Om mig
- Anette
- En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.
tisdag 17 juni 2014
Allt på samma gång
Fotbollen i går blev katastrof. Ordentlig förlust, rött kort och ingen Figo i publiken. Jag såg då aldrig att de skulle haft kameran på honom i alla fall. Nåja vad är en Figo i publiken när han finns inspelad på VHS hos mej. Tror faktiskt att jag har kvar en match inbandad mellan England och Portugal för x antal år sedan.
I kväll är jag lite mera på hugget och jagar dammråttor som lurar i varje vrå. Men fick ta till hjälp under sängarna, för att få krok på mej i dessa dagar är inte det enklaste.
Om jag var sjuk i ryggen före jag for till massören så var det ingenting mot vad jag är i dag. Ännu värre smärta och det måste vara nån nerv i kläm helt klart. För att inte tala om hur sjuk jag är efter själva behandlingen. Önskade i morse att jag varit mera lagd åt DiLeva hållet och haft åtminstone en kaftan i garderoben. Allt som tar mot ryggen gör ont ont ont. Men det är ju övergående.
Hämtade ett paket från Matkahuolto efter arbetet och beställde med detsamma en madrass från EssMa. Har länge tänkt göra det men fick inte ändan ur vagnen före i dag. Jag ska göra mej en dagbädd i uterummet med kuddar och grejs. Blev nästan lovad att få den före midsommar så om vädret blir dåligt ska jag ligga och spotta i taket hela helgen.
Så om det varit lite stiltje ett tag så händer plötsligt allt på samma gång.
Akvarellen är en uterumsproduktion som inte blev bra men jag brukar säga att jag inte har förstånd att skämmas så var så god.
måndag 16 juni 2014
Måndag före midsommar
Nu räknar vi ner till midsommar.
Ser mej omkring här hemma och kan lugnt konstatera att nån borde börja torka damm. Host host...
Nåja midsommar kommer om vi har städat eller inte men visst känns det bättre om man ansträngt sej lite åtminstone. Känner att jag är på bättringsvägen vad gäller pollen och har i dag uppsökt massörskan för min helt otroligt onda rygg. Det var liksom på håret att jag slapp för i morse stack det som knivar i ryggen och varje steg, för att inte tala om trappsteg var en pärs.
Fick nog frågan vad jag gör i arbetet som knappt kan gå men jag sa att det helt enkelt räcker nu. Nästa steg är att gräva ner sej och jag vägrar ringa till arbetshälsovården den här veckan, vet inte hur många gånger jag hunnit ursäkta mej i luren att" ursäkta, men det är jag här igen"
Jag blev tagen på sängen i ordets rätta bemärkelse hos massören i dag. En späd liten stackare som tog i så jag var halvvägs ner i madrassen och borde haft en vedklabb att sätta tänderna i. Istället bet jag ihop och tänkte tortyrtankar. Men visst blev jag mörare i muskulaturen, helt klart, men hur sjuk jag ska vara i morgon törs jag inte ens tänka på.
Så fick jag inbjudan av min farmor att komma med henne på Essehemmets grillfest som ordnas varje sommar. Det tackar jag inte nej till hur som helst för det brukar vara rätt trevligt. Alla inneboende får bjuda med någon och farmor som inte har synen behöver hjälp naturligtvis. Nu hoppas vi på fint väder den 28:de.
Jösses! Det blir fotboll i kväll. Portugal spelar mot Tyskland (tror jag). Motståndet är inte så viktigt men jag gillar Portugal sen Figos tid. Nu är jag ju mest intresserad av publiken ifall kameran skulle få fast Figopojken. Ja man har sina laster och små stunder.
Gubbens underbara födelsedagspelargon på vår gamla trotjänare elefanten.
söndag 15 juni 2014
Helgrapport
Det blev en fullspäckad lördag minsann.
Vi blev med nya utemöbler, eller rättare sagt stolarna, 6 stycken. Bordet hamnar vi att vänta på och det ser inte bättre ut än att vi får det först efter midsommar. Men har man väntat så många år som vi på nått nytt så gör en vecka hit eller dit ingen större skillnad.
Det verkar vara polyrotting som gäller i utemöbelväg nu. Svart sådan och jag har inte varit så förtjust i att nästan allt är svart som finns i mänsklig prisnivå.
Men jag var beredd på att ta det även till oss så jag blev så upp över öronen lycklig när jag hittade "vårt" möblemang. Det bara stod där och det gick liksom inte att tänka sej annat efteråt. Sa åt gubben att det där vill jag ha! Ett runt bord i gråbrun färg, alltså mera "äkta" rotting i utseende och 6 stycken stolar till. Lagom gulligt och små romantiskt var det. Sittdynor till och så hem med stolarna för att invänta bordet.
Det var nu problemen hopade sej. Inte klokt egentligen när man tänker på det så här efteråt.
Eftersom stolarna var staplade på varann bars de bara in i bilen. Men när gubben började lossa dem en efter en så kom vi fram till att två av dem hade ojämna ben och gungade. Så vill man ju inte ha från början, tids nog svajar de ändå. Så han ringde affären och fick komma byta. In med stolarna i bilen och tillbaks till stan.
När han kom hem med de nyabörjade jag lossa pappret från stolarna. Benen och armstöden var täckta. Den första gick bra och såg riktigt fin ut. Men den andra... Där hade skyddspappret gått sänder och rottingen skurits av så ändar spretade åt alla håll. Trodde jag skulle få slag. Kollade nästa och nästa och nästa.... alla lika trasiga.
Svor och jämrade mej till först men samlade ihop mej och ringde affären igen. I lagret kunde de konstatera att hela trallen med stolarna i något skede kapsejsat och slagit emot något annat. Alla stolar var skadade som fanns på den trallen. Men det fanns en oöppnat som såg bra ut så vi fick byta...
Slängde in fem stolar i baksätet på bilen och körde in till stan, för tredje gången. Fick nya stolar och jag hade hökögon där i lagerutrymmet vill jag säga. Men de var förstås ledsna och beklagade missödet biträdena och jag vet ju att det inte var deras fel så det var bara att se glad ut.
Hemma kunde jag pusta ut när jag lossat pappret och allt var till belåtenhet. Men jösses alltså, jag tror det bara är vi som kan hamna ut för sånt.
På kvällen borstade vi upp oss och gick på 50 års kalas. Min väninna sen många år tillbaka firade. Vi har känt varann hela livet kan man säga eftersom hon bodde granne med mina morföräldrar. Jag som var yngre såg naturligtvis upp till henne och minns att jag brukade skriva brev till henne och jag i min tur fick pröva hennes smink. Vilka tider det var för en liten flicka.
Så väntade vi barn nästan samtidigt och tog upp kontakten och sen har det bara fortsatt.
Det var lördagen det och söndag till ära har vi sol och rätt varmt bara man befinner sej i lä. Njuter av lugnet och fågelsång. Synd att folk ska störa med gräsklippning när vi äntligen har tid att njuta och vila. Åtminstone söndag kunde man hålla tyst med apparaterna och visa hänsyn till varann. Min åsikt.
Murgrönan på bilderna som jag planterat i en lecasten som gick sönder när vi murade grunden för uterummet. Gubben jämnade upp den och nu agerar den kruka.
fredag 13 juni 2014
Här inne är det lugnt
Vilket väder vi har!
Endast några plusgrader och en vind som vänder bladen ut och in på buskar och träd.
Två från familjen har åkt för att se fotboll och det var vindtäta jackor och handskar som gällde.
Man frågar sej om det verkligen ska vara så en vecka före midsommar.
Men mej gör det ingenting. Ganska skönt att kura ihop sej här inne, elda bastun och njuta av att det är fredag. Skulle jag vara på topp kan det tänkas att jag skulle banna vädret. Men tröttheten sitter som ett segt tuggummi i kroppen och vill inte släppa taget. Kroppen har tagit mycket stryk den senaste veckan och kräver vila. Så jag ger den vad den behöver, och gör så sysslor efter bästa förmåga.
Arbetsdagen gick bra och jag var glad att få vara en del av den. Efter dagar som i går blir man också tacksam över sånt. Men nu har jag timmar av svacka men känner jag mej rätt börjar jag flänga runt med dammvippan kring elva snåret. Sån är jag.
Bästa tiden på hela veckan är just nu med arbetet bakom och en ledighet med fest framför. Fick mej just en kopp kaffe serverad och rätt vad det är får den mej att göra ett ryck i röran.
Porslinet ni ser är mitt plåster på såren porslin från i går. Gulligt somrigt.
torsdag 12 juni 2014
Välsignat regn
Ett välsignat regn har fallit i dag.
Jag är glad åt varendaste liten droppe nu som sköljer bort pollen och rensar luften.
Jag har snart snutit bort snorholken känns det som och blandat mediciner hejvilt verkar det, eftersom jag var till apoteket i går efter nässpray och talade om vilka mediciner jag använt. Mediciner som man inte ska blanda ihop. Inte undra på att jag var smårädd mej själv i går när jag tycktes börja se smågubbar och var så slut att jag knappt hölls på stolen.
Som pricken över i:et vaknade jag i natt och kände hur världen snurrade när jag vände på mej. På morgonen fick jag hålla mej i väggar för att inte gå in i något och det slutade med att jag spydde. Ja jag vet, det är en så glad och positiv blogg ni läser :) Men så ser livet ut nu just och vad gör man? Inte mycket kan jag säga det är bara att gilla läget liksom.
Strax före klockan tolv i dag gick det att börja på så smått och än i kväll är jag dåsig och lite försiktig i svängarna. Men jag är uppe och livet har segrat än en gång.
Men jag är lessen att jag missar Linnea Ekstrands vernissage på Kuddnäs i kväll. Alltsedan jag fick en inbjudan i postlådan av henne har jag sett fram emot den här kvällen. Nu fick jag meddela henne att jag inte kan komma. Det blir för mycket med bilkörande och mingel när man legat nere en halv dag. Men utställningen är lång så jag ska i alla fall ta mej dit.
Som plåster på såren tog jag mej till Petterssons trädgård. Köpte lite gulligt porslin, servetter och en murgröna. Servetterna är tänkta till ett projekt jag har lite ideer till och murgrönan är planterad i en lecasten som gubben fick hyvla till åt mej. Ni ska få se sen. Porslinet var mest som, ja plåster på såren.
Men om den här dagen varit pissig så var gårdagskvällen desto bättre.
Jag fick över en bekant på en kvällssits i uterummet och vi drack kaffe, åt paj med glass och god choko. Det blev riktigt trevliga och avslappnade timmar och borde absolut göras mera. Tydligen ska man vara halvt nerdrogad av mediciner före man kommer sej till att bjuda in folk. Som Cohen sjunger" There is a crack in everything, thats how the light gets in"
tisdag 10 juni 2014
Födelsedagsbarn
Har firat gubben i dag.
Presenten har jag haft undangömd en tid redan och det var så skoj att äntligen få ta fram den. Biljetter till Lars Winnerbäcks konsert här i Jakobstad. Vi har nog båda bara hört honom i radion tidigare utan att reflektera desto mera men fin röst och fina låtar det har han. Så det är klart att jag passar på när man får en stjärna från grannlandet på besök. Tillställningen är först i oktober så det känns väldigt avlägset men tänkte mej en helkväll med middag och mingel före konserten. Tror det kommer att bli bra det där.
Zeb har haft vaccinationsdag och bara det är en pärs för alla inblandade. Han är så rädd stackarn och går fullständigt upp i varv och alla är slutkörda efteråt. Så visar det sej att han faktiskt har fyllt sju år för ett par dagar sen, inte åtta som jag trott. Demensen är ett faktum. Hujedamej!
måndag 9 juni 2014
Måndag med regn
En grå och regnig dag.
Men jag är bara glad åt regnet och hoppas att det sköljer bort det värsta pollen.
Har kört med halv dag och besökt tandläkare på eftermiddagen. Inga hål men gamla plomben ger efter så det blir en gång till. Helt okej enligt mej.
Har äntligen fått hem lite sommarblomster. Jag är ju inte den som frossar i blommor men det finns ju vissa ställen man vill lysa upp lite. Jag drogs till rosa färgen som vanligt och kan konstatera att rosa blir årets färg vad gäller mej.
I kväll ska jag till kära syster och få fotbad och allmänt hudvårds "talk".
Sämre kan man börja en vecka eller hur.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


