Om mig
- Anette
- En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.
tisdag 9 juni 2015
Nu blommar det
Så skönt att lufsa omkring ute på gården en stund.
Körsbärsträdet och äppelträden blommar och det är ljuvligt vackert. Har knipsat bort torra kvistar från vinbärsbuskarna och stått och strukit handen över de stora pilträdens bark. Stått under dess böljande kvistar och blickat upp i en blå sky. Älskar pilträden fast de skräpar massor och fast de fäller sina blad oftast efter snön kommit och fast deras rötter gräver sej upp ur jorden. I mina ögon är de majestätiska.
Det stod läkarbesök på agendan i dag.
Det treårs gamla opererade knät ger mej smärta och gråa hår. Sedan i mars har jag haft problem med det till och från men de sista veckorna har det bara blivit värre och värre. Så farbror doktorn fick ta sej en titt på det i dag. En tiodagars kur har jag nu på och på torsdag ska jag i röntgen för att utesluta eventuella "lösdelar". Hoppas nu innerligt att kuren tar ner både svullnaden och vätskan som finns runt yttre menisken annars lär jag snart ligga på operationsbordet igen.
Dagens positiva blir den vithåriga superduktiga doktorn och att humlan Hubert hittat till oss. Hoppas du trivs och vill stanna ett tag.
måndag 8 juni 2015
Födelsedag
I dag har våran hjärtevän födelsedag. 8 år eller 56 år, bara hur man räknar.
Men det är en pigg firare. Bäst i skick under alla år vi haft honom är han nu.
När vi hittat de rätta medicinerna för hans epilepsi och fått det rätta fodret för både dålig mage och svaga ben, då blir man en harmonisk hund.
Födelsedagen till ära blir det lite extra uppmärksamhet (om det nu kan bli mera av den varan) och lite extra godisbitar.
Och igår hade vi en riktigt rolig träff vi arbetande kvinnfolk. Åt mörad oxbringa och blev bjudna på kaffe och tårta av den jubilerande restaurangen för dagen. Vi delade ut presenter och det var skratt och gråt. Livet är ju så där med möten och avsked bland människor. Nu tänker vi hålla kontakten givetvis, men med långa avstånd emellan oss vet vi av erfarenhet att det blir mera sällan.
Men fina minnen från våra arbetsdagar, träffar, grillfester och resor i bagaget har vi alla så de plockar vi fram när det behövs.
söndag 7 juni 2015
Inte utan min mössa
Vi skriver 7 juni.
Hade vindtät dräkt, mössa och handskar på länken med hunden. Hade inte gått utan att frysa annars.
När till och med jag börjar längta efter lite värme, då har det varit kallt länge nog.
Satt igår kväll och kluddade ihop en kossa eftersom det på det sköna sällskapets sida var en hel del kovändningar i går, och som i viss mån fortsatt i dag. Det blev en lite snubbat variant vad gäller både öron och horn men se då duken var så liten. Har bara små taveldukar hemma nu och ska jag riktigt måla vill jag helst ha lite större att ta ut svängarna på.
Nu ska jag snart iväg på ett trevligt partaj med mina arbetskollegor. Vi ska ut och äta med en härlig typ som tyvärr slutar sin arbetskarriär till midsommar. Saknar hennes humor och skratt redan men vet att nån form av kontakt kommer ändå att finnas kvar. Så vad gör väl lite (läs mycket) regn och blåst, när ett gäng glada kvinnfolk tillsammans lyser upp tillvaron.
lördag 6 juni 2015
Blicka tillbaka
Den här bilden är tagen för exakt ett år sedan.
Tydligen hade vi värme då eftersom båda dörrarna flaggar och åkern är grön. Allt annat än i dag.
Buskarna som syns till vänster är de vi arbetat med att få bort. Nu finns där ett stycke staket och i dag har vi sått gräsmatta. Vi hann före ovädret slog till. Men då sov jag så sött i dagbädden och sedan låg jag bara där och lyssnade hur blåsten fartade i alltmer och regnet piskade mot rutorna.
Gubben kom farandes och undrade om jag verkligen ska vara här och jag förklarade att vi byggde ju detta rum för att kunna tillbringa dåliga dagar också nästan utomhus. "Jaha" och så fick jag fortsätta meditera. Som den bästa metallarbetares retreat kunde det också kallas.
Den blåa stolen har ej heller kommit fram, men det blir ju så där att det liksom lämnar på hälft när inte vädret är på vår sida. Men just mej gör det inte så mycket som har semestern långt framme ännu. Men bönderna och semesterfirare har eventuellt en annan åsikt.
fredag 5 juni 2015
Njutningsbart
Bästa påhittet måste ändå vara just fredag!
Själv var jag uppe tidigare än tuppen och kom fram till att bästa sättet att vänta på att få arbetat undan denna fredag var att gå på promenad. Klockan 04.30 kopplade jag hunden och vi tog en knappa halvtimmes länk. Efter det smakade både gröten och kaffet gudomligt.
I kväll blir det choklad och vin, en ypperlig kombination.
Dessutom kom en ny bok till mej i veckan som jag bara hunnit bläddra i som hastigast. Cohen on tour i bilder. Snygg som attans är pärmen också så den kan gott och väl ligga framme. När nya sofforna kommer matchar de varann otroligt bra.
Gubben som jordbrukat så mycket som det nu gått denna vecka har fixat jord till stället runt staketet och i morgon ska det jämnas ut och sås in. Önskar också få ner något träd där i framtiden men ännu vet jag inte vad. Tar lite vartefter ide´erna kommer. I och med grässådden blir gjort förklarar vi det projektet färdigt. Vi har en ytterdörr som är i stort behov av målarfärg så det står näst i tur. Men först måste vi börja ha lite uppehållsväder. Hur länge vi nu får vänta på det.
Men just nu, denna kväll njuter vi bara.
torsdag 4 juni 2015
Sommarblommor
Nån gång måste man helt enkelt börja på med sommarblommorna.
I dag kändes som en bra dag.
En söndrig lykta får i sommar agera blomhållare.
Kan inte annat än gilla.
onsdag 3 juni 2015
Planteringstid
Det blev uppehåll passligt nog till kvällen.
Jag bestämde mej för att gräva ner plantorna jag fick från släta kullen i lördags. Det har liksom inte blivit av förrän nu. Bad plantorna om lite överseende för eventuell felhantering och brist på kärlek. Jag har dock gjort så gott jag kunnat och nu är det helt enkelt upp till dem att visa lite kämparglöd där ute i blåsten.
Det som jag ändå gläds mest åt i kväll är att vinrankan levererar i år igen. Många små "börjanet" till druvklasar och glädjen står högt i tak när jag fått den övervintrad och allt. Nästan så jag tror jag har lite gröna fingrar trots allt.
Ett par paprikaplantor fick vi levererat till dörren igår kväll. En som kom cyklandes med en låda plantor, såg vårt växthus, svängde in och gratulerade på bröllopsdagen. Hur glad blir man inte av sånt! De har nu fått komma i större kruka.
Visst är det en underbar tid nu och ännu bättre när pollensäsongen blir lindrigare med tiden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)