50 resan

Så kom dagen jag blev 50 år både med förskräckelse och njutning av att just jag får uppleva det, alla känslor på en och samma gång.

Hade världen sett ut som den gjorde för ett par år sedan hade drömmen varit att ta familjen till Italien som jag så förälskat mej i. Nu vet alla hur det blev med den saken och jag fick tänka om. Tammerfors var nästbästa alternativet :) :) :)

Jag hade gjort goodiebags till våra barn eftersom vi skulle ta bilen ner och alla vet hur jobbigt det blir med knärriga ungar ;) Så väskan innehöll sött salt dryck och lite info om dagen. Mycket uppskattat.

Framme vid Sokos hotell Torni och förevigad uppe i skybaren Moro på 25 våningen.

Ut på stan!

Tammerfors är en riktig sommarstad.

Vi hade inte bara orsak att fira gammal tant utan också det nyförlovade paret.

Allt är så stort ute i vida världen.

Vi intog rejäl husmanskost vid Plevna, utforskade Finlayson området, gick genom Tallipiha och besökte chokladbutiken och gick så långt att endast järnvägen skiljde oss från Särkänniemi där vi stod och såg på galna människor som slungade livet ur sej hit och dit. Hua!

Tillbaka till hotellet som fortfarande bara hade ett rum klart av tre.

Blev kompenserade med en flaska bubbel upp i skybaren. Sånt tackar man inte nej till.

Mina underbara! <3

Vi hade bokat bord på hotellrestaurangen för kvällens födelsedagsmiddag. Så väldigt gott.

På utsidan var det massa folk som såg fotboll på storbildskärm. Vädret var perfekt för uteliv. Vi var trötta efter en heldag i värmen och fötterna som stora limpor. Ungdomarna drog sej tillbaka och gubben och jag tog hissen upp till toppen än en gång.

På nåt vis vill man ju inte att dagen ska ta slut, en dag man inte kommer uppleva igen. Hur trött man än är. Här uppe var det ändå behagligt med det öppna taket och vi satt en god stund och reflekterade över dagen. Sen skulle jag bada skumbad!

Vart är vi på väg?

Följande morgon var vi tre stycken som hyrde skrangliga Jopo cyklar och sökte oss ut mot vattnet och till Hatanpää parken. Det fläktade bra där vi susade fram och som vanligt när jag de få gångerna trampat en Jopo känner jag mej som Hedvig i Från A till Ö och nynnar på låten "Kom och skriv mej det på näsan"

Herrgård mitt i parken.

Massa rosor.

Stora gräsmattor och många grusstigar att följa.

Fantastisk att ta sej fram på cykel för området var stort och ett par kilometer från hotellet.

I Finlaysonparken tog detta ekipage mej tillbaka i tiden.

Hittade lämpligaste godiset till våra hundskötare.

Efter att vi shoppat loss och ätit varsin pizza var vi klara med Tammerfors och styrde kosan hemåt. Vi var alla nöjda med vår vistelse och hade roligt tillsammans. Så glad att våra ungdomar ville spendera ett par dagar tillsammans med oss och det gjorde att min 50 års dag fick en speciell plats i mitt hjärta. Jag är verkligt lyckligt lottad.

En sista bild genom glasrutan uppe i skybaren. Här byggs den nya Uros arenan som ska bli klar ännu i år. Av min familj har jag fått i present att besöka arenan den 27 januari. Då har nämligen Andrea Bocelli konsert där och gubben har fixat biljetter på 25: rad och barnen står för hotell. Tanken på det gör att jag får gåshud. Tänk ändå, Andrea Bocelli en världstenor och lilla jag. Hoppas innerligt att välden står då ännu och vi med den.

Ett sista foto från min födelsedag <3