Pingst afton och dag

I går kväll var jag egen herre på täppan när gubben gjorde en 104 km runda på cykel.
Jag njöt av värmen och den vackra sommarkvällen. På avstånd hördes åskan men inget som varken jag eller hunden tog notis om.
Jag tyckte att fågeln jag gjorde i konstskolan behövde få komma ut och vädra sej och nu sitter han och övervakar fågelbadet. Fast så bister som han ser ut skrämmer han väl mera än välkomnar.

Under kvällen tvättade jag bilen och sågade ner lite grenar jag tyckte var onödiga. Har som sagt svårt att bara sitta och rulla tummarna.

Sen när vi var samlade igen skulle vi smyga ner för att simma, utan hund denna gång (han hade redan varit två gånger) men se det gick inte. När han såg att vi hade simkläderna på och han lämnades i lina ylade han uppgivet. Så det fanns inget annat att göra än att ta honom med, och han var den lyckligaste hunden i världen och simmade tills pälsen blev så tung att bara halva huvudet var ovanför vattenytan. Då gav han sej. Vi trodde uppriktigt att förra sommaren var hans sista men än är det liv i hunden.
Sen satt vi på verandan och tittade på när solen gick ner.

I dag vaknade vi till kraftig åska regn och blåst. Så mysigt att ligga kvar under täcket och lyssna på eländet som pågick där ute. Inte ha bråttom med något alls.
Lillebror kom hem på eftermiddagen och den större väntar vi hem en stund ännu i kväll.

Underbart att till dagens sallad kunna plocka de allra första bladen av spenat och grönkål, färdigt sköljda av regnet. En sann rikedom att plocka från trädgården, och så gott sen.
Cyklade hem till farmor i kväll och vi pratade om odlingen. Hon kommer alltid tillbaka till sitt växthus och sina tomater, hur rik hon kände sej när hon hade egna tomater att tillgå. Fast hon en sommar mötte sitt växthus seglandes upp och ner med plantor och allt i ån när hon kom från arbetet. Tydligen blåste det också förr.
Vi pratade också om olika gräsklippare (vi diskuterar det mesta mellan himmel och jord) och hon förundrades över robotklipparna "som om de hade ett förstånd"
Men att jag har fem veckor kvar ännu till semester kunde hon inte ta till sej. Hon tyckte på riktigt synd om mej och jo, när jag tänker efter, det är lite synd om mej. Men vad hjälper det. Bara att bita ihop och beta av dag efter dag.

Allt mellan himmel och jord

I går kväll började jag titta på en serie om släkten Medici som styrde i Florens. det utspelar sej på 1400 talet och var riktigt underhållande, särskilt när jag just vandrat Florens gator.
Klockan gick över midnatt och en dimma hade dragit över. Så fint att jag måste ut i nattskjortan för att fota.

Så stilla och fridfullt.

I dag har jag serverat på en minnesstund.
Det var en varm historia på alla sätt. Det fanns inget annat än plurret när jag kom hem. Vad vore man utan å i dessa dagar.

Det har inte varit vilken dag som helst utan Zebs födelsedag. 12 år gammal är han nu och det är helt ofattbart med alla sjukdomar och medicinering han haft genom åren. Han är en riktig kämpe.
I dag har han fått nya tennisbollar att leka med. Jag bakade morotskaka som han festade till eftermiddagen med och så har han fått simma två gånger. Tror han somnar nöjd med dagen i kväll.

Totalt skruvade

Alltså jag blev totalt skruvad av värmen på arbetet i dag. Så urlakad som urlakad kan bli. Och så somnade jag och vet inte hur länge jag sovit. Minns bara att gubben sa om jag fortfarande menar sova så far han på fotboll och jag gav grönt ljus. Skulle bara vila lite till och vaknar långt senare. Bredvid på golvet ligger hunden och sover och ett tag tror jag han stelnat. Ser sen att han andas och låter honom vila. Till sist hör jag honom komma tassande in i köket och se lika skruvad ut som jag känner mej, en timme försenad från sin kvällsmedicinering och mat.

Men när vi kom hem och ännu hölls vakna gick vi alla tre i samlad tropp ner till ån för att simma. Så livsberikande. Satt sen på terrassen och åt chips för att återställa saltbalansen. Vi lyssnade till åskan och regnet som kom. Luften var så mycket behagligare och det kändes lätt att andas.
Jag började vinkla kameran in bland blommor och blad och kan inte annat än älska mina jätterams när klockorna slår ut. Måste ta in några kvistar att beundra.

Humlorna gillar skarpt och denna påminner mej om Nalle Puh som griper tag om kanterna och sticker huvudet in i honungsburken.

Nu ska jag sent om sider ta tag i den här fredagskvällen. Gå ut och plantera en syren bland annat.

I vårt paradis

Efter en klibbig svettstinkande dag på arbetet var det otroligt skönt att komma hem till vårt eget paradis. Dricka iste och äta glass i skuggan.
Zeb behövde slippa i ån för ett dopp och jag hade inga planer på att själv simma. Men när jag stod där i plurret och shortsen började ta in vatten så tänkte jag att vad sjutton och så doppade jag mej med kläder och allt. I simskolan är ju klädsim ett seriöst inslag i nåt simmärke. Inget märkvärdigt alls.

I kväll har vi dragit upp två döda växter och ena platsen fyllde jag med tagetes och på den andra ska vit syren planteras. Tycker jag sprungit runt med mina blomplantor och pillat ner lite här och där. Så börjas ju också bevattningen och det är en evigt kånkande med kannor. Men har jag bara tid och ingen stress så känns det hur naturligt som helst att sätta kvällen på det.

De här dagarna är nog att ta vara på. Finare än så här blir det inte hur vi än väntar. Det underbara ljuset som silar björkkronorna om kvällen. All grönska och all enkelhet. Ibland känner jag mej sprängfärdig av lycka till livet och allt och alla jag omger mej med.
Det blev ett andra dopp, ett kvällsdopp med simdräkt denna gång. Galet kallt med ack så ljuvligt.

Alla blir glada

Efter ett svettigt arbetspass med huvudsyssla, mellanarbete och kaffekokning där dessutom kaffeapparatskiten gjorde nån form av explosion (såg åtminstone ut så) och jag städade den i en timme...pust, nu tar vi punkt.
Ja alltså det har varit lite mycket på arbetet i dag och svetten har runnit konstant. Då var det skönt att komma hem och fräscha till sej för att sen hämta hem ett par kassar med mat och köra via Petterssons trädgård.

Köpte sommarblommor och gurkplantor. Bära eller brista men nu ska allt i ordning här.
Million Bells och petuniorna ska vara under tak så fast det regnar och är svalt gör det inte så mycket.
Men just nu är det sommarvärme och jag njuter av iste mellan rundorna. Glad över blommorna precis som humlorna.

Firar

Gårdagen började med en skål i cava på vår 29:e bröllopsdag.
Livet är för kort för att inte fira det som firas bör.

Den här pojken har säkerligen haft en lång dag under biltaket i regnvädret. Tyckte vi var lagom tråkiga och trötta individer som slappade i soffan när vi äntligen kom hem och han gjorde allt för att få igång oss. Taktiken stirra ut oss brukar lyckas.
Han fick komma med mej när jag rätade ut en gräskant, plockade kvistar från blåsvädret och plockade hans glidminor. Så äntligen blev det länkdags för honom.

Kröp i diket och plockade sommarblomster i passlig storlek för ett litet drejat vas.
Lycka en regnig måndag.

Tog en paus

Vi tog fredag ledigt och tågade ner till huvudstaden.

Vi orienterade oss fram till Hanaholmen för att se Lerins utställning.

Detta var så stort för mej.

Och annan "konst" (va feilas kvinno?)

Nån har sprungit ur sin jacka...

Efteråt sökte vi oss till gubbens syster med familj och jag fick hålla ett litet sött gossebarn i famnen och det var alldeles ljuvligt.

Sen bar det in mot Helsingfors igen och en underbar fredagskväll med blå himlar och hav.

Rikemansbåtar i motljus.

Pizza på Niska. En av de godaste pizzor jag ätit faktiskt.

Ett Kappeli besök hör till. Vi var hit på kaffe båda dagarna.

Tidigt lördag morgon före butikerna öppnat tog vi spårvagnen ut till Brunnsparken.

Alltid så rofyllt.

Ett tak av grönska.

Blomsterprakt och fågelsång.

Sällan denna brygga är folktom.

Svanar med söta dunbollar.

Så gick vi den fina strandvägen in mot Siljaterminalen och salutorget.

Vackert mitt inne i centrum.

Beundrade hästkastanjerna i Hesperiaparken. Här hemma står vårt dött efter vintern.

Vi åt på sportsbaren Hook där finska leijonen firade sin seger som vår sista måltid på resan och fick tid över att besöka nya biblioteket. Det var nog en av de märkligare byggnader vi varit i och vi fattade noll. Det var inte trivsamt på något sett, likväl smockat med människor.
Slut i benen var det skönt att sätta sej på tåget till vårt Esse igen. Men vi fick ett par fina dagar och när resan bokades hade jag önskningar som att få gå längs strandvägen, äta god mat, gå på utställning och köpa mej en sommarklänning och de önskemålen uppfylldes. Att det dessutom fötts en ny släkting under tiden blev bara bonus.