Livet rullar vidare utan farmor konstigt nog. Jag kan se på foton och bara känna tacksamhet, se på alla filmsnuttar där jag filmat henne, där hon säger nåt eller vi sjunger tillsammans. Visst hugger det till men jag överlever. Trots allt kan ingen ta ifrån mej mina minnen.
Jag ska strax iväg på kvällsjobb men känner jag har så många foton i telefonen som jag gärna delar. Som denna tex, när vi förra helgen var till Fäboda med Bonzo och iskallt regn piskade.
Han var uppe i fågeltornet och spanade.
Andra morgonen efter att farmor lämnat hade jag gångavstånd mellan klienter och insöp allt vackert och lugnande. Gick själv med huvudvärk och hjärtklappning.
Sommaren kommer nu, det märker ni visst?
I går var jag med choklad till personalen som skött farmor i nästan 3 år. Vilken omsorg hon blivit given. Efteråt hälsader jag på hennes ena syster som sitter mycket ensam i sina grubblerier. tror det var bra att vi fick fundera över livet tillsammans.
En kär vän hälsade på under eftermiddagen och kom med blommor och bullar. Tusen tack, du är en sån god vän.
Så mycket att undersöka...
På kvällen var Patrik och Lotta över. Vi storgillade!
Kvälls sol.
Nere vid ån.
I dag dök Erik opp för att fräsa på sitt gitarrbygge. Så härligt att ha honom här ibland. Nu har jag planterat ut allt och det får bära eller brista. Hoppas ändå på det förstnämnda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar