bli klar. och nu är dusch hörnan uppskurad inför högtiden. Mer begär jag inte av mej i kväll.

tisdag 18 december 2018

Tacksam


I dag har jag all orsak att vara tacksam. Har gått från ängslan till lättnad och nu stryker jag ännu en sak ur hjärnan före julen. Det finns så det räcker och blir över att grubbla på ändå.
Varför är vi kvinnor funtade så att vi först och främst ska bära våra egna sorger och "bölor", sen också alla andras i ens närhet. Inte undra på att man vill stryka med, med jämna mellanrum.

Har suttit och slagit in de få små julgåvorna som ska ges i år. De tycks bara bli mindre och mindre för varje år, vilket är rätt skönt kan jag tycka. Var och en köper ändå till sej själv när det är nåt som behövs, så då kan man komma ihåg varandra med en lite gåva bara för att det just är jul.
Själv har jag gett mej en egen julklapp, rädd att bli utan annars ;) Kanske jag lägger upp nån bild på den i morgon.

måndag 17 december 2018

Säkrat huset


Jag är en ljusbrännare i allra högsta grad.
Om sommaren kan jag ha ett litet uppehåll men resten av året går jag all in.
När julen kommer brukar vi alltid se över våra brandvarnare, byter batterier och ser till att de fungerar. I år hade vi en som var stendöd och vi beslutade att köpa nya alla tre. Gubben har monterat upp de nya i kväll och hunden har tryckt under köksbordet när de testats. Inget trevligt ljud i våra öron och absolut inte i hans. Vi har en i köket, en i hjälpköket där tvättmaskin och torktumlare finns och en i hallen mot sovrumsdelen av huset. Det känns tryggt.
I kväll kommer Mandelmanns på tv:n och då bänkar jag mej med en glögg och tända ljus.

söndag 16 december 2018

Den bästa av helger


I går yrde jag på här hemma med förberedelserna inför dagens julmiddag med familjen.
Städning, bordsdekorationen, tillagning av julgodis, trillade köttbullar, rödbetssalladen...förberedde så mycket som möjligt. Dessutom pyntade jag till det lite extra vid ingången. Körde jul hela vägen liksom.
Granen kom in och kläddes och jag är så förtjust i årets gran. Perfekta former och alldeles lagom.
Just som jag satte i de sista bollarna frågade gubben vad jag har för planer för kvällen. Jag hade inga planer som helst och kände att soffan kallade mest av allt.
Men jag fick ett erbjudande jag inte kunde motstå och det var att besöka JSB: s julkonsert i Schaumanssalen. Vilken tur att vi kom oss dit säger jag bara. En alldeles underbar kväll med julmusik i bästa manskörtappning. Allt från Sylvias julvisa till Whams Last christmas som var ett spexigt nummer. Jag njöt till max hela kvällen och vi körde hem med julfeelis i kroppen.


Och i dag har jag fått fira in julen med min älskade lilla familj.
Vi lät julmaten väl smaka och före matkoman slog in tog vi årets julbild. Så roligt att ha sen.
Till kaffet dök den äldre generationen upp och lite presenter byttes.
Nu när alla gett sej av till sitt och vi sitter ensamma här med värmen fortfarande inombords känns det lugnt och harmoniskt. Så tacksam för allt och alla.
Den bästa av helger <3

fredag 14 december 2018

Ett tappert försök


Har väntat hela dagen (som alla andra dar) på att få komma hem. Vi skulle nämligen ut och hugga gran! Nu står den i garaget och i morgon ska den in och kläs för att stå så grön och grann i stugan på söndag när det ska dukas upp till julmiddag.
Har gjort ett tappert försök med lite dammtorkning men hittade nån bok att bläddra i och tyckte det var läge att ringa mamma och prata bort en stund. Allt för att avleda liksom.
Men har i alla fall fått ordning på "mitt" rum som har varit pysselhörna och lite av varje de senaste dagarna.
Mycket mer lär jag inte hinna med i kväll då sista avsnittet av Jägarna ska ses och så kommer På spåret som är vårt stora fredagsnöje. Det är den tiden i livet ser ni.

torsdag 13 december 2018

Det har gått väl långt


Min exklusiva smak och modemedvetenhet har nått oanade höjder.
Härefter väljer jag hårfärger efter vilka glasögon som pryder ovanför kranen.
Nå nej. Det blev nu bara så när jag i dag besökte Esse klippet och trollade bort det gråa och dystra. Efteråt när jag satte brillorna på och började studera slutresultatet kunde jag bara konstatera faktum.

Dåligt med luciafirande blev det också. Endast Finlands lucia i radion i morse men jag njöt desto mera medan jag krökte rör inför sommarsäsongen. Man kan ju inte få allt här i världen så jag nöjer mej med en liten smula.

onsdag 12 december 2018

Den gamla (icke) goda julen


Två foton från i lördags bjuder jag på när vi var inne på museiområdet.
Detta var väl en härlig juldukning. Kanske morgongröten är uppdukad på juldagsmorgonen, vad vet jag. Hade jag en sådan väggbonad skulle jag bli glad varje gång jag såg den.


Gamla hederliga bocken. Fast nog är den mest skrämmande, åtminstone i ett barns ögon. Det finns ett foto av mej från en julafton hos farmor och farfar där jag är ett par år gammal skulle jag gissa. En bock håller mej i famnen och flera bockar står bredvid med minst lika vidriga masker och jag ser mest paralyserad ut. Där redan i mitt tidiga liv skrämdes vettet ur mej.

I går passade vår förstfödde son på att fylla år så vi var över för att gratulera och dricka en kopp kaffe.
I kväll har jag bakat en liten sats bröd eftersom det bara fanns limpa att tillgå och det är inte alla så förtjusta i här i huset. Åtminstone inte min hembakta!?
Gjorde också klar en lingonparfait med pepparkaka till söndagens julbord. Efterrätten är ju minst lika viktig som köttbullarna.

måndag 10 december 2018

Barbapappor


Det mesta blir lite halvhjärtat hos oss nu.
Det saknas engagerade och förväntansfulla småungar i huset. Som det här med pepparkaksbak till exempel, som var det roligaste förr när ungarna var med och kladdade ihop sina konstverk. Nu vill de knappt ha pepparkakor till julen. Jag köpte i alla fall en liten klump färdig deg på marknaden i lördags för doftens skull. I kväll tänkte jag att jag måste ta tag i den där nu för att bli av med det (inspirerad till tusen) Använde inga formar utan gick loss med kniven...det blev barbapappor...
Men för en liten stund doftade det jul och de smakar betydligt bättre än de ser ut.
Gick sen på promenad med hunden i mörkret. Härlig luft, lite klar och krispig nästan.
Ska börja göra inköpslista för vår julmiddag nästa söndag. Känner att jag får rycka upp mej till det och ge helhjärtat av min tid och kokkonst. Vill ju att vi ska få en härlig stund tillsammans och kunna njuta av god mat och vacker dukning.

söndag 9 december 2018

Dagar som aldrig ljusnar


Blir det en sån vinter i år.
Med snö och slask om vartannat. Där man tar sej fram i pinande vind med dubbskor och hunden halkar omkull med jämna mellanrum.
Tur att man kan ha myset inomhus i alla fall. Vi har hängt med ungdomarna under eftermiddagen vilket alltid är upplyftande. Sen blev jag mamis och fick åka hem för att träffa min mamma en stund.
Och nu är de fyra lediga dagarna slut och jag borde ha ork till två arbetsveckor till. Sen är det jul och ledig tid som gäller.

lördag 8 december 2018

En dag med julmarknad


Hej hopp i stugorna!
I dag har det varit julmarknad i stan, en av de bättre tillställningarna som ordnas år efter år. Fast jag är en av dessa dåliga köpare som knappt köper nåt alls för jag vill helst göra själv som en trotsig treåring. Men det är julmys och stämning och en massa glada människor.
Det enda jag köpte var pepparkaksdeg för doftens skull vid själva utbaket. Vi drack kaffe och åt lussebulle på After Eight. Det var fritt inträde till museet så vi gick runt och tittade på flådiga möbler, tavlor och speglar och fick uppleva det riktigt gamla julen med halm under köksbordet och halmkrona i taket.
Vi träffade arbetskamrater, vänner, bekanta och ordförande i den skönaste av grupper med fru. Jag blev knackad i ryggen av en Essebo som läser min blogg och som jag inte kände. Skämdes men erkände det också. jag är usel när det kommer till att känna folk. Men glad blir jag när folk ger sej till känna, det är en morot för mej att fortsätta häva ur mej skrivelser här på sidan.
Det som ändå fick mej att stanna upp i dag och dra efter andan var synen av två livslevande afghanhundar. Så vackra och ståtliga djur att min värld stannade upp ett litet tag. Ända sedan liten flicka har det varit den ultimata hunden och drömmen vore att en dag äga en sån. Men då måste jag gå ner i arbetstid som det första.
Annars lämnade jag tillbaka julmattan jag köpte tidigare och fick pengarna tillbaka. den luktade mögel och gick inte på några villkor att ha inomhus. Så det blir ännu en jul utan julmatta, tröttnade helt enkelt när det inte funkade med första köpet.
Vi vek in till Sunds på hemvägen, blomsteraffärer är ju magiska denna tid på året. Köpte snittamaryllis och eukalyptus och en skimmia.
Dessutom fick man ta sitt eget julkort i en stylad julhörna och jag var ju inte sen att slänga mej på släden ;)


I går kväll stickade jag upp garnnystanet som jag yrade om i förra inlägget. När vi kom hem idag sydde jag fast det på ett gammalt kuddfodral och på så sätt fick vi en ny karamell i soffan. Rosa mjuk och fluffig. Dessutom ska det vara rosa inslag i årets julinredning så nu är jag riktigt med.


Ni ser ju sånt fluff!
Farmor fick besök av mej i kväll och överraskade henne med att Patrik och Lotta också kom för att visa upp sej. Farmors dag blev med ens så mycket ljusare, hon hade längtat så att få träffa de unga två.
Efter allt detta hoppas jag nu på en stilla stund i mitt favorithem.

fredag 7 december 2018

Fina dagar


Jag mår så bra av lite lediga dagar.
Om det är att året håller på att ta slut och jag lika så, så hoppas jag på en nystart 2019. Är så sliten i kroppen och det gör en modfälld emellanåt.



I dag har vi ätit ute och tagit eftermiddagskaffe och halloncheesecake på ett cafe´ vi inte tidigare besökt. Gått i affärer med vackert julpynt som får ögon att tindra men allt har fått stanna kvar, nästan. Faktiskt hittade jag en julgransdekoration som jag tänkte glömma bort. Den får jag visa i ett senare skede.
Ett garnnystan av det ovanligare slaget kom med mej hem. Har en ide´ om vad jag kunde göra med det. Men mest har det varit att få hem mat, 12 kg torrfoder åt Zeb och dessutom fick han tennisbollar med pipljud inuti. Vad tänkte jag på...


En pyttegran står och pryder vid köksspisen. Bara jag får in lite grönt är jag nöjd.
Nu njuter vi fredagskväll gott folk!

torsdag 6 december 2018

Finland 101 år


Vår självständighetsdag.
Det betyder ledig dag för oss och vi fortsätter i samma stil i morgon.


Dagen har varit solig och fin men tyvärr har jag inte hunnit njuta på utsidan så mycket. Donat på med lite home made julklappar och så.


Kokat risgrynsgröt och fruktsoppa till ungdomarna som kommit hem i olika etapper. Tydligen smakade det eftersom det bara fanns att slicka av faten för Zeb.
Har just varit ute och tänt i ett par lyktor kvällen till ära. Nu åker balklänningen på och vi söker oss mot slottsbalen. God självständighetsdag!

onsdag 5 december 2018

Hysterin


Nu just lockar affärerna skjortan av folket.
Köphysterin är som störst kring jul och det ska köpas för köpandets skull.
Tänk om vi skulle stanna upp ett tag och tänka efter vad vi håller på med. Vår värld klarar inte av att hantera vår konsumtion längre och vi blir absolut inte lyckligare av mera prylar. Fast vi många gånger tror det. Får jag bara det här och det här så behöver jag inte mera, ändå bara fortsätter det.
Jag är verkligen ingen förebild när det kommer till konsumtion av varor, långt ifrån. Jag gillar vackra saker, älskar att pryda vårt hem. Men att i juletid strö sina surt förvärvade slantar på onödiga prylar bara för att det hör till, det får det vara slut med.
Skulle jag bara ha tiden att göra egna tillverkade saker skulle det bara bli sådana. Men min ork räcker inte till nuförtiden. Jag gillar att ge paket men det behöver inte vara nåt dyrbart pengamässigt. Att slå in ett paket vackert kan vara halva gåvan.
Istället har jag ett par konton som jag kommer att betala in till som verkligen gör skillnad och som jag känner gör gott i mej.
Det snickrade hjärtat som hänger på stolryggen har min förstfödde gjort åt mej för många år sen. Av en liten träbit och ett lädersnöre fick jag en gåva som jag värdesätter högt. En gåva som han gjort med sina egna händer.

tisdag 4 december 2018

Varva ner


Efter en tung arbetsdag där armmusklerna fått jobba och jag vet att ännu tyngre jobb väntar i morgon.
Då gäller det att kunna varva ner, stilla sej en stund och bara andas. Andningen går ofta bara på ytan och jag behöver lära mej att ta med hela diafragman. Tänk att människan blir så att hon inte kan andas rätt ens, det som ska vara det självklaraste.
Så jag skrotar bara runt här hemma ikväll. Nappar med småsaker. Flyttar kring lite småprylar i nån hylla. Får in ett litet uns av jul. En stjärna i sovrumsfönstret. Försiktigt och sparsmakat.
Och andas.