Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

lördag 10 mars 2018

Matiga bilder


I kväll får ni stå ut med matiga bilder.
Att få till en träff med mina två närmsta vänner från konstskoletiden verkar vara svårt. Vi har försökt ett par gånger men alltid är det nåt som satt käppar i hjulet. I dag fick vi då till det två av oss, när den tredje behagade lapa sol i söderns land. Vi hade bestämt träff på Fiika mitt i stan och där satt vi i timmarna två och tog igen allt som hänt sedan skolan slutade i december. Så fantastiskt roligt var det och det förgyllde dagen på ett alldeles speciellt sätt. Nu måste vi snart få till en träff alla tre.
Jag passade på att söka handdukar och badrumsmatta när jag nu fick traska runt på stan i lugn och ro. Dessutom lite småvackra saker som kan höja ett sketet skithus till nya höjder.
I dag har det rollats fuktspärr och nästa vecka börjar äntligen det roliga, kakeluppsättningen. Åtminstone tror jag det blir roligt, det kan ju också bli katastrof om det vill sej riktigt illa.
När nu gubben varit instängd på skiteriet medans jag ätit goda bakverk och sörplat kaffe funderade jag ut vad som skulle göra honom glad i matväg och kom på att jag till kvällens ska svänga ihop en god räksmörgås åt honom. Det är annars sånt som han äter mest på flygplatser, sånt som han riktigt ser fram emot. Själv är jag inte så värst sugen på räkor så det blev tomater och avokado för min del.
Hyfsat gott betyg blev det från oss båda.




fredag 9 mars 2018

Veckans bästa timmar


Veckans bästa timmar håller på som bäst.
Fredagkväll och det är alldeles ljuvligt fast tröttheten sitter som en klump i kroppen. Huvudet är mossigt och nåt vettigt åstadkoms inte. Men det gör ingenting, huvudsaken är att vi bara får vara. Kan ju ha nåt att göra med att jag sovit som en kratta i över en veckas tid nu. Vaken varje natt ett par timmar och sover jag är det mest skrämmande drömmar jag upplever. I och för sej skrapade jag fram en Ford Escort på en casinolott härom natten, men det kan också vara skrämmande beroende på hur man ser på saken. I natt satt jag vid köksbordet, drack varm choklad medan jag läste Öt och en del andra tidningar. När alarmet går så vill jag bara sova för då äntligen har jag hittat sömnen.
I går var vädret riktigt hyfsat för några varv i skidspåret. Jag spacklade och slipade väggarna i wc och så kom ena sonen hem och i de stunderna släpper jag allt för händerna och ger min uppmärksamhet till fullo.
I dag hade jag gubben att svänga in via blomsterhandeln. Hade fått för mej att nejlikor skulle finnas på köksbordet denna helg, tillsammans med eukalyptus och nåt annat krafs jag inte kan namnet på. Och vasen är jag fortfarande småkär i, som blivit inhandlad på Anttila för flera år sen.

onsdag 7 mars 2018

Hem till en kaffekopp


Vi har just kommit hem från stan efter att ha varit och beställt skåp och handfat.
Det blev så att vi tog allt nytt. Om man nu renoverar en gång så varför inte göra det ordentligt. Vi hade redan bestämt oss vilket skåp det skulle bli så det gick hastigt i affären. Själv längtade mest hem för att brygga mej en kaffekopp. Ibland är suget så stort.
Hade tänkt att det kunde blivit en film ikväll men tydligen är det hockey på tv och jag fick order om att finputsa nån vägg i vessan.  Så långt ska jag väl kunna sträcka mej, det var ju ändå jag som drev på denna renovering.

tisdag 6 mars 2018

Små små steg


Det är mera uppbyggande att se toaletten på detta vis än hur det var före rivningen börjat.
Nu betyder det att det bara kan bli bättre från och med det här. Vi har fått bortkörd mycket bråte i kväll och det är befriande att få bort allt som legat lite här och där.
Så små små steg mot mot ett nytt lättstädat utrymme. Men ingen stress utan vi tar fasta på att hinna återhämta oss också inför nya arbetsdagar.

söndag 4 mars 2018

Söndagsinspirerad


Hade mitt eget Vasalopp här hemma med en sol som ännu låg i morgondis.
5 kilometer med ofrivilligt vallningsfria skidor. Se jag är inte den som ödslar valla varje vecka, utan den eventuella valla som kunde ha funnits där i morse smordes på för ca tre veckor sen. Så. Men det ger träning gott folk och så behöver man inte åka så långt. Fort blir det tråkigt för en som vill att det helst ska hända nåt nytt mest hela tiden.
Nej men skämt å sido, det är bra med skidåkning. Mycket bra för mina axlar och skulderblad som är så slitna av allt enformigt arbete. Men med ett knä som inte tål mycket ansträngning gäller det att hitta en balans i det hela. Så några kilometer åt gången så hålls också svullnaden i knät i schack och jag behöver inte lida över det.


Sen är jag ju ett modelejon av hög kaliber, det vet ju de flesta hur snofsigt klädd jag är höhö!
Nej men så mycket har jag spanat in att jeansen ska ha kilar i sidorna i vår. Ljusare jeans med mörkare kilar i sidorna eller tvärtom och dessutom rätt korta ben. Jösses tänkte jag, det välkomnar jag med öppna armar. Då kan man ju fixa till sånt som spänner över "vambe" och få folk att tro att nu har hon shoppat loss det senaste igen. Bra va!
Jag började dock med att ta det direkt till nästa level och kilade upp en jeans klänning som jag inte haft på flera somrar av en eller annan orsak. Se där! plötsligt har jag nåt användbart igen som åtminstone duger att svassa omkring med här hemma i sommar.
Snacka om att ha söndagsinspiration.

lördag 3 mars 2018

Upp och ner


Det är så typiskt att man lördag morgon vaknar med huvudvärk. Som ett tack ska du ha för att du slavat dej igenom vardagen, varsågod bara.
Satt länge med Zeb på köksgolvet med kaffekoppen i handen och bara stirrade rätt ut. Men med rätt mängd koffein i kroppen kom jag småningom till sans och fick bemästrad huvudvärken utan medicinering.
Toalettprojektet har fortskridit med nedtagning av tapeter. Gubben har rivit, kommit därifrån och sagt "kan dö sop na liiti? "Ja min herre har jag svarat och greppat lubban. Sen har han gått in igen. Det har på så vis gått lugnt och stilla till. Övre skåpet är nedmonterat och luckorna löstagna ur det. De ska vi istället byta till i tvättrumsskåpet som är exakt samma fast de är vita. Nu blir de gröna men det kan jag leva med. Där i våtrummet har skåpdörrarna slitits mycket mer av all fukt. På detta vis kommer vi att klara flera år till med det skåpet.
Det här med renovering lägger många bollar i rullning. Ska vi försöka fixa till nedre skåpet och inte köpa nytt. Eller köpa nytt undre skåp och behålla handfatet. Eller ta nytt både skåp och handfat. Såna funderingar har vi bollat fram och tillbaka i dag och suttit och googlat kylpyhuonekalusteet tills förvirringen varit total.
Mellan varven har jag hunnit ut med hunden och en pikuliten skidtur. Den kom för hastigt på efter att jag öst in risgrynsgröt och bärkräm som om jag inte sett mat på länge.
Mamma kom på besök och vi diskuterade böjda spisfläktrör, artros och om morfar eventuellt vet att han finns avbildad och inramad hemma hos mej. Att sånt.
Nu tar vi i alla fall lördagkväll här. Ska svänga ihop köttfärshjärpar med gräddig kantarellsås och en grönsallad. Sen blir det återigen en ny Beckfilm.

fredag 2 mars 2018

Mars


Mars startade upp med en enorm trötthetskänsla.
Kunde varit vårtröttheten som kom som ett brev på posten antar jag men det har varit bättre i dag. Visste inte hur jag alls skulle orka ta mej genom kvällen och tyckte jag hade ont överallt. Tvingade mej ut med Zeb i varje fall och vi fick en fin stund med sol och faktiskt lite värme. Blev dagens bästa stund det där och jag kvicknade till så pass att jag hölls ihop till rimlig läggdagstid.
I dag var jag smått nervös inför arbetsdagen. Skulle rodda en helt ny maskin som är stort som ett berg och låter som bergakungen själv. Smäller brölar och har sej. Har alltid förut hållit mej på avstånd från den mojängen men nu så skulle jag ratta den. Nå det var ju verkligen inte svårt alls visade det sej och med nya saker går timmarna fort och rätt som det var fick jag stämpla ut och ta helg.


Vi fick hämta hem de beställda kaklen och jag är svinnöjd så här långt. Enkla ljusgråa med en touch av mörkare ränder och sitter som ett smäck mot klinkersgolvet som finns där. Stora härliga plattor på 20x40 cm och nu ligger 13 lådor och väntar på montering. Och det kan ta sin tid, men sen blir det nog bra till slut.