Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

lördag 29 februari 2020

20 år


Japp vi har varit på tur i dag också.
Jag var så glad att vädret var på vår sida när vi äntligen hade en ledig dag. Kallt från morgon så då fyllde vi på kylskåpet och lagom till eftermiddag var vi klara att ge oss i väg.


Varm saft är livet när man tar micropauserna, för att kolla karta och så.


Vi var på vägar jag inte cyklat igen. Om stortallen och vidare mot Lepplax och Kronoby. Så fint att småvägar kan ta en så mellan ställen. Bara en gång fick vi vända om när vi missat en avfartsväg men det blev inte många hundra meter extra.


Strax efter att vi korsat järnvägen kom tåget. Huh vilket vinddrag!


I dag är det 20 år sen vi flyttade in i vårt hus. Då var det också skottårsdag och det var iskallt i huset efter att vi flyttat in alla möbler och lådor och dörrarna hade stått öppna. Jag var sjuk till på köpet och fick konstaterat angina morgonen efter och kur på det.
Ungarna fixade sina rum och kunde inte röra en sak ur sin plats efter det så de gick upp till fammo och faffas där de kunde leka och röja fritt. Inte en smula fick ligga på golvet, då åkte dammsugarn framme direkt. Fattar inte varifrån de fick detta nitiska drag som nog jämnade ut sej med tiden. Tänk att lilleman då ännu inte börjat skolan... åååh. Och helst hade han velat ha guldtapeter eller guldgardiner och inget fick han stackarn.
Men 20 år alltså. Det har runnit mycket vatten under broarna på de åren.

fredag 28 februari 2020

Inget nytt


Inget nytt under solen här förutom att jag just beställde ett par skor hux flux. I och för sej har jag googlat skor en tid nu och får man -40% så kan man ju pröva, det går alltid att skicka tillbaka. Jag tänker nämligen på resan vi har framför oss och då ska det va rejäla skor att gå med. Läget känns osäkert nu med virus som sprids men vi utgår väl från att det är säkert och tar en dag åt gången.
Annars trampar jag på.
I går hade gubben bråttom med att byta om när vi kom hem, han skulle cykla till stan och mellan raderna hörde jag att ingen bromskloss ska med. Okej jag klarar mej tänkte jag och vilade benen en stund i soffan med Zeb och bytte sen själv om. Körde skogsvägar och stigar och kom ut där vi hade cyklat dagen före och så var det bara att följa hjulspåren in i skogen fast åt motsatt håll.
Härligt svettigt men onödigt tyst där i den tätaste skogen och jag började inbilla mej både ljud och rörelser och dundrade på ännu fortare, nöjd då jag äntligen kom ut i glesare områden där solen slapp lysa.
I dag har jag bara cyklat till farmor som jag haft dåligt samvete för och erkände för henne att vädret och cykeln har varit alltför lockande under veckan och därför har jag inte synts till. Nu är hon en sån förstående farmor och hon förstår min förtjusning så det var helt okej ändå. Själv har hon sökt sej ut också om dagarna nu.
I kväll blir det final i vårt favoritprogram På spåret, där vi reser världen runt gratis och lär oss eventuellt något också, om man nu kommer ihåg det senare.
Och helg på det <3

onsdag 26 februari 2020

Första vurpan


Det blir kanske enformigt men så länge vädret är som nu blir det cykling, min vinterlycka.
I dag kunde vi åka tillsammans och gubben tar mej på både roliga och utmanande stigar och vägar. h
Han känner till så mycket och jag som är helt befriad från orienteringsförmåga häpnar och följer som en hund.
Gjorde min första vurpa i dag och den var nog i minsta laget men dock. På en smal stig blev den låga växeln och balansen tydligen för mycket och med ett gruff låg jag i lingonriset. Landade mjukt så ingen skada skedd och det var bara upp igen.


Här var jag dock tveksam men körde halva vägen och gick ner den sista biten för där var svinhalt. Man behöver ju inte utmana mer än nödvändigt.

tisdag 25 februari 2020

Ur arkivet


Fastlagstisdag med bulle till första kaffepausen.
Otroligt väder och cykling efter arbetet.


Vyer och färger man blir glad av. Dessutom mötte jag en karl med hundspann på fyra huskys, vilken syn det var. Det är nåt som ligger högt på min önskelista, att få sitta i släde efter hundspann nån gång. Tror det skulle slå mycket.


Nu till arkivet.
Jag fick detta foto skickat åt mej i dag. Ett av mina femtielva barndomshem håller på att rivas.
Så sorgligt det känns för här har jag många ljusa minnen.
Här i källarhörnet mitt i bild hade jag mitt sovrum nångång på 80 talets första hälft. Syster och jag hade våra sovrum här nere med egen toalett och egen ingång, rätt lyxigt ändå.


Ett foto från mitt sovrum där jag verkar hålla på och strypa mommo och moffas hund Lufsen. Carola frälst så in  i bomben.


Vardagsrummet med platsbyggd bokhylla och bakom den gick en svängd trätrappa ner till källarvåningen.


Köket, litet men trevligt också det med platsbyggd sittbänk vid köksbordet.
Provsmakning av årets pepparkakor. Syster "krantto" som vanligt.
Här hade vi badkar och körde badskum i mängder. När skolklockan ringde gick jag hemifrån, hade ju bara några metrar till skolan. Faktiskt inget dåligt boende alls.

måndag 24 februari 2020

Hantverk


Som vanlig är måndag som att köra huvudet i väggen. Pang säger det före man hinner reagera nämnvärt och så fort jag kommer hem slocknar jag. Undrar om jag ens han komma i ordentlig vågrät ställning före jag sjönk ner i nån salig medvetslöshet.
Därifrån är det svårt att ta sej upp igen och jag känner att jag inte blir till nån kvinna att tala om mera ikväll. Det är ju frisk luft som saknas men vädret lockar inte allt för mycket för utevistelse, snön kommer liga vågrät som jag låg för nån timme sen och inte alls behagligt.
Zeb var ute en stund och såg ut som ett snömonster när han kom in. Nästa eventuella hund ska jag lära att skaka av sej före den träder över tröskeln.
Blev smått sysslolös och kom att tänka på leran som står och väntar i skåpet. Den som inte går att dreja utan bara forma och skulptera. Formade till några "syltslevar" som nu bara får ligga och gotta till sej före det blir dags att putsa dem. När och om de kommer brännas är långt fram i tiden men tills dess får de ligga i nåt skåp och glömmas bort. Roligt ändå att arbeta med formbart material.


Den här Purmokissen kom upp i mitt flöde i dag. Målade den för kanske två år sen och tyckte den var värd att komma upp en gång till bara för ögonens skull. Jag häpnas än i dag att jag fick till dessa blanka ögon, skulle inte få till dem en gång till. Stackars katt flyger om kring bland änglarna nu.

söndag 23 februari 2020

Vilken lyckodag


Klockan var åtta när gubben ruskade liv i mej. Solen var uppe och det doftade nybryggt kaffe.
Han skulle ta mej ut på cykeltur.


För första gången fick jag riktigt uppleva hur cykeln tar sej fram i oländig terräng. Det var gropigt, lerigt, mossigt, vattensjukt, sten och stubb men så tusans roligt.


Men för det mesta gick det utefter hyggliga vägar.



Hade han lämnat mej dit mitt i skogarna hade jag väl ännu inte hittat hem. Här visste jag åtminstone att jag varit tidigare.


Gubbe pose´


Åmans kände jag till, sen lär vi ha cyklat efter en Käldnäsväg och Korsbackväg. Jag vet att vi var i Forsby och kom ut igen vid Gränlandet. Därifrån hade jag ensam kunnat ta mej hem.
Fruktansvärt vackra vägar och natur med kuperad terräng och gnistrande snökristaller. Troligtvis bästa naturupplevelsen hittills i år.
Eftermiddagen samlades ungdomarna här på mat och kaffe, så trevligt.
Zeb fick också sin länk och nu blir det att stilla sej en stund och försöka ta in att det är ny arbetsvecka i sikte.

lördag 22 februari 2020

Regnig lördag men sol hos mej


Jag vigde hela förmiddagen åt att städa upp hemmet. Dåligt vädringsväder men att ha upp fönsterluckor och skura golven friskar upp en del. Slängde tulpanbuketten men tog tillvara de små sidoblommen och satte i gräddsnäcka/vas.


Gubben cyklade i Botniahallen och när han kom hem var jag lagom trött på  allt och beslöt att ta en tur till Sunds Trädgård i Jeppis. Tycker alltid det är en lisa för själen att gå omkring där. Jag får inspiration till mitt eget krukmakeri som för tillfället ligger nere och blir så glad över allt vackert och rustikt som finns att finna.
Köpte lite dahliaknölar för att stilla vårivern. I år behöver jag inget annat i blomväg än just dahlior, i fjol var de magiska med sin blomning.


En bordslöpare hamnade också med, har inte så många sådana så lite ombyte sitter bra.


Så köpte jag hem lite sol i form av gula blommor i bukett. Den här blir jag riktigt glad av i detta gråväder. Så en påse värmeljus för att kunna mysa till det när det behövs. Som i kväll.
Körde hem via farmor och satt med henne i över en timme och pratade om både litet och stort.
Så roligt att se hur hon skiner upp när jag kommer.
Har också haft en trevlig stund med svärföräldrarna och nu landat i soffan med Zeb i famnen och en gubbe i soffan bredvid. Det är sol för mej om något.

fredag 21 februari 2020

Fredag


Zeb njuter av att få vara hemma med både matte och husse. In i värmen och ludna, lagom ljusa mattor att vila på efter en dag ut i både regn och blåst. Han har ju möjlighet att komma undan dåligt väder förstås men det är inte alltid han tar notis över dåligt väder. Han har ju inga dåliga kläder ju.
Och fredag ändå, hur skönt fast de kommer rätt ofta dessa fredagskvällar.
Konstigt att vissa saker får man inte nog av, som känslan när man stänger fabriksdörren efter sej en fredag eftermiddag. Det är så det måste kännas att vinna en rejäl lottovinst.
I dag fick jag en sån där dröm längtan som ibland bara dyker upp i huvudet och man ser en bild framför sej. Min dröm var att få gå ut och plocka ihop en vildbukett av blommor att sätta i vas på köksbordet. Många gånger är det mycket finare än en uppstyrt köpebukett.
Vilt och romantiskt, sommarklänning och gräs, solnedgång och cava.
Just i dag tror jag är min allra första dag till något varmare, ljusare och vänligare.

torsdag 20 februari 2020

På tur i skogarna


Vacker dag igen som man missar det mesta av så det gäller att hastigt skrida till verket om man vill ha lite sol i fejset.


Stannade till hos Osoback Pell men han var inte hemma.


Vidare mot Brännback gårdarna men där var det också stillsamt.


Svängde in på stigen till stortallen.


Tallen har sett sina bästa dagar men än förundras man av dess omfång.


Selfie of course.


Hem via mommos fjälli <3

onsdag 19 februari 2020

Ålderstecken?


Jag höll på att färdigställa kvällsmaten i godan ro när telefonen ringde.
Ciina stod det i displayen och jag hann undra vad hon vill mej nu plötsligt. Hon undrade vad jag höll på med, om jag var hemma eller... Så slog det mej att det kan väl aldrig vara så att jag har frissatid? Det var nämligen min klipperska och vän som hade ringt och jo jag skulle ha varit där för 15 minuter sen. Så jag hoppade i bilen lika äcklig som jag var när jag for från arbetet och hon klippte mej och jag ursäktade mej och är nu bergsäker på att "alishalmersen" är på intågande i rask takt. Tur att vi är så goda vänner och att jag var dagens sista kund och vi tog oss en liten extra pratsund också efteråt.
Du milde.
Gubben var nästan ännu virrigare i kväll men det är hans historia men jag skickade åt Patrik och Lotta att snart får de börja ta hand om oss för detta bådar inte gott.
Nå jag fick mej klippt, kom hem och åt. Tog hunden på länk och tog därefter en tur med cykeln.
Känns som om jag börjar vara på spåret tillbaka.
Blev kall om fötterna på kvällens tur med för dåliga skor.
Gjorde en het tekopp och drog sockorna på.
Allt i sin ordning.


tisdag 18 februari 2020

Stillsammare


Ännu vid middagstid var jag väldigt duktig.
Planerade att svänga in vid butiken för att köpa all möjlig skurmedel och kasta mej över huset bara jag först skulle få träffa farmor.
Strax före arbetsdagens slut hade jag skitit i skurmedlen, tänkte att jag tar det som finns hemma.
När jag for från arbetet var jag nöjd om jag skulle få dammsugit.
Nu är klockan över sju och jag har hittills blundat för hårbollarna i hörnen.
Hur blir det så här!?
Men farmor svek jag inte. Hon låg som vanligt i soffan och luften var varm i rummet. Frågade om hon hade ork att komma ut och dra frisk luft när ändå solen var framme och hyggligt väder. Hon var inte sen att ta tillfället i akt, hon som bara varit till matsalen de senaste veckorna och däremellan bara "tållat" på därinne pga långdragen förkylning. Nu tyckte jag ändå det var dags och hon var så nöjd efteråt och tyckte det hade varit uppfriskande.
Det enda jag fått uträttat här hemma är att julbelysningen i aroniaträdet nu ligger i sin låda i väntan på nästa gång.Och kanske jag ännu tvingar mej, om inte annat så åtminstone kikar in i städskrubben...

måndag 17 februari 2020

Peedasi


Efter en helg med pissväder behövde jag ut och cykla efter arbetet.
Det tog emot för helst hade jag lagt mej ner för att vila fötterna men vet att jag lämnat där i så fall. Visste ju att bara jag kommer i väg kommer jag att njuta av det och känslan sen när man är nyduschad och kroppen får slappna av.
Så jag blev sittandes med en film, En enkel till Antibes med Sven-Bertil Taube i huvudrollen. Sånt som jag kan unna mej kvällar när jag är ensam herre på täppan, haha!

söndag 16 februari 2020

Trevlig blåsdag


Trevlig blåsdag önskade Nasse i Nalle Puh och jag får väl säga det samma.
Har tänt upp lite ljus här och där i fall strömmen går och fönsterstjärnan går på batteri. Blir att sätta proppar i öronen när jag lägger mej i kväll. Trodde ändå att det skulle bli värre men det värsta är väl inte över oss ännu.


Ungdomarna har varit hemma på mat i dag och vi fick tillbaka en fåtölj som varit utlånad. Vi hade ju två av dessa för några år sen men den ena sprack sönder och blev kasserad och denna åkte i väg in till byn men har nu återvänt. Jag har en förkärlek till dessa "barndomstider" möbler och är väldigt glad att denna kommit hem igen.
Nu märks det nog att vi är i februari månad och allt vi tycks göra är arbeta och arbeta. Den som inte har barn som får sportlov och behöver ta ut sin vinterledighet har inte mycket annat än vanlig vardag att se fram emot. Tänkte om man borde ta ut en ledig dag här nu nån vecka men vet inte vad det tjänade till, känns inte som läge för det. Vill ju helst ha nåt vettigt eller intressant på gång i så fall, inte städa eller så. Tror ändå inte jag orkar gå på i denna takt tills vi reser bort några dagar i vår.
Hade det varit ordentlig vinter med snö och soliga dagar hade det varit underbart med lite ledigt, eller riktigt kallt och jag hade fått vara hemma och elda i spisen och stirra in i brasan med en varm chokladkopp i handen. Det hade varit nåt det, men vattenpölar och lera upp till anklarna känns rätt meningslöst.
Så i morgon grabbar vi tag i en vanlig jobbmåndag igen. Bara ge järnet.

lördag 15 februari 2020

Så bra dag


En sån bra dag allt igenom.
Svärfar kom hem igår från sjukhus.
Jag har fått träffa min syster och systerdöttrar som hastigast.
Än har inte stormen nått oss.
Lotta har flyttat från Vasa och blivit sambo med vår Patrik här i Esse. Välkommen kära du.


Jag har köpt otroliga papegoja tulpaner.
Pryder upp vilket simpelt och nerslitet kök som helst.


Jag har bakat kaka.
Hände senast i december.


En syrlig och saftig citron och vallmo kaka. Mmmm...
Här finns inget att klaga på.

fredag 14 februari 2020

Lycka en vändag


Zeb körde en lyckotwist när han kom ut i morse och upptäckte att det kommit några flingor under natten.
I går var vi knappt hemma alls. For till Vasa efter arbetet för att hälsa på svärfar som blivit opererad och måste ju i samma veva få hem lite cykelgrejer i form av strumpor och svettunderställ. Vi kom hem halv tio så det var bara att krypa till kojs.


Fredag, vändag och bulla, hur fin kombo!
Dessutom soligt och knappt nån vind alls och det stod klart att jag skulle trampa cykel. Har haft uppehåll i två kvällar så abstinensen var stenhård. På samma gång in till farmor för att ge henne en svettig vändagskram.
Jag är nu på min nionde lyssnarbok på knappa fyra veckor. Vill verkligen slå ett slag för författaren Lucinda Riley men också för May Grethe Lerum som jag nu håller på med. Första boken i serien Livets döttrar, Döbelns kvinna från 1600 talet. Finns många böcker i den här serien och jag har en lång tid framöver räddad. Så fantastiskt att läsa om människoöden även om det är påhittat.
Ha en fortsatt fin alla hjärtans dag <3

onsdag 12 februari 2020

En kisse på två dagar


I går var en riktig hetsdag.
Vädret var bedårande så efter arbetet tryckte jag i mej ett överlevnadskex, rullade fram cykeln och tog mej till Edsevö fram och tillbaka. Hem för dusch, potatiskok och så till målarkursen.
Fick höra strax jag kom över tröskeln att jag såg trött ut, konstigt. Men det var ett härligt snack och vandra runt i salen till att börja med men så kom vi till sist alla igång och det blev knäpptyst medan vi koncentrerade oss på våra uppgifter. Då slog den bedövande tröttheten in och jag satt mest och vaggade på stolen och klippte med ögonen. Började på katten jag hade tänkt ut men den blev på hälft för efter nästan två timmar packade jag ihop mina papper och pennor.
När vi kom hem i dag var jag sugen på att fortsätta med katten och lite extra pepp efter att ha fått beröm för min konst i bybutiken, sånt sporrar naturligtvis och jag har kommit så långt så jag tackar och tar emot härefter och inte slår ifrån mej som förr. Nån gång måste man få känna att man verkligen duger något till.
När jag bedömde katten klar tog jag Zeb på promenad och efter maten var det som om strömmen gått. Jag hade tänkt cykla till farmor i kväll men jag förstod min gräns, jag kan inte hålla på och pusha mej till saker hela tiden fast jag nu går runt med dåligt samvete för att det snart är en vecka sen jag sist var dit. Ibland måste jag bara vara, måste få bara vara. Så jag la mej efter att ha fått huvudvärk på köpet och bara stirrade ut i tomma intet.
I morgon är en annan dag.

måndag 10 februari 2020

Sol inne


Alla var vi slut efter dagens mödor. Zeb efter att ha varit i blåsvädret hela dagen, som tur hade han förstått att hålla sej under tak så han var inte dyngsur när vi kom hem. Jag totalt urlakad efter att absolut inget fungerat i arbetet och med frustration som min närmsta vän.


Så vi delade soffa ett par timmar i det gråa vädret och försökte hämta upp nån form av energi. Zeb försökte vakna till ett par gånger men la sej tillrätta igen.


Jag gjorde ingefärsshot med gurkmeja för att få sol in i köket. Få försöka stärka sej med det som finns tillgängligt nu.
Har lyssnat igenom boken Grottdykaren, Mikko Paasi och den dramatiska räddningsoperationen. Finländaren som var med och räddade pojkfotbollslaget ut ur grottan i Thailand. Verkligt bra lyssning i dag.