Som vanlig är måndag som att köra huvudet i väggen. Pang säger det före man hinner reagera nämnvärt och så fort jag kommer hem slocknar jag. Undrar om jag ens han komma i ordentlig vågrät ställning före jag sjönk ner i nån salig medvetslöshet.
Därifrån är det svårt att ta sej upp igen och jag känner att jag inte blir till nån kvinna att tala om mera ikväll. Det är ju frisk luft som saknas men vädret lockar inte allt för mycket för utevistelse, snön kommer liga vågrät som jag låg för nån timme sen och inte alls behagligt.
Zeb var ute en stund och såg ut som ett snömonster när han kom in. Nästa eventuella hund ska jag lära att skaka av sej före den träder över tröskeln.
Blev smått sysslolös och kom att tänka på leran som står och väntar i skåpet. Den som inte går att dreja utan bara forma och skulptera. Formade till några "syltslevar" som nu bara får ligga och gotta till sej före det blir dags att putsa dem. När och om de kommer brännas är långt fram i tiden men tills dess får de ligga i nåt skåp och glömmas bort. Roligt ändå att arbeta med formbart material.
Den här Purmokissen kom upp i mitt flöde i dag. Målade den för kanske två år sen och tyckte den var värd att komma upp en gång till bara för ögonens skull. Jag häpnas än i dag att jag fick till dessa blanka ögon, skulle inte få till dem en gång till. Stackars katt flyger om kring bland änglarna nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar