Livet

Dagar har gått utan nåt inlägg här men livet händer och många saker bortprioriteras. Nu känns det stabilt igen och jag känner enorm tacksamhet för allt. Ni som är inne och läser får nöja er så och så fortsätter vi i vanlig ordning.

Sommarkvällar alltså. Finns det nåt finare än när solen håller på att gå ner över ännu en dag och allt blir stilla. Bäst tycker jag det är nu när skymningen också är här. Så oerhört mysigt.

De nya lamporna i portalen blev riktigt lyckade och är så rogivande när man sitter ute på terrassen och läser en bok så länge det lilla av dagsljuset finns kvar. Dessutom blir det ännu bättre senare i höst.

I går när jag behövde få tid att gå bakade jag en kaka. Vädret tillät äntligen att ha på ugnen en längre tid. Det är sånt vi undviker så mycket som möjligt under de varmaste sommarveckorna, vi har ändå fullt sjå med värmen inomhus. Det blev en mjuk hallongrotta kaka som var riktigt god med glass och säkerligen med vaniljsås också. Använde min nya Ernst form och spade som jag fick i present här tidigare.

I uterummet blommar pelargonerna som jag haft från sticklingar. Tycker de har varit ovanligt sega att komma igång.

Samma gäller dahliorna, inte alls samma fart i dem som i fjol. Den här slår ut sitt första blom som bäst och ett par är ännu bara i knoppstadiet. Kanske bra det också så kan de istället hålla på länge in på hösten bara den håller sej fin.

Har haft dagens första hundlänk med små regnskvättar och nu ska jag försök fånga resten av dagen. Väntar mest på kvällens fest ändå, behöver allt roligt som finns att få i livet nu.

 

Utfärd kring husknuten

Gårdagens kvällslänk.

Gräsligt hett även i dag och Bonzo gick in i djungeln ett tag. Detta var också en kär plats för Zeb i tiderna.

Undrar om han var lika utslagen som jag efter maten för han somnade på min mage och det har inte hänt sej tidigare. Mysigt men inte särskilt svalkande.

Vi tog en lite tripp ut till Nykarleby El affär då jag sett reklam om att de fått in belysningar till höstmyset. Vi behövde skaffa nya lampor till pärleporten vår då de gamla gett upp. Vi hittade vad vi behövde och körde vidare till Jeppis och Station 23. Vilken höjdare att de gjort om gamla brandkårshuset till pub och restaurang.

Fint både inne och på terrassen. Fatta att vi har liknande träverk som bara ligger...

Vi bestämde oss för att äta en bit och så väldigt gott med annorlunda smaksättning än vad man är van vid.

Mysig miljö som jag gärna återkommer till.

Och nu väntar jag på kvällsmyset här hemma på våran terrass. Lamporna är upphängda, bara att invänta skymningen.

 

Kvinnor jag beundrar

Gårdagens sena hundlänk och allt har sin tjusning. När luften svalnar och allt blir så stilla, då kan det vara ren och skär njutning.

Och jag har mött kvinnor jag beundrar under dagen, farmor som exempel. Herregud om jag fick se ut som hon vid 94 års ålder. Som värsta filmstjärnan. Dessutom var det en alldeles fantastisk timme vi hade tillsammans, hon piggare än på länge och rätt så klar i tankarna. Då får vi båda ut nåt positivt av våra möten.

Bonzo kämpar i värmen. Mitt på dagen har han det bäst härinne framför fläkten.

Så denna goa kvinna, min mamma som har födelsedag i dag. Som bjöd på kaffe och glass och pilkastningstävling under eftermiddagen. Tänk att man får ha det så härligt och roligt en vanlig tisdag i juli.

Mot kvällen kvicknar denna myspys till. Ska vi hitta på nåt kul!?

Som vanligt om kvällarna går jag omkring med vattenkannan. Bryter en och annan blomma för att ta in i vas.

Och kan inte låta bli att stryka handen över blomster som breder ut sej som fluffiga kuddar.

 

Söndag och måndag

I går hade vi ett födelsedagsbarn i familjen och jag hivade fram muurikkapannan och gjorde pyttipanna med storspaden. Till kaffet stekte jag plättar som serverades med glass och sylt, det blir inte mer sommar än så.

Födelsedagsbarnet tog igen sej under tiden.

Kocken under solhatt.

På kvällen  cyklade gubben och jag till Bryggan i Öja. Åt varsin hamburgare och sköljde ner med Pepsi. Skönt att vila en stund och släppa de instängda tårna fria.

När vi skulle återvända hem och stod och pratade med bekanta hördes ett pys från mitt bakre däck och som tur var hade gubben påmint mej om att sätta extra slang i sadelväskan. Så bara att byta och påbörja färden hemåt. 87 kilometer blev det och gick förvånansvärt bra.

I dag en tur till Vasa efter diverse cykelgrejer och annat. Åt vid Rosso för ett presentkort jag fått av Patriks svärmor i födelsedagspresent. Gott var det och nöjda kunde vi starta färden hemåt.

Bonzo som poserar framför husses "storkamera"

Nu är det igen varmt, nästan väl i min smak. Jag går omkring och plockar utblommat, vattnar, plockar in mogna hallon och stickar några varv. Ungefär det som orkas med. Bonzo får sen kvällslänk för som tur är blir kvällarna och nätterna svalare nu. Jag borde klippa ner tomatplantorna i växthuset men klarar knappt en liten stund där inne. Det mesta borde ske nattetid men då sover jag.

 

En härlig lördag

Tekniken överraskar och fotona kommer fram precis som de ska. Det tackar jag för.

Sent i går kväll gick gubben till framsidan och såg att ett paket och kort stod där som var till mej. Min vän Ingela på Gunnarsberga hade tittat förbi med en present och ingen av oss hade varit hemma, så synd. Jag fick en alldeles ljuvlig vädertavla och den hänger nu på vår köksvägg.

Gubben hade också printat ut mitt favoritfoto i en A4 som fick ram och nu finns på min tavelvägg också i köket. Denna bild kunde jag lätt göra till en fototapet, tänk va härligt att ha en hel vägg klädd med skön grönska och en snygg cykel.

Knyckte ett foto som gubben tog på Bonzos 1 års dag. Beskriver honom så väl, nästan alltid på bakbenen och lycklig.

Förmiddagen vigdes åt städning av huset och köksfönstertvätt. Nöjd med mej själv tog jag landsvägscykeln och drog en turne´ genom bygden. I Edsevö stannade jag till hos trädgårdsvänner och Merabs medlem. I Bennäs fick jag inget napp men fortsatte till Kållby och gamla bekanta. En cykeltur bhöver inte bara innehålla kilometrar och tempo, detta med pratstunder och kaffe har också nåt väldigt värdefullt i sej.

Lycka i en liten kopp.

 

Pandorna i dag

På nån vänster fick jag in några foton i kväll så nu kör vi.

Jag fick ännu som present att åka med Patrik och Lotta till Ähtäri för att hälsa på pandorna som jag önskat få göra nu allt sen de flögs hit. Och det blev i dag.

Och de var precis lika bedårande som jag tänkt. Är nu detta Pyry då, det blir jag aldrig klok på, hanen åtminstone. Han var mera alert i dag.

Lumi, honan, låg på samma ställe båda gångerna vi besökte pandahuset. Hon var verkligt trött i dag.

Bara i lite olika positioner men ändå så charmerande. Så glad att jag får pricka av dem på min önskelista att se och göra nu.

Verkligt dåliga bilder för man slipper ju inte särdeles nära och zoomar man blir det otydligt och pandorna är tagna genom plexiglas. Men vi fick i alla fall se snöleoparden som sällan visar sej. Det var en stor och ståtlig kissemisse med lång och präktig svans.

Och björnen. Röd pandan som inte alls är släkt med pandan skulle ha varit rolig att se i rörelse men de låg också ihoprullade och sov.

Superfin dag med passlig väderlek att gå omkring och se olika djur men visst var det pandorna som fick uppmärksamheten allra mest.

 

Det går trögt nu

Det är stora problem med tekniken och uppdateringar nu. Svårt att få in bilder till datorn och bara lillsonen med många kringelkrokar fick in de senaste bilderna i går kväll. Få se om detta är slutet på bloggen, jag vet inte säkert men...

Hur som helst så njuter jag av rosorna i trädgården. övervintrande minirosor som nu får blomma ut i all sin prakt.

Och solrosorna, vart är de på väg egentligen?

Den här veckan som varit svalare har vi gått längre rundor med lilleman. Fast han har energi som inte är av denna världen märker man att konditionen dalat under de varma veckorna, för oss alla.

I förrgår tog vi oss an Eugmoleden som vi hört ska vara väldigt fin, och vi kunde bara hålla med.

14 kilometer blev det för våran del men så tog vi en avstickare till båthamnen också.

Seth Åkerlunds skapelser fanns lite här och där.

Gott om odon, blåbär och hjortron.

Väldigt fina underlag och lappländsk natur.

Rastplats.

Hur gott med kaffe!

I sådan terräng känner man inte av nån trötthet.

Om den ändå rymts i min ryggsäck.

Och här hemma har en ny möbel installerats som rymmer mycket kläder. Det var som om hela sovrummet fick en makeover och jag är mycket nöjd. 

Det var det.