Sol på min lediga dag

Vad kan väl vara bättre än sol på en lördag och krispiga tulpaner i en vas.
Känner ni som jag att det är lite vår i luften trots allt. Och nu menar jag inte vår som i mössöron och lerig gårdsplan. Nej en riktig vårvinterdag, trots blåsten. Med takdropp, fågelkvitter, sol och glashala vägar. Riktigt snart har vi den tid då jag tror jag njuter allra mest trots att jag under 2014 verkligen, och då menar jag verkligen njöt av sommaren. Det för att alla var hemma och alla var lyckliga.
I dag har varit en sån där skön dag som har verkat riktigt lång, kanske för att jag var vaken redan halv sju och inte sov bort allt det lediga. Då var det skönt att ligga och dra sej och sen tyst tassa upp för att göra sej en tallrik havregrynsgröt.
Jag har slarvstädat, tvättat kläder, varit på snabbvisit till stan, läst på en bok, sovit en powernap,lagat mat och inte minst nu mot kvällssidan fått upp de två hyllplanen. Nöjd? Supernöjd!
Fick knorra hela dagen före nån tyckte att nu får det vara nog och kom till min undsättning. Det är ju en del mätande och markande före man kan ta till borrskaftet.
Hittills har jag satt dit några fotoböcker, en kruka med aloe, Stockholmskastanjerna, ugglan, Mozart och ARThur. Det ska ju också se snyggt ut.
I morgon i ett bättre ljus ska jag fota hyllorna.
Om det är nån som undrar över min målarfärgsangst på jobbet så kan jag meddela att den dämpat sej lite liksom själva färgen. Med massa pepp från fina arbetskamrater och hjälp med att ändra på vissa färger och tygval så blir det nog bra i slutändan. Det jobbigaste var nog att jag inte hade förväntat mej den nyans som väggen fick och dessutom en nyans som inte finns i min värld och inte i min favorit färgskala. Det är en del jobb ännu innan det är i hamn och så ska det städas och röjas innan vi kan flytta in igen. Det "riktiga" arbetet stör till en viss del kan jag tycka. Men syster var så duktig i går och på ett huj hade hon sytt upp allt jag ville ha i tygväg, så lite åt gången går det i rätt riktning. Spännande är det hur som helst. Och roligt, framför allt roligt.

Stilleben mot min favoritbakgrund alla gånger.

Tills döden skiljer oss åt

I kväll har jag upplevt veckans vackraste.
Under en stilla själaringning med minnen från soliga och glada dagar. Mitt i sorgen när jag hör en gammal mans berättelse.
En berättelse om ett äktenskap som skulle ha blivit 67 år nu till midsommar men som alzheimern satte ett slut på. Hur de som unga hittat varandra under en välkomstskylt när de hälsade gäster välkomna till deras syskons bröllop. Vilken vacker början på ett livslångt förhållande.
Då trillade tårarna och döden skonar inte hur eller när den kommer. Den som lämnas ensam är ensam hur långt liv tillsammans man än fått.
Tills döden skiljer oss åt. Så vackert och så smärtsamt.

Voj jestas!

Det började så bra.
Den ljusa färgen i kafferummet hade lagt sej så bra under natten. En behaglig cremefärgad yta som vissa sa att skulle få fart på aptiten. Ny ledstång fixade jag med en montör och tidningsställ är för några dagar sen redan färdigt bockade och slipade. Allt är redo för målning.
Före jag for hem gick jag upp en vända till målaren som började ha alla ytor klara.
Det skulle jag inte ha gjort.
Har lidit alla helvetes kval och haft mega ångest hela kvällen. Har funderat i banor som om jag skulle stå för kalaset av en ny bättre färg ( det är ju ändå snart lönedags) eller om jag helt enkelt blir tvungen att säga upp mej. Alltså mega ångest.
Det enda jag nu kan göra är att hoppas på någon form av underverk under natten, annars vet jag inte vad.
Det hela fick mej att äta skräpmat i kväll ( tack för det)och så har jag satt betslack på hyllplanen sonen fixade och nu luktar det lack i hela huset. Få se om man är hög i morgon.
Känns som om jag kunde byta med nästan vem som helst just nu. Varför går jag med på allt?!

En trevligare dag

Den här dagen blev en betydligt trevligare dag.
På morgonen möttes jag av kafferumsmålaren och jag fick visa och förklara hur jag tänkt mej. Jag fixade med stegar och skruvade ut skruvar ur väggarna. Sökte desperat efter en tygrulle som var som bortblåst, allt tills jag hittade den förstås. Räknade stolsben, mätte teskedar mm.
Efter kaffepausen bytte jag om för att åka på uppköp till staden.
Jagade muggar, diskborstar och annat nödvändigt. Satt och klickade tavlor hos Studio T-A och blev bjuden mera kaffe. När tavelbeställningen var klar och jag yrat omkring bland hyllor tittade jag på klockan. Det hade gått 1,5 timme över matpaus och jag tog mej in till Fredrikas för en härlig salladstallrik. Har man fullt upp hinner man inte registrera att man är hungrig tydligen.

Tillbaka kom jag med allt som jag tänkt mej och var rätt nöjd faktiskt, trots att jag fått tänka om en del. Målaren hade kommit rätt långt under timmarna jag varit borta och när arbetsdagen var slut kunde jag se slutresultat av den ena färgen jag valt. Där i sin helhet såg den mycket bättre ut än då han just kommit igång. Hade lite hjärtsnörp där och då över att färgen kanske inte skulle falla väl ut. Men det gjorde den då till slut.
Spännande fortsättning på målarfronten i morgon. Det har varit en superkul dag och jag ser så fram emot dagen när vi får ta i bruk vårt nya kafferum.

Ein dag i ett strävsammi liv

Ti arbeit ilag
dag et dag
He ir int na ti vila
ja hendar knappt å kila
Ja kneldär som en lilla hund
men gubbi ha tycks bara blund
Sveittn rindär å arma värkär
Ta i nö!
dö veit he ba stärkär
Föötre brendär
å maga vendär
Bandi he gaar heila tiin
frågar int et om ja haldä på ti sviim
Ti arbeit ilag
dag et dag
He ir int na ti vila
ja hendar knappt å kila.

Dzässa 3.2 2015

Trött

I kväll är jag faktiskt rejält trött.
Vill egentligen bara lägga huvudet på dynan och andas djupa långa andetag.
Så här trött blir man när man arbetar sida vid sida med gubben. Det är väldigt sällan det händer, trots att vi finns på samma arbetsplats. Vissa dagar ser jag inte till honom sedan vi kommer dit före vi åker hem igen. Men det är så jag helst vill ha det också. Har sagt att för allas bästa och vårt äktenskap så ska de verkligen försöka att hålla oss i varsin ände av byggnaden. Det har de förståelse för men ibland så krisar det till sej och i dag behövdes jag då där på hans domäner.
Det är då det inte blir bra alltså.
Först så kör han med mej och jag ifrågasätter det mesta som de håller på med där och det går ett par timmar. Sen så... ja, går det inte så bra. Men det går över det också. Gillar bara inte arbetstakten där och allt bytande, plockande, tidspress osv. Till sist är jag alldeles snurrig i skallen.
I morgon blir också en sån dag. Men sen onsdag blir det roligheter, men det tar vi då.

I glädje och sorg

Livet är bra konstigt.
Det har varit kalas i dagarna två då min farmor och svärfar har fyllt år. Det har varit skratt, glädje och gemenskap på det bästa sätt man kan tänka sej.
I kväll har vi tänt ett ljus i fönstret för en älskad mormor och gammelmormor som gått ur tiden.
Glädjen och sorgen går hand i hand.