En vanlig småtråkig dag

Tråkiga dagar måste man försöka tänka på allt annat roligt som händer runt omkring en.
Som i går kväll tex. Kära mor ville komma och inspektera växthuset eftersom hon inte sett det sen det varit så här långt klart. Så jag bar ut plädar, kokade kaffe och värmde bullar och tände ljusen. Och där satt vi medan mörkret därute tätnade och regnet smattrade mot rutorna. Riktigt gemytligt hade vi.
På lördag åker jag med en väninna och hennes dotter på vår årliga före jultripp till Kokkola. Jag vet att det är långt till jul men det kan också gå som i fjol när vi väntade för länge och plötsligt var alla helger fyllda med julfester och dittan och dattan. Shoppandet är kanske inte så viktigt utan vi strövar nu omkring i butikerna och klädvinglorna. En bit mat är ju viktig och timmarna vi får umgås.
I november ska syster och jag på kurs till Kronoby och det kommer att bli riktigt roligt. Vi ska lära oss göra halmhimlar (går också med sugrör eller papper).
Mamma och mormor hade sådana när jag var barn och mormors av sugrör hängde länge ovanför frysboxen i köket minns jag. Har alltid tyckt att de varit vackra så nu ska jag göra mej en egen.
Sådana trevligheter tänker jag på en småtråkig torsdagskväll.

Så det kan gå

Regnade när jag körde hem.
Beslutade då att i kväll gör jag ingenting utan tar en riktig slapparkväll och det skulle bli så skönt.
Det gick att ligga på soffan så länge eldsflammorna dansade i spisen, men så blev jag rastlös. Tänkte att jag kunde städa ett par köksskåp i alla fall och i den vevan hittade jag pärlsocker och ett tu tre hittade jag mej själv mitt i en bulladeg. Så det kan gå, men rätt typiskt mej.
Åtminstone vet jag ett par som blir nöjda över att få färska bullar. För att inte tala om jägaren när han kommer hem. Men då gäller det att stoppa undan några långt bak i frysen.

Alltid retar det nån

Har verkligen inte så mycket att säga dessa dagar. Det är liksom samma visa varje dag, arbete matlagning klädtvätt hundpromenad sopa sand över tegelstensgolvet och måla lister (vilket jag vid det här laget hatar).
Men i går kväll tände jag åter ljuskronan och lyktan inne i växthuset och bjöd på kaffe där. Härligt så länge kvällarna inte är sååå kalla att man tål sitta invirad i pläd en stund. Så sitter jag då där och fantiserar om var jag ska ha små hyllor, vilka växter och sånt. Mer behövs inte före glädjen infinner sej.
 Ernst nya bok är på väg hem till min postlåda och det känns finemang, samtidigt som det retar en del andra. Böcker i alla dess former kan man inte få för mycket av. Vackra bilder, inspiration, recept m.m att bläddra i år efter år, sånt gillar jag. I Ernst nya bok finns alla fyra årstiderna med och säkert också en hel del jul.
Annars fick jag mejl om nåt riktigt roligt men ska hålla mej några dagar än med att berätta men kan säga så mycket att det har med mitt skapande att göra.
Så lite sånt från mej.

Så nöjd

Just nu gör det mej ingenting att det tog två kvällar att forsla hem det gamla teglet.
Vi har satt eftermiddagen på att få teglen på plats och det blev så snyggt. Hade verkligt svårt att slita blicken från det men så är jag också en riktig tegelfantast. Ett lager sand har vi sopat i fogarna och mera ska dit ännu bara det första lagret får sätta sej.
Tänk att saker som bara står och skräpar för någon kan bli till en sån glädje för någon annan.
Nu är det inte mycket kvar innan vi låter projektet gå i vintervila. Men jag kan ju alltid gå in i växthuset om inte för annat så för att beundra golvet.
Lördagkväll och vad kan vara bättre än att inte ha nåt program alls. Lite tända ljus, eld i spisen och själv tänker jag kura ihop mej i soffan.

Hårboll

Största slarvern i vårt hus är garanterat vår fyrbenta vän.
Ibland frågar jag mej hur i all världen vi skaffade hund när vi hade lagom städat och golv som var i gott skick. Men det är bara när jag är trött och hårtussar flyger kring fötterna. Nu för tiden har vi jämnt skräp på golven och repor av klor av hund som jagat boll och bromsat med alla fyra. Men lite (eller mycket) skit i hörnen är en bisak när man har en trofast, kelsjuk och den bästa fotvärmaren som finns till vän. Att lägga armarna om honom och borra in ansiktet i pälsen är en ljuvlig känsla.
I dag skulle det städas. Tog fram Zebs kam och skulle kamma igenom pälsen före så skulle det vara lite mindre flygande päls efter städningen. Zeb är alltid glad åt att se kammen och spelar nästan över av iver. Visst går det bra en stund men när vi kommer till bakbenen vill han inte längre vara med. Otroligt känslig i bakbenen är han och börjar åla och svänga sej hit och dit för att slippa. Men då spänner jag ögonen i honom och säger att är du ingen snäll "Zebu" nu och ligger stilla så blir det inget godis! Vid ordet godis stiger öronen rakt upp och en intensiv ögonkontakt uppstår varefter öronen trillar ner och han är besegrad, åtminstone för en liten stund till. För vem kan motstå en liten godisbit om man varit duktig? Inte vår hårboll åtminstone.

Tiden

Så har vi hem tegelstenarna.
Där fanns mycket mera än utlovat och vi fick ta alltsammans. Betyder att vi två kvällar i rad varit till Jakobstad, plockat i kärran och plockat ur när vi kommit hem. Mycket plockande.
Så nu finns det arbete igen för den hugade. Till helgen lovas det fortsatt bra väder så kanske nåt görs åt det då.
Igår hämtade jag också hem mina akvareller som varit utställda i 4 månader. Det var till en början tänkt juni månad men det går fort när man har roligt. Skönt hur som helst att hänga dem på väggarna här hemma igen. Vissa har jag saknat otroligt mycket, andra hamnade direkt i garderoben och en gav jag i utbyte mot tegelstenarna.
Blyertsteckning är otroligt bra när skaparlusten finns där men inte tiden. Den korta tid jag suttit framför tv:n de senaste kvällarna har den här "nån slags tistel" kommit till. Det gäller att ta tillvara allt.

Oktober

Så kom då oktober och efterlämnade en ovanligt varm och skön septembermånad bakom sej.
I kväll har jag städat bort det sista av sommaren, tror jag i alla fall, alltid kan man hitta nåt bortglömt.
Så mycket pytor och grejor som varit framme i sommar. Det märks tydligt när man städar bort att det samlats ett och annat under sommaren.
Grönsakslandet är rensat och de sista morötterna intagna. Det om nåt har varit trevligt, ett lagom stort grönsaksland av pallkragar och mycket lite att rensa. Ett stort plus för det.
En massa löv täcker gräset men lika mycket kvar i träden ännu. Tar verkligen ingen stress över löven, de är så vackra där de ligger. Hinner och orkar jag kan jag sträcka mej till några tag med räfsan eller så drar jag ut på det och hoppas att snön hinner före mej.
Snart blir det att förbereda matningen av fåglarna men ännu hittar de mat här och där. Hackspetten har hittat äpplen i både äppelträdet och på roskhögen och har verkligen hittat till dukat bord. Bara den försvinner sen, ett riktigt otyg kan jag tycka att han är.
Snart snart får jag börja tillbringa mera tid här inne med olika projekt. Både roliga och mindre roliga men nu har jag en längre tid varit klyven med allt utearbete och sånt jag velat göra på insidan. Men jag lär ska ha ca 42 meter list att måla ännu där ute...