Zebs utflykt

Zeb tyckte det höll på att arta sej till en tråkig lördagskväll och tyckte bestämt att vi skulle ut och köra bil. Matte som vanligt förpassad till baksätet. Man ser så mycket bättre alla katter och hundar från framsätet.

Markerna kring Hjulfors var mycket intressanta och Zeb var mycket belåten med valet av utflyktsmål.

Patina.

Åh så lugnt och fridfullt!

Var tog pappa vägen?

Hujeda mej vad det forsar! Bäst att hålla sej på tryggt avstånd.

Så mycket intressant att utforska under fjolårslöven.

Sol vind och vatten.

Ja det var ett spännande utflyktsmål för en uttråkad lapp och rätt skönt också för matte och husse att komma sej ut. Zeb var totalt utslagen efteråt och sov i blombänken där ute till nästan midnatt, men då ville han in och sova på golvet bredvid mattes säng.

En lördag

Det gick som det förutspåddes. Gårdagsvärmen är ett minne blott och nu blåser kalla vindar igen.
Men gårdagen satte ändå igång nånting hos folket. Vi besökte Sunds trädgård med en massa andra under dagens festligheter och där såg man nog att tron på en sommar trots allt finns.
Vi skulle hämta golvplattor till uterummet och strax innan vi for hemifrån såg jag att de hade ett visst parti nedsatt  med -50% så vi chansade och svängde in där allra först. Och där fanns den storlek vi ville ha, kanske lite annan färg än det var tänkt men vi tänker först och främst med plånboken vad det kommer till uterummet. Vi tog precis alla plattor som fanns av den sorten och fick så ett golv för femtilappen. Rätt nöjda över att vi tog en sväng där via.
Vi fick ta lasset i två omgångar och jag fick stanna där medan gubben for hemför att lossa. Så mycket fint att se på, så många att prata med och så kaffe och tårtbit på det. Köpte också lite fröpåsar och kryddor.
Nu blir det att ta det lilla lugna resten av dagen. Kroppen småprotesterar av allt bärande och behöver vila. Tids nog får vi golvet på plats.

Som en ko

I själ och hjärta känner jag mej som jag tror att en ko på ett kosläpp om våren känner sej. Frisläppt och jublande. Kroppsligen är det väl mera som en ko som stått i sitt bås hela vintern. Höfterna ömmar, knäna knakar och det känns allmänt "knöklot".
Det har varit en slitsam dag med arbetet först och så hem till nästa skift som har bestått av att bära ut golvet ur uterummet. Men nu är det gjort och jag tänkte att vi passade väldigt bra tillsammans Zeb och jag när vi tog en stillsam skogspromenad på kvällskvisten.  Båda med ömmande bakben.
Jag är ikväll ratad för fotbollens skull och får vara herre på täppan. Det betyder att ingen tv är på utan jag njuter av tystnaden och hör bara klockornas tickande. Har ju tillbringat större delen av kvällen på utsidan där det varit snudd på sommarfeelis. Terrassen var så het att det brände under fötterna som också fick njuta av värmen. Men i morgon lär det svänga. Jag har sparat allt innearbete tills dess och försökt ta tillvara grannvädret.

Stenarbete

Jag var inställd på skola i kväll. Allt tills det slog mej varför det inte var nåt artist talk i tisdags och varför rektorn inte svarat på mina två utställningsrecensioner. De är ju på klassresa de heltidsstuderande. Så jag lämnade lite handfallen över vad jag skulle göra med min nyfunna fritid. Först hoppade jag i bilen och for för att fylla på kylskåpet.
Så spände jag musklerna och gick lös på uterumsgolvet. Alla tegelstenar upp på kant. Svettigt kan jag intyga.
Så är det nu nån därute som behöver grönmossiga gamla tegelstenar så är det bara att friskt höra av sej.

Leverans

Av en ren slump hittade jag världens nätshop för några veckor sen.
Kunde liksom inte riktigt tro mina ögon, bara att välja och vraka bland t shirtar med olika Cohen tryck. Rena rama himmelriket för en Cohenist.
Gav mamma en vink och naturligtvis hakade hon på, det är det fina med henne, att det inte är nåt funderas utan hon är med på noterna direkt.
Så vi valde och vrakade och kom fram till vad vi ville ha och så klickade vi hem ett paket och spänningen steg.

I dag, inom utsatt leveranstid fanns paketet i postlådan. Lite oversize var det nog på shirtarna men som tur var tog jag en storlek mindre än jag tänkt från början. Men det blir fint och lätt när sommarvärmen väl kommer. Så är jag ju inte mera uppställt än att jag redan sytt in båda två lite. Så går det när man har en utomordentlig symaskin.

15 år har gått i dag sen kära mormor lämnade jordelivet. Dagen då världen stannade upp och jag inte trodde det skulle gå att fortsätta. Utan en mormor i min vardag kunde jag inte ens föreställa mej. Men livet gick vidare och den hopplösa sorgen har ersatts av en oerhörd tacksamhet. Tacksamhet över att hon fanns till för mej och att jag hade vett nog att ta tillvara alla stunder och ögonblick.
Det finns sprickor i allting och där slipper ljuset in. Så trösterikt.

Hurja vildmarksguide

Det känns riktigt piggt och bra i dag. Kanske det har nåt att göra med att vi på sätt och vis hoppade över måndagen och den blev bara till en 1:a maj dag eller en ledig dag.
Jag till och med såg fram emot arbetsdagen och jag hoppas verkligen inte det tar tillbaks i morgon.
Lämnade över ett akvarellarbete i dag och när beställaren är nöjd så är också jag nöjd. Så roligt att kunna glädja med sånt som jag själv gillar.
Efter arbetet hade jag massörstid för min onda axel. Eftersom vädret var lysande bestämde jag mej för att cykla. Som ni ser på mätaren har det inte dragit på så värst. Men i dag blev det fem kilometer plus, ja jag vet jag är hurja höhö. Nå tids nog ska pansarvagnen (som gubben kallar min kära cykel) få rulla.
Djurlivet är vilt. Om man bortser från spovtrutar, tranmesar och svantofsar så har jag också sett fyra harar och tre rådjur. Fyra harar på en dag är ju nåt i hästväg kan jag tycka. Man kunde tro att jag var vildmarksguide mycket mer än snöskottsskalm tillverkare. Att sånt en tisdag.

Välkommen sköna maj!

Nog var det ändå för väl att vi fick vakna till strålande sol och blå himmel denna första dag i maj. Trots att det blåser så har det varit en njutningens dag utomhus. Jag har varit ute i flera omgångar under dagen. Räfsat kvistar som blåst ner under vinterns många stormar och räfsat upp efter fågelmatningen. Vinrankan i förrådet avklädde jag vinterns skyddsduk och gav den lite vatten. Plockade fram två trädgårds stolar att sitta i när vädret tillåter. Hade nästan gett mej den på att plocka fram hela möblemanget men det är ju lite onödigt att ha en massa fram för snön att täcka ännu.
Grillen släpades fram och lillebror som kom för att vårfixa bilen fick äran att grilla de första korvarna. Det är nånting alldeles extra med grillsmaken trots att det bara var fråga om korv.
Så beställdes tågbiljetter till den kommande resan och hotellövernattningen vi hamnar på i huvudstaden när vi kommer tillbaka. Men nu borde allt vara klappat och klart så nu är det bara att hoppas på att veckorna går snabbt.

Det har varit en riktigt fint långhelg detta. Känns till och med längre än påsken kan jag tycka. Kanske för att vi unnat oss ordentlig vila och det att bara vara och ta dagen som den bjuds.
Ni minns kanske att jag skrev om Renata, eller Tant Renata som jag kallade henne. I lördags träffade jag på en vän som visste berätta att det under minnesstunden lästs upp valda stycken från mitt blogginlägg om henne. En glad överraskning för mej och jag blev både rörd och berörd. Känns verkligen som om det var menat att jag skulle skriva det inlägget.