Cyklat med eliten

Jag var lite för nyfiken när gubben började tala om ett lopp i Kelviå. Först ett bestämt nej och sen började jag fråga och det gick som det gick. Ett plus var att vi fick betala startavgiften med Tyky sedlarna som vi har som förmån på arbetet.
Under loppet måste vi stanna så att jag fick fota den vackra klockstapeln mitt i byn.

Så vi anmälde oss och drog på skorna och satte av. Nu var vi med om Gran Fondo Kälviä loppet som pågår från 10.00 till 22.00. Om jag förstod det rätt startar ett nytt lopp varje timme på 18 kilometer, sen kommer man tillbaka och skriver upp sej på sin anmälningslista och har fri tillgång till kaffe, smörgås,bulla,banan och annan vätskeform. Sen ut igen. Vi träffade på några bekanta och obekanta svenskspråkiga som vi pausade med och så cyklade vi fyra tillsammans en runda. jag och tre "gubbar"

Vi hade tillgång till dusch och omklädningsrum så vi fick oss uppfräschade efter turen. Det var bra eftersom vi skulle och proviantera på hemvägen. Allt detta för en kostnad av tio euro. Jag såg häng gungan redan när vi kom dit och var på det klara med att den skulle provas före vi for hem.

Lite taskigt kändes det att avsluta efter 36 kilometer, skulle så gärna ha fortsatt åtminstone en runda till. Men det är villaavslutning och hemma låg en knallrädd hund och vi visste inte hur tidigt det skulle börja bombarderas. Med facit i hand hade vi kunnat stanna längre för det är lugnt och fredligt.
Men det är nu som det är och jag har i alla fall deltagit i mitt första cykellopp.

En dag med regn och sol

Det har varit ett omväxlande väder.
Så mörkt klockan fem när jag steg upp, missade på kläderna på klädstrecket och tog gubbens t shirt i stället för egen. Det har gått fint hela dagen och på så vis sparar jag ju på min egen.
Cyklade i väg till jobbet i en varm och fuktig morgon, genomblöt av svett pga ansträngning och klimakteriefas. Huhu.
Dagen har varit som vädret, både sol och regn. Har hört positiva saker att glädjas åt och mindre roliga där man famlar efter rätta orden och allt känns så fel och tomt på nåt vis. Livet, så underbart och så sårbart.
Och nu har jag sovit bort svullnaden ur både fötter och ben, bakat en pizza och njutit. Min halva var vegetarisk, jag vet inte jag men kött smakar inte längre på samma sätt. Korv och skinka har jag extremt svårt för numera och det är inte ett medvetet val utan nåt som jag bara fått för mej. Ungefär som mjölken som jag slutade dricka för flera år sen, det bara inte smakade fast jag kan äta mängder av ost och andra mjölkprodukter. Så jag gjorde min del av pizzan med samma gulbeta och zucchini som fanns i gårdagens mat. Riktigt gott. Undrar när jag får obehag för godis...
Ska bara njuta av kvällen nu, göra så lite som möjligt. Eventuellt skrolla bland cykelkläder. Har ju egna byxor faktiskt men en av gubbens avlagda tröjor som är gles som en sil som jag cyklar runt med. Snart är ju i och för sej säsongen över men jag är inställd på att fortsätta inomhus med cykeltrainer som lillpojken erbjudit mej. Kan ju inte ge upp nu när jag knappt kommit igång.

Varmare

Skrev igår att det inte blir bättre än så här ,eller nåt i den stilen. Det blev tre grader varmare i dag. +28 den 29 augusti hör väl ändå inte till vanligheterna. Eftermiddagen var tuff i fabriken och jag var så lycklig att få komma hem till huset som kändes sval och inbjudande.
Drog upp gulbetor till kvällsmaten, de allra första. Inte särdeles stora men gudomligt goda.

Så länge jag var och kortade kalufsen hade jag gubben att stoppa formen med grönsaker, olja och salt i ugnen och steka på grillost. Rena himmelriket att komma hem och slå sej till bords och njuta av godsakerna. Allt från egen odling. Utom osten då.

Så till det som jag väntat på hela dagen. Vi körde Lappfors och hem igen. 32 kilometer blev det och alldeles lagom en torsdag kväll, lite motvind dit men hem var det bara att köra på.
Detta är lycka för mej just nu.

Sommar i höstprojekten

Vilken sommarvärme vi fick nu plötsligt. Just när man ska förbereda för den kommande hösten, i mitt fall äppelmostillverkning, höstgödsla, klippa ner och binda en krans (eventuellt) Då dallrar luften av värme och man får söka fram de tunna och lätta sommarklänningarna igen.  Är man ledig kan det ju vara skönt men i fabrik blir detta en pina. Att gå fuktig och klibbig genom en arbetsdag tär på krafterna. Fötterna och benen svullnar och man vet inte hur man ska uthärda tills man får en kall dusch.

Som sagt mera äppelmos på gång här. Norpade åt mej en hel korg denna gång, det blir ju inte så mycket mos i slutändan.
Det känns helt okej att ha cykelpaus i kväll. Känner hur kroppen är trött och begär vila och det ska den få. Låter kvällen gå i ett lugnt och behagligt tempo. Njut av värmen vänner, från det här kan det bara bli svalare.

Som en sommardag

Fattade inte hur varmt det var före jag stack ut från fabriken. Som den värsta sommardag.
Satt i skuggan under pilträden här hemma och åt tillsammans med Zeb. Han är alert när det kommer till mat.

I går värmde jag upp med en tur till Purmo och hem igen. Såg ingen björn fast han synts till för några dagar sen. Kanske tur han höll sej undan. I kväll cyklade vi båda Purmo Forsby Bennäs Kållby och hem. Så perfekt cykelväder. I morgon har jag lovat mej en vilodag hur roligt det än är.

Och mitt i värmen fick jag hämta ut ett par vinterskor. Har ett par beigea från förr som jag så gott som bott i. 19.90 är väl ändå ett helt okej pris.

Måndagsinspiration

Lagom till kvällen kom den utlovade solen och värmen. Jag var måndagsinspirerad som man kan va så där i början av veckan och rensade ur växthuset. Bondbönplantan åkte ut liksom zucchiniplantan, de har inte gett nån skörd att prata om. Så rensade jag hejvilt bland tomat och gurkplantorna, så mycket som ändå inte hinner bli klara på lång väg och bort med en massa blad.

Här inne går både tvättmaskin och diskmaskin och ett äppelmos kok är på gång. Vi har inga egna äpplen i år för vi sågade ner det sista i höstas, och det nyplanterade trädet också från i höstas tar nåt år på sej med att ge skörd. Så länge pantar vi på svärföräldrarnas äpplen. Så gott på morgongröten och jag brukar lägga till lite kanel i moset som extra tvist.

Sista söndagen i augusti

Det är faktiskt sista söndagen i månaden augusti. Nästa söndag är vi redan inne i september och hösten tar vid på allvar. Men visst är det skönt med årstider, som man kan avsluta och längta till. Det är årstiderna som gör att vi får en massa nystart där vi känner energi och hopp inför något nytt.
Jag storgillar hösten, att få boa om sej här inne och kraven där ute minskar. Punktbelysning och tända ljus. Plädar och smakrika grytor.
I dag har vi haft de fina ungdomarna här ett par timmar. Vi har ätit, druckit kaffe och tittat på sport, fast ska jag vara ärlig skulle vi kvinnor klara oss fint utan det men vi hänger nu där i soffan vi också.
Sen hoppade jag på cykeln och tog en 22 kilometers runda. Kunde inte hålla mej tills i morgonkväll fast jag visste att sittdelen skulle klaga. Lite djupandning bara så gick det. Det ska väl ta sin tid att bli van med den nästan obefintliga sadeln. Annars var det njutning hela vägen trots motvind på raksträckan.
Nu har jag suttit och googlat cykelkläder och tillbehör, haha! tänk att man kan bli fast så snabbt. Men bra så, värre saker kunde man ägna sej åt. Nu blir det kaffe och massagedyna och vi har en film på hälft som ska tittas klar i kväll. I morgon ny vecka med nya möjligheter.

Vilken dag!

Vi tog oss en ordentlig sovmorgon. Märks redan att nätterna blivit kortare pga arbetet.
Zeb slapp ut på sin runda och bar sitt koppel själv. Han är i högform nu, bäst att skryta så länge det går. Sommarens simning har gjort att han är i trim.

Aroniaträdet har aldrig varit så tyngd av bärklasar som det är nu. Nästan så jag tycker synd om det tillika som jag är väldigt tacksam eftersom det är så vitaminrika bär. Rädd att nån höststorm bryter grenar som det gjorde ett år tidigare.

Har jagat löss på dahliorna. Aldrig får man njuta fullt ut.

En miniros jag fick av syster nån gång i vårvintras blommar med stora vackra blom.

När grannvädret kom på eftermiddagen drog vi på oss cykelmunderingen och tog fart. Mot staden bar det av och vi pausade vid skolparken på en glass. Där var så varmt och skönt att jag kunnat stanna.
Jag vaktade cyklarna medan gubben jagade ringklocka till mej utan resultat. De finns men styret är så grovt att det inte går med vad som helst. Ser nog efter banorna att man får plinga till när folk breder ut sej med både hundar och barnkärror så de vet att det kommer folk bakifrån.

Vi körde via Sansund, Bennäs ,Kållby och svängde in på Åsbackavägen och for via mamma och Hasse några minuter innan vi svängde in på egen tomt. 52 kilometer blev det och mat och bastu smakade efteråt. Det var otroligt skönt att trampa på. Vädret var perfekt och jag njöt verkligen av lättheten i cykeln. Så bra att ha gemensamma intressen med den man lever med, det ger extra kick i vardagen.

Ja de e freeedaaa!

Så blev det fredag och jag har överlevt första veckan. Det är alltid trögt att komma igång efter en lång ledighet. Men tre mornar av fem har vi blivit överraskade med bulla till morgonkaffet och mer behövs inte för att man ska se att folk skiner upp vartefter de troppar in.
Vi har ikväll varit och inhandlat cykeltrampor och vattenflaska :) Jag har själv börjat skruva så smått men ska i alla fall vänta tills experten kommer från fotbollsmatch.
Vi har också hälsat på en gammal men förvånansvärt pigg morfar på sjukhuset. Han blir 97 år i helgen och drar historier från förr i tiden som om de hänt för en tid sen. Så beundransvärd.
Först i kväll slog det mej i växthuset att denna bifftomat är klar. Jag har väntat ett par dagar på att den ska slå om till rött men då har jag väntat i en evighet för den här ska bli gulorange.

Zeb var så sugen på att hugga in men han fick nöja sej med en mindre, röd.

Bifftomat Persimon. Så mjuk och god i smaken.

Fredag till ära blir det en flaska rött. Har inte druckit rödvin under sommaren då min hy har varit som pesten själv. Men nu ska jag njuta av ett gott vin och känna den underbara fredagskänslan med ett par lediga dagar framför. Ett cykelvin förstås.

En ny vän

Sköraste dagen hittills i veckan.
Vakade i natt på både ung och gammal fast jag visste att inget blev annorlunda för det. Det har påverkat hela dagen förstås.
Dock väntade ett fasligt efterlängtat paket här hemma på mej.

Ett stycke landsvägscykel och julafton kom tidigt i år.
Dock hittade vi ett litet fel och fick mejla kontoret här i landet. Mitt sköra jag fick sej ännu en törn och jag hade helst velat dra täcket över öronen.

Allt redde upp sej och gubben la gamla tramporna på. Tänk att det säljs cyklar utan trampor? Ska nog skaffa nya till den här för nog ska den gamla trotjänaren ännu användas.

Det var en fröjd att ge sej ut på premiärtur. Rullade lätt och kändes allmänt bra. Lite småfix och trix så  ska vi nog bli riktigt goda vänner.

På kaffe

I går bakade jag kaka och i kväll drack vi kaffe med pojkarna.
En stund sedan vi besökt deras hem och hos ena var jag intresserad av hans väggkonst och hos den andra hans blomsterodling. Mycket bra spenderad tid.

Hemma fixade jag med egna odlingar. Vattnade, rensade ogräs och drog bort en massa blad på krassen så att blommorna skulle bli mera synliga. Alldeles för fina för att gömmas.

Landa

Jag landar äntligen här hemma, efter arbetsdag och en timme hos massören. Jag är fixad från knävecken upp till skallbasen. Mina muskler var sega knutna och spända. Det gjorde så ont och det gjorde så gott.

Sakta men säkert kommer jag tillbaka till rutinerna. Ser till att få motion, dricker te och får ordentligt med sovtimmar. Märker mer och mer hur jag uppskattar mitt hem när jag är borta om dagarna. Ser med nya ögon på mitt kreativa kaos som skapat det hem vi lever i med mina målningar, min keramik och mitt intresse för att göra vårt hem trivsamt och ombonat. Slitet och skavt och med små medel, hund, hundhår och en slarver till gubbe. Ändå med kärlek till allt.
Kniper av ett par kvistar från dahliakrukan och sätter i vas. Njuter mera av dem inomhus just nu.
Ska röra ihop en pärlsockerkaka, också nåt som kommer med en nystart. Skulle aldrig fallit mej in under semestern.

Där satt den

Där satt den, första arbetsdagen. Och visst är all vår början svår, men också väldigt roligt. Det var ett glatt gäng i omklädningsrummet i morse. De flesta har redan arbetat en eller två veckor så jag var med de sista att joina gänget. På ett vis kändes det som om man aldrig varit bort, allt går på rutin efter 19 år tillika som jag var alldeles bortkommen. Fötterna har tagit mest stryk i dag de som inte är vana att hålla upp min kropp i så här långa pass. På eftermiddagen var jag rätt trött men skyller en del på kuren jag äter. Efter 10 minuter i vågrät läge var jag på gång igen här hemma. Motionerade först hunden och sen mej själv, vädret blev ju så bra mot kvällen. Nu tillåter jag mej att bara vara resten av min vakna tid.

Det var dessa jag formade till i går av lera. Vet inte om det är vitlök men liknar väl mest det. Formade kring en pappersboll som jag i dag drog bort bit för bit när leran fått lite stadga så inuti är de ihåliga.
Kan tänkas bli fin som dekoration i köket.
Och i kväll är min cykel i Danmark!

He va he!

He va he! Så konstigt att ta fram arbetsväskan, ställa matlåda och ladda hörlurarna. Men faktum kvarstår att i morgon får jag kravla mej till arbetet igen. Känns som om jag varit väldigt länge hem, kanske för länge. Tänk om de säger åt mej att jag borde börjat redan i förra veckan!!! Aldrig förr har en semester känts så lång men det är ju en bra känsla.
Min farmor träffade jag i dag och hon tyckte ärligt synd om mej som har slut på ledigt. Hur ska du orka till våren? Nå som tur är kommer nog lediga dagar före det.
I dag har jag grejat med leran, dragit runt med Zeb i regnet och själv tagit en promenad mellan skurarna.
Har ätit extra grönsaker och ska dricka god natt te så småningom. Allt för att sova gott och få en bra start på morgondagen. Känns som en nystart efter varje semester och försöka duger ju.
Två dagar till med antibiotika och sen hoppas jag vara på banan igen. Måste ha varit en dunderkur jag fick för första natten var jag hög som ett hus och drömde jag flög av mej själv genom hela Yyttäbyji. Bara att flaxa med armarna och sen lyfta. Hur svårt kan det va!? ;) ;)

Belysning och blommor

Har länge sökt med ljus och lykta efter en ny taklampa i köket. Inget fel på den vi haft men den har inte känts hundra för en som är tokig i lampor som jag.
Jag får väl tacka eller skylla på mamma som lockade in mej till Blossom härom dagen. Där hängde den och bara bad om att få flytta hem till oss. Jag tog nån bild och så gick det ett par dagar så var jag där igen, nu med gubben i släptåg. Han behöver ju nästan få vara med på ett hörn när det kommer till vårt gemensamma hem tänker jag. Men är man typ i huvudstaden och ser THE lampa finns inget annat än att köpa och sen ringa hem och förvarna, sånt har också hänt.

Och efter många om och men, en extra tur till stan och humörsvängningar så är den uppe och lyser upp vår dag. Räknade just att vi har 6 stycken lampor från  Blossom så det har satt stilen här. Just denna är en Madam Stoltz.

I dag har jag skurat golven och klippt gräsmatta, det som lämnade sist.
Lillebror var hemma och filade på sina snickerier och jag fick bjuda på kaffe och kvällsmat. Jag blir som en ivrig höna när jag får ta hand om mina små ibland. Rädd att de ska svälta om de är hemifrån ett par timmar.
Få se vad kvällen bjuder på. Blir det ännu en fin kväll för fotografering efter regnet eller ska jag ta fram leran som jag inte fick att funka på drejskivan och modellera lite med den. Få se, få se.

Hemester

Glad i dag är jag åt att vi fått äta den första runda zucchinin från min odling.
Hittills har de bara skrumpnat ihop och den här var inte heller särdeles stor, lite större än en tennisboll. Men före den också kom på att vissna bort haffade jag den och det var en salig stund vid köksbordet när vi avnjöt den i tunna smaskiga skivor. Ser nog att flera är på gång så kanske det blir en liten skörd trots allt.

Nu är semesterdagarna förbrukade och återstår endast en vanlig helg före arbetet tar vid. Vi har i sommar haft en riktig hemester och inte sovit borta en endaste natt. Vi har turistat i närregion såsom Närpes, Kristinestad och Kaskö. Kaskö körde vi igenom utan att riktigt hinna uppfatta, folktomt och sorgligt.
Vasa en dag, Ylivieska en och Ohtakari en. Och nu i går på vandringen. Riktigt skönt om jag får säga det själv och så nöjd är jag över att vi inte stressat med resandet och farandet utan tagit dagarna som de kommit. Har vi velat slappa hemma har vi gjort det och har vi varit rastlösa så har vi försökt åtgärda det. Surt med förkylningen och bihåleinflammationen som härjat med mej de två sista veckorna men jag har ändå gjort det bästa jag kunnat med dagarna.
Ska bli roligt att träffa arbetskamraterna igen och måndag kväll är jag garanterat slut och börjar längta efter nästa ledigt men det är precis som det ska va.

För en stund sen läste jag min e post och i dag har min landsvägscykel blivit skickad. Det tar nog sin lilla tid ännu före den dimper ner här hemma för ännu är den i Tyskland och ska via Danmark och så.
Men hur som helst, en cykel på väg hem till mej.

Vandring

I dag körde vi in på Salamajärvis nationalparks område. Med oss hade vi mamma och Hasse eftersom det alltid är trevligt med sällskap. Vi såg faktiskt en ren nästan det första vi gjorde när den sprang över vägen.

Exakta längden runt sjön är osäkert men kring 7 eller 8 kilometer.

Mamma i högform. Det var otroligt stenigt och mycket rötter att snubbla i så det var att se efter var man satte ner foten och stanna upp när man skulle betrakta omgivningarna.

Otroligt vacker natur och mycket "lappländsk vandringskänsla" fast på närmare håll.

Vädret var perfekt för vandring. Lagom temperatur och uppehåll. Till och med solen glimmade fram mellan varven.

Döda träd låg lite här och där, eftersom det är naturreservat rörs inget.

Vi funderade nog om björnen fanns i närheten.

Vi såg nämligen inte till nån annan efter den rutt vi gick, så mamma och jag stämde ibland upp i skönsång.

Vi kom till en trevlig rastplats på halva vägen och pausade med kaffe och smörgås.

Vackert utefter spångarna.

Hösten är här.

Rot på rot-

Och så hade vi gått varvet runt. En fantastisk fin dag och upplevelse.