Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

onsdag 30 december 2020

Året snart till ända

(H)julen fortsatte i går när jag fick hemleverans av min (h)julklapp av gubben. Ett par hjul till mtb:n att sätta sommardäcken på som underlättar avsevärt när det ska växlas mellan sommar och vinterdäck.

En årskrönika brukar alltid vara på sin plats och i natt när jag inte sov på ett par timmar gick jag igenom bloggen ett år tillbaka.

Januari: Fick min MTB och det var mycket vintercykling hela säsongen.

Februari: Hooked på broccoli och frossade bland dahliaknölar (åh snart är vi där igen)

Mars: Pandemin sveper över världen och en overklighetskänsla infinner sej. 

April: Vi blev med växthus vilket jag inte ångrat en minut, Slukade alla gamla avsnitt av Trädgårdstider.

Maj: En sorgens månad som kom med nattsvart ångest. Vi beslöt att avsluta Zebs lidande vilket var det svåraste beslut jag gjort hittills. På denna sorg lades ytterligare sorg då en barndomskamrat dog plötsligt. Farmor blev snabbt dålig och till nån olycka på det gjorde att jag var i sån stress och oro att jag inte vill ha det tillbaka för nåt i världen.

Juni: Började komma på fötter igen och vi firade 30 års bröllopsdag med våra nära och kära. Jag kände en obegränsad odlarglädje och fick agera sömmerska på arbetet i en sommarhetta utan dess like.

Juli: Semester månad och vi gick i väntans tider att en valpkulle skulle födas. Vi målade huset och jag cyklade 100 km på en dag.


Augusti: Träffade vår Bonzo för allra första gången och det var kärlek från första början. Nu sitter han här, inte alls så liten och valpig längre. Undrar om han väntar på att det nya året ska komma när han sitter och blickar ut genom fönstret?

September: Vi fick hämta hem vår valp och jag var ledig. En sån glädje att åter ha hund i huset. Allt och alla levde upp.

Oktober: Permitterad men så lägligt i valpbubblan.

November: Jag behövdes plötsligt som svetsade på arbetet och stortrivdes. Bonzo och jag gick valpkurs och lärde oss egentligen inte mycket. Men det var roligt ändå.



 December: Njöt av adventstiden och såg fram emot julledigt. Och nu är vi här med bara morgondagen kvar av 2020. Jag har stickat min första ordentliga mönstersocka och världen har startat upp vaccinationer mot Coronan.

Ett annorlunda år med inte nödvändigtvis sämre för det. Det har gällt att fokusera på det positiva och försöka hålla sej frisk. Det blir att fortsätta på samma spår och min önskan för det nya året är att vi ska kunna kramas på riktigt igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar