Fredag, välkommen!

Åh vad jag välkomnat denna fredag.
Det känns som om veckan varit väldigt intensiv och det borde behövas lite vila nu. Men vi har i alla fall makat oss en vecka närmare semester och det är inte fy skam.
Ljuvligt sommarväder har vi också och jag har gått runt och sippat rose´vin och känt mej allmänt flärdig, tillika med som jag skurat grillen och snorat sen jag hämtat ner trädgårdsmöbler från en sädesbod. Gubben har hämtat gas och jordgubbar. Det är så att vi ställer till med en trädgårdsfest i morgon för ett gäng med anledning av gubbens fyllande för en tid sen. Så i morgon ska tårtor fyllas och sallader göras och jag har bakat småbröd och varit vansinnigt duktig och huslig. Men det blir lätt så, endera gör jag inget eller så går jag all in. Hade tänkt beställa ett par tårtor för enkelhetens skull men så bakade jag bottnar i måndags som gubben bjöd på i tisdags och så fortsatte jag av bara farten med att göra mera följande kväll.
Nu är det en liten lurvig vän som gärna skulle ta en kvällspromenad här ännu så det ska jag bjuda honom på. Hittills i dag har det varit för varmt för honom så när vi får såna här härliga dagar är det tidiga mornar eller sena kvällar som gäller när det kommer till länkar.

Allt för att klara vardagen

Inlägget görs ute i solljus vilket betyder att jag inte ser hur bilden ser ut eller om alla bokstäver hänger med. Men ni får helt enkelt gilla läget.
Nu pratas det mest semester hela tiden och folk räknar ner sina dagar och tycks ha glömt bort att leva också de här dagarna före. För den som har ett par veckor kvar ännu till ledighet gäller det att stänga öronen och fokusera på det egna slitet.
Lite lättare kan man ju göra det om det bara finns möjlighet. Till exempel som att skaffa sej ett par bluetooth hörlurar när den vanliga radion skvalar på med dynga. Roliga poddar gör att tiden går fort och man får sitta och dra på munnen. Jag har laddat ner (med hjälp från mera tekniska personer) Mia Skäringer och Anna Mannheimers podd. Hade två timmar lyssnartid i morse och i ett huj var det kaffepaus. Tills i morgon har jag laddat ner tre timmar, så mycket mer klarar jag inte för lurarna är nya och spända och i morse kände jag hur hjärnan var på väg ut genom örat.
På det här sättet får man lägga fokus på nåt annat än det man egentligen håller på med och så går det nästan av sej själv självaste arbetsprocessen. Bra va!

Allt och lite till

Mina nätter är lite si som så, sover som en kratta just nu.
Sen jag legat vaken över en timme mot morgontimman steg jag upp före fem och for på morgonlänk med Zeb. Han är som scouterna, alltid redo när han ser kopplet. Vi tog en halvtimmas länk och det var det bästa jag kunde göra just då. Men jag blev ju såklart skittrött i arbetet sen.
Michael Nyqvists förlorade kamp mot cancern kom också som en kalldusch de tidiga morgontimmarna. En helt suverän skådespelare som skulle haft så mycket att ge ännu. Vet inte vad som händer i kändisvärlden just nu men de verkar falla en efter en i alltför unga år.
Pojkarna kom hem på lite fiskafänge i kväll och det har laddats ner poddar åt en oteknisk mamma, bakats småbröd och klippts gräs, allt i huller om buller. Men ett rätt så gemytligt kaos.
Det är det som är skillnad på kaos och kaos.

I drömmens land

Undrar om jag visat de snygga stolarna vi fått till växthuset.
I alla fall har vi nu sådana där, två stycken och det är så skönt att gå in dit och luta sej en stund. I kväll tog jag min kaffemugg och bok med och läste ett kapitel. En liten oas mitt i vardagsbestyren att smita till.
Jag drömmer om nätterna, något alldeles otroligt mycket.
I två nätter nu har vi varit på resa i Kuala Lumpur. Första natten kom vi till flygfältet där en skäggig man med lång vit kåpa bar omkring på en kastrull och ropade "porrige porrige! (gröt på engelska)
Så vi åt morgonmål av hans porrige och sen började jag undra om vi borde ha några magtabletter i fall den inte var så hygieniskt. Så jag letade upp ett apotek.
Följande natt hade vi kommit in till staden och gick på restauranger och köpcenter. Deras pengar var stora som A4:or och kvittona likaså. Jag visste ingen skillnad på papperslapparna.
Vi kom i från varann och fick hjälp av kvinnor att hitta tillbaka. Plötsligt kom en bekant cyklande på torget och honom ville vi inte ha med oss sista kvällen där  så jag sa det åt honom och då blev han så arg att han mejade ner ett staket med sin cykel.
Ja jag vet inte... Kuala Lumpur av alla ställen. Om det ska drömmas i natt igen hoppas jag på en säker flygresa hem.

Ogräsrensaren

En ärlig och ocensurerad berättelse om en ogräsrensares mödosamma timmar.
Det har regnat och jorden är både våt och blöt. Men kommer man på att det just nu timmen är kommen för ogräset att åka så är det.
Så står man där med ändalykten i vädret och ilskna krankar surrandes runt huvudet, redo att attackera ett stackars blodomlopp. Krafsar och river i både jord och ogräs med bara händerna. Känner hur ryggen tar stryk och sträcker på sej.
Så står man där med en tröja som farit upp under armarna och brösten har halkat ur sina holkar. Det skaver och gnager och händerna har ett centimeters jordlager och naglarna spretar uppåt av all jord som fastnat under.
Då är man i pisset rent ut sagt. Försöker göra några små moves för att få allt att falla på plats och till sist är det ren och skär breakdans som utövas. Allt medan man står där med sina lortiga händer och hoppas att man inte har så många åskådare.

Åh jag säger bara Arja! Dagens sommarpratare i Vega. Jag har lyssnat två gånger med ett brett leende på läpparna båda gångerna. Ni får kalla mej gaggig eller lika gammal som Finland själv, det bjuder jag på. Men jag är glad att jag lyssnade i alla fall.

Söndag

Midsommarhelgen tar slut.
Summerar jag den tycker jag faktiskt det har varit riktigt hyvens. Jag är inte så beroende av väder och då särskilt av bra väder som många tycks vara. Jag har suttit och läst böcker i växthuset medan regnet har trummat på taket, det är så rogivande. Och jag har med gott samvete kunnat vara in och måla med äggoljetempera. Men visst lajkar jag solen också väldigt mycket, men jag tål inte värme nån längre tid.
Det som retar mej mest just nu är att jag letar efter en egen knutit ampel som ska finnas nånstans. Känner att jag så skulle behöva den just nu och ta mej tusan om den hittas. No ir nå he märkväädit!
Jag får nog helt enkelt ge mej till tåls, tids nog dyker den upp på det mest otippade ställe. I stället får jag ta sikte på ny arbetsvecka, jag borde orka tre hela veckor ännu.

Midsommarafton

Midsommaraftonens förmiddag gjorde vi ett besök med sorgebukett, det är ju så med livet, sorgen och glädjen går hand i hand.
På eftermiddagen gjorde jag ett stopp hos farmor med en handplockad bukett skogs och ängsblommor. Tyckte hon behövde få in lite midsommar också i sitt hem.

På kvällen var vi bortbjudna till goda vänner och runt det här somriga bordet satt vi ca sju timmar och avnjöt delikatesser. Med avbrott för lite rundvandring i deras fina trädgård. På min önskelista till trädgården står nu en bergsknall högt. Det kan väl ändå inte vara så svårt.

Så körde vi hem i den vackra och ljusa sommarnatten med dis som låg som en slöja över ängar och fält med ett vackert himlaspel ovanför oss.
I dag efter att Zeb och jag blivit krankmat i skogen satte jag mej ner för att njuta en stund i växthuset. Plötsligt ljuder sommarpsalmer från en trumpet i grannskapet och det känns som sommaren verkligen är här och nu. Sak samma då att jag satt med stickad tröja på mej.
Just nu sitter jag i ett os av linolja i mitt målarrum och försöker skapa till nånting.

Midsommar

Långkalsongerna på - nu firar vi MIDSOMMAR!
Önskar Dej en bra och skön sådan.

En bättre dag

Vissa dagar gillar man bättre än andra.
Kände mej full av energi i morse när jag stegade in på arbetet, kanske för att jag visste det var veckans sista arbetsdag. Så fick vi sluta tidigare, byta om och gå upp i kafeterian för att dricka det traditionella midsommarkaffet och äta smörgåstårta. Chefen informerade siffror och så fick vi veta om nåt roligt till hösten, men det tar vi sen.
Så blev gubben uppvaktad med anledning av födelsedagen och han blev min midsommarpojke på ett huj. Nu pryder hemmet av fina blomster i helgen.
Och känslan när man kommer hem och inser att tre dagar ligger framför med inga måsten. Det är som att släppa luften ur en ballong. Man blir alldeles slattrig.
Snart kryper jag upp i soffan och njuter en timme Ernst tid.

Tidsbrist

Sorry att det blir så sena inlägg dessa dagar, om det blir inlägg alls. Tiden rinner i väg och jag tycks inte hinna med alls nu. Ingen ledig dag sen vi kom från resan så nu ser jag verkligen emot lite midsommarledighet.
I går kväll var jag med syster på cafe´dejting. Eftersom det är väldigt långt mellan Esse och Purmo och vi inte arbetar på samma ställe mera så kan det i bland kännas väldigt långt mellan turerna vi träffas. Riktigt så man får dryft efter sin lillasyster. Så nu när det närmar sej våra födelsedagar som kommer med en veckas mellanrum så tyckte jag vi kunde göra nåt roligt tillsammans. Vilket betyder ungefär att äta så mycket som möjligt på en kort tid. Men roligt hade vi och när ett ställe stängde flyttade vi oss vidare till nästa och beställde mera gotter. Kvalitetstisdag om ni frågar mej.
Och i kväll har jag yrt omkring både här inne och ute. Skurat golv och klippt gräsmatta, allt för att det ska bli så bra som möjligt till midsommaren. Men nu kom också denna dags kväll emot och fötterna värker och önskar vila. Det ska jag ge dem.

Vilken dag!

Denna dag har jag fasat för i flera veckor. Därför att jag är så ynklig vad det kommer till mina ögon.
Jag har varit till ögonpoli i Vasa, blivit undersökt och fått laserbehandling i båda ögonen. Det har lappats flera småhål på näthinnan och jag hann under behandlingen svettas som en gris, spänna mej så jag skakade och flera gånger fick hon som gjorde det säga åt mej att "pannan och hakan mot ställningen. Jag var liksom på väg därifrån flera gånger. Det är inte vidare angenämt när de spänner upp ens öga och skjuter grön laser i rask takt. Ibland gjorde det lite ont dessutom och jag fick säga till. Men jag tänkte också på alla de som har det värre än så och jag lovade bli en bättre människa om jag klarade det här medan det konstant rann ur ögonen. Ja man blir ödmjuk verkligen där en stund.
Men skulle jag behöva göra det en gång till så vet jag att det går.
Själv fick jag inte köra på flera timmar så gubben var med som chaufför.

Så har jag äntligen i dag fått ta del av invigningen av Leonard Cohen bänken på den grekiska ön Hydra. Banden klipptes den 10:de denna månad av grundaren till Cohen files Jarkko från Finland. De hade ett Cohen meeting där i några dagar med medlemmar från alla världens hörn. Jag kunde också varit där eftersom jag också är medlem och det är vi som samlat in pengar till bänken till Leonards 80 års dag. Så här länge tog det att få alla papper och lov klara så tyvärr hann han aldrig själv sitta och njuta av utsikten där. Själv hoppas jag en dag kunna sätta mej ner och vila fötterna där. Så fint att få se fotona från första spadtaget till den färdiga stenbänken och tavlan med texten om medlemmarna som hyllat sin Leonard. Fint att vara om än så litet som ett gruskorn i detta verk.

Skolhelg

Sommarkursen i skolan har gått av stapeln denna helg. Det betyder att vi har haft långa dagar både lördag och söndag. Lite surt med tanke på vädret men jag har sökt mej ut på promenader i samband med lunchen båda dagarna. Dessutom har vi låtit fönstren stå öppna och en skön bris har kommit in.
En fantastisk skolhelg just därför att ämnet har varit så svårt och vi verkligen fått arbeta oss fram.
Illustration med Karstein Volle har stått på tapeten och utan en så bra lärare har det aldrig blivit till nåt. Han har verkligen peppat och fått oss att se "out of the box"

Vi fick en lång text och en kort dikt. Båda ganska mörka och djupa med innehåll om rasism, utanförskap och idioti. När vi läst dem skulle vi snabbt skissa ner bara vad som kom för oss ur innehållet. Till båda texterna skissade jag 31 st. små bilder.
Av dem skulle vi ytterligare skissa tre bättre till varje text. När vi gjort det fick vi ta kväll den första dagen. Kom hem totalt utpumpad och nollställd.
I dag skulle vi av de sista skisserna välja en bild till varje text som skulle göras som de slutliga bilderna. Här ovan ser ni mina färdiga alster och de borde tala för sej själv så gott som.
Första bilden är tagen ur meningen: "Drömmar som dog i ett hav av returnerade ansökningsbrev." Den är gjord lite lättsammare just för att texten var så mörk och tung.
Den andra är ur meningen: "De pengar du lånar ger du inte igen."
Helgen har varit mycket lärorik och vi har fått tänka i andra banor än vad vi är vana och det har verkligen krävts en hel del av oss. Så fast vi var väldigt frustrerade i början är jag glad att läraren inte gav vika för våra klagomål utan fick oss att se hur det funkar att vara en verklig illustratör.
Nu har vi sommarlov fram till september men åtminstone ett par av oss har tänkt stämma träff i sommar. Vill ju inte vänskapen vi byggt upp under åren ska suddas i kanterna över sommaren. När hösten kommer kör vi sista terminen och börjar arbeta på våra slutarbeten.
Jag som tyckte 2,5 år var en hiskeligt lång tid, men som vi vet går det fort när man har roligt.

De sista bilderna

Okej, vi fortsätter där vi slutade i går.
När vi kom tillbaka från turen till Örnnästet fortsatte gubben tillbaka med buss igen. Han ville upp med linbana vid Untersberg. Pojkarna hade nog av bussfärder och jag själv hade ingen större lust att riskera livhanken mera den dagen.
Så vi tog banan upp till Festung Hohensalzburg, en gammal fästning varifrån man har utsikt över hela staden.

På andra sidan fästningen ser man ut över alperna.

Vi satte oss på en servering i skuggan en bra stund och studerade den magnifika utsikten.

Stadens skyltfönster var roliga att betrakta. För en utstyrsel som denna gick hastigt tusenlappen åt.

Vackert utsmyckade dörrar som såg väldigt inbjudande ut.

Vår sista kväll där åt vi den klassiska wienerschnitzeln på restaurang Sternbrau. Gott!

Efteråt måste vi gå ner den enorma portionen och tog ännu en sväng på gatorna i gamla stan. Det här är Mozarts födelsehus från baksidan. Framsidan fotade jag förra gången vi var där.

Vid självaste Mozart statyn stod en speleman och spelade... Cohens Hallelujah. Tidigare på dagen hade vi stannat till där en kvinna från Vitryssland satt och spelade på hennes nationalinstrument Tsymbaly (på engelska). Hon spelade... Cohens Hallelujah. Vad händer?
Hon spelade så otroligt vackert att jag köpte hennes skiva och den är ljuv musik för öronen.

Så tog vi den lilla bron Mozartsteg över floden och traskade iväg till vårt hotell. Dagen efter skulle vi flyga hem. Men vi hade förmiddagen på oss och jag tyckte vi kunde avrunda med glass på Cafe´ Mozart. Är man i hans födelsestad så är man.

Till sist en bild av det bästa resesällskap man kan tänka sej. Så roligt vi hade de här dagarna och så varm i hjärtat jag blir när jag ser de här karlarna. Utan dem vore jag ingenting.

Tredje dagen

Den här dagen var vigt åt Kehlstein och Hitlers Örnnäste.
Vi bokade in oss på en tur via hotellet och där hämtades vi upp av en taxi som tog oss till Mirabellplatz där Panorama tours har sin startplats. I en buss med över hundra turister tog vi oss ut ur Österrike och in i Tyskland. På en parkering nedanför berget bytte vi till specialbyggda bussar som kan ta sej upp för branta slingrande vägar. Vägen är 6,5 kilometer lång och 4 meter bred. Bara på ett ställe kan bussar mötas.
Bara den delen av resan var ett äventyr. Endast ett lågt räcke skiljde bussen från stupet.

Väl uppe med bussarna skulle vi in i en gång som är insprängd rakt in i berget 124 meter.
Där väntade en hiss som tog uppskattningsvis ca 40 personer åt gången. Hela hissen var inklädd i mässing med speglar. Den tog oss upp sista biten.

Örnnästet. I dag är det museum och restaurang.

Breathtaking.

On the top of the world.

Walter. Our papa for the day. Han var en kul typ.

Lyckligt nere igen tog vår chaufför oss till byn Berchtesgaden. Där fick vi tid till att inta lunch och se oss omkring. På Edelweiss beställde vi in Brezel (salta vetekringlor) med tre olika ostkrämer att doppa i.

Levande musik med "alpiska" takter fick oss i rätt stämning. Vi gick runt där en stund efteråt och hittade glass att avnjuta i hettan. Så småningom tog bussen oss in till Salzburg igen.

Andra dagen

Andra dagen på resan och gubbens födelsedag.
Firade med brakfrukost och sen bar det av mot Hallstatt.

Hallstatt som vi drömt om så länge och när vi äntligen kom dit fick jag nypa mej i armen för att fatta att vi verkligen var där. Det första vi gjorde var att hyra en båt som vi cruisade runt med på sjön en halvtimme. Spegelblankt och vackert.

Centrum var var nätt som i en sagovärld.

Hit upp gick en bana som vi for med. Här fanns restaurang och en utsiktsplats av det bättre slaget.

Se jag står upprätt och håller inte ens i mej!

Så här högt upp var jag.

Matdags med vyer som heter duga.

Rosor överallt.

Det var mycket trappor och mycket upp och ner. Så mycket att fotografera, de vackert utsmyckade husen, planteringar men mest av allt utsikten och de mäktiga bergen.
Patrik och jag var in i ett benhus. På 1700 talet när det var lite gravplatser att tillgå i Hallstatt så grävdes många upp igen efter 15 år. Skallarna sattes ut i solen för att blekas och konstnärer eller gravgrävare målade och dekorerade skallarna som sedan sattes i benhuset.  Den som önskar ännu i dag få vila i benhuset har möjlighet och sista som lades dit var en kvinna 1995. Där fanns en guldtand kvar. Men kremering har blivit vanligare så nu ryms alla på gravgården.
Det var ganska skönt att komma ut i solljuset på nytt kan jag säga, fast det vilade en frid över rummet.
Hallstatt tog hela dagen eftersom vi först åkte buss ca 1,5 timme och tåg en halv timme ena vägen. Sen skulle vi ju tillbaka också. Trötta och svettiga kom vi till hotellet, fräschade upp oss och så ut i Salzburg för en kvällsbit. En fantastisk dag både för jubilaren och vi andra.