I går var en riktig hetsdag.
Vädret var bedårande så efter arbetet tryckte jag i mej ett överlevnadskex, rullade fram cykeln och tog mej till Edsevö fram och tillbaka. Hem för dusch, potatiskok och så till målarkursen.
Fick höra strax jag kom över tröskeln att jag såg trött ut, konstigt. Men det var ett härligt snack och vandra runt i salen till att börja med men så kom vi till sist alla igång och det blev knäpptyst medan vi koncentrerade oss på våra uppgifter. Då slog den bedövande tröttheten in och jag satt mest och vaggade på stolen och klippte med ögonen. Började på katten jag hade tänkt ut men den blev på hälft för efter nästan två timmar packade jag ihop mina papper och pennor.
När vi kom hem i dag var jag sugen på att fortsätta med katten och lite extra pepp efter att ha fått beröm för min konst i bybutiken, sånt sporrar naturligtvis och jag har kommit så långt så jag tackar och tar emot härefter och inte slår ifrån mej som förr. Nån gång måste man få känna att man verkligen duger något till.
När jag bedömde katten klar tog jag Zeb på promenad och efter maten var det som om strömmen gått. Jag hade tänkt cykla till farmor i kväll men jag förstod min gräns, jag kan inte hålla på och pusha mej till saker hela tiden fast jag nu går runt med dåligt samvete för att det snart är en vecka sen jag sist var dit. Ibland måste jag bara vara, måste få bara vara. Så jag la mej efter att ha fått huvudvärk på köpet och bara stirrade ut i tomma intet.
I morgon är en annan dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar