Om mig
- Anette
- En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.
fredag 9 december 2011
En liten fest
Hos oss har vi i kväll haft en liten födelsedagsfest för vår förstfödde.
Han fyller på söndag men då kallar arme´n igen så vi tjuvstartade. Vi fick en trevlig stund runt köksbordet med den äldre generationen.
Om vi nu fortsätter med mina bravurnummer i finskan så har jag i dag sagt nimipäivä (det artar sej).
På jobbet arbetar en finsktalande dam som nog förstår svenska rätt bra men det harmar mej att jag är så dålig på det andra inhemska språket. Hon är en skojig typ och fast vi aldrig haft några djupa funderingar tillsammans har jag tyckt väldigt bra om henne. En tid arbetade vi på samma plats och då kom mina finska ord en aningen tätare. Men det kunde ta en halvtimme att forma en finsk mening i mitt huvud och när jag väl fick den hasplad ur mej var jag stolt som en tupp. Sen tog det igen en halvtimme före jag kunde fortsätta så lite jobbigt var det nog.
Hur som helst har jag namnsdag i dag och det har hon också så det var då jag gick fram till henne och sa att vet du att du och jag har nimipäivä idag och pekade på oss båda två. Har du också sa hon då på finska förstås och sken upp i samförstånd. Så skrattade vi lite,skakade hand med varann och gratulerade. Jo jo, så mej säljer de inte i första hand!
torsdag 8 december 2011
Julmys med Oriflame
I kväll har jag suttit på cafe´ Fredrika och druckit julkaffe med andra försäljare.
Det är ett glatt gäng och vi har det riktigt roligt ihop när vi träffas. Både finsk och svensktalande och ibland blir jag så ivrig att det kommer finska grodor ur munnen på mej fast jag har för vana att hålla käft när det går på det språket. Nu ska ni inte tro det handlar om stora diskusioner där jag sitter och gestikulerar utan när jag tänker efter kunde det i kväll ha handlat om punainen och ihanaa. Imponerande jag vet. Men i alla fall.
Så har vi testat läppstift och suttit i sminkstolen i tur och ordning och jag gick därifrån men rött plutande läppar, är det jul så är det. Sniffat i massa parfymflaskor och nästan känt mej drogad av de förföriska dofterna. Hällt herrparfym över mej så jag var rädd att en drös med kvinnfolk skulle komma efter mej.
Så fick vi varsin burk med dagcreme och av min teamleader fick jag en rosa påse med en liten julklapp i som jag inte skulle öppna före julafton men få nu se om jag orkar hålla mej.
Alltså en superkväll.
Kom så hem till en ny härligt doftande säng och jag som inhandlat nya kuddar och täcken. Så nu ska här bäddas och sen sovas en underbar skönhetssömn eller vakna med ond rygg. Vi får väl se.
onsdag 7 december 2011
Kaos i julstöket
Du milde vilka vackra kreationer det fanns på slottet igår.
Min favorit var ändå Jenni Vartiainens ljuvligt orangefärgade. Passade så bra till hennes mörka hår och så kunde hon dessutom bära upp den så bra. Jenni har också varit Oriflames ansikte för ett år och som försäljare fick jag hennes cd på posten.
Men det som förvånade mej mest var att jag såg mej själv skaka hand med Tarja och jag måste fråga här hemma att var det inte just jag som gick förbi? I några sekunder var jag riktigt bortkollrad och fick ta mej en funderare att sitter jag hemma i soffan i silkesnattlinne och morgonrock eller svassar jag runt på balen i en metallic brun kreation??? Syster hade också noterat detta men hon påstod att damen ifråga nog var äldre än mej, tack för det. Men en dubbelgångare i vårt självständiga land det har jag.
Kom hem till ett hus som andades julfrid när jag hade tänt julbelysningen i alla fönster. Städat för en gångs skull efter gårdagens bravader och jag hade kunnat slå mej till ro och bara njuta för en kväll, men gjorde jag det? Nej här skulle bakas limpor dock inte mera än 2 stycken men ändå ska lika många mjölpåsar fram. Då jag nu ändå var i farten sökte jag rätt på verktyg och skruvade isär vår säng. Kånkade och bar och nu finns endast madrasser på golvet i sovrummet. I morgon ska vår nya säng hämtas hem och tänkte att jag hjälper gubben lite på detta vis. Bara han nu inte kommer med att jag borde märkt upp delarna höger vänster fram bak osv. (han är expert på det och jag bryr mej noll) för de som kommer att ta över den. Men hur svårt kan det va att skruva ihop en säng?
Det som ändå fick mej att sätta mej en stund var dessa darrigt nerskrivna bokstäver av en liten Erik. Tydligen har inte papper funnits till hands och han har skrivit under sängen för att öva på sitt namn och mammas bokstav. Älskade unge!
Patrik sitter på tåget på väg hem. Han har redan bytt två gånger och ännu en sista gång i Seinäjoki. Då låter det verkligen som om han är långt borta. Skönt att få ha hem honom några dagar.
tisdag 6 december 2011
Att längta ut
Vad roligt det var att vakna till en frostig och kall morgon och dessutom med ett litet snötäcke.
Zeb har längtat ut för att riktigt sträcka på benen ordentligt men det blev först på eftermiddagen när jag var klar med städningen. Då föll mera snö och han var som ett litet barn och sprang så tassarna nätt och jämt nuddade marken. Så tror jag han var mera på rygg och sprattlade med benen än han stod på dem. Det är härligt att se glädjen hos ens hund när snön har kommit. Hoppas nu den får stanna ett tag i alla fall.
Finlands självständighet firas idag.
Därför ska jag just skura opp mej och vara på Halonens bal genom tv. Festblåsan är det värre med eftersom jag inte äger nån klänning. Närmaste jag kommer är mitt svarta siden nattlinne och det är inte fy skam det heller med axelband och glittriga stenar. Får väl dra det på mej.
Kollade bilderna av presidentparet som Öt hade och utstyrseln Tarja hade år 2001 med kniven i bältet påminner mej på nåt vis om vår fest i lördags. Men då 2002 hade vi en riktigt stilig president må jag säga, hon ser riktigt pigg och fräsch ut. Arajärvi är ju alltid en stilig man.
Sen ska vi fira med att grilla korv i spisen och kanske ta en öl, det är väl finlänskt om nåt.
måndag 5 december 2011
Lediga måndag
Visst var det skönt med en ledig dag mellan helg och självständighetsdagen.
Har varit rätt duktig i dag om jag får säga det själv. Var till staden för lite shopping och matinköp och samtidigt fixade jag julkort som jag redan trott att jag inte kommer att hinna med. Men under lite press går allt så i gårkväll målade jag en bild,gubben fotade och redigerade och idag fördes det på sticka till fotoaffären och på 15 minuter hade jag en bunt med julkort i handen. Gillar att skicka julkort lika mycket som att få. Vet att åtminstone så länge avsändaren skrivit på kortet har den tänkt på den som ska få kortet. Jag har aldrig tålamod att läsa julhälsningarna på Öt så när jag inte orkar skriva på kort mera så får det hela vara.
Så är också de första julklapparna inhandlade. Det om nåt har blivit enkelt för ungarna vet inte ens vad de vill ha. De är rätt nöjda och har inga stora fodringar. Lite kläder, nån cd skiva...
Annat är det med mej, jag vill ha Noolankläder,soffa,arabia porslin,läderplånbok,vardagsrumsmatta,taklampa,smycken...snälla tomten.
Nåja jag ska ju få ny säng kanske ännu den här veckan så jag får nog nöja mej med det.
Så har jag bakat småbröd och bullar och det blev inga småsaker utan rejäla bullar. Bullar för riktiga vikingar!
Men vad är upp med smöret? Vi exporterar smör så att våra hyllor gapar tomma. Allt som finns är smör som tillverkats i Estland, som vi istället importerar. Det går över mitt förstånd.
söndag 4 december 2011
Skåla i vikingablod
Det blev en julfest som heter duga.
Så bra den blev vår fest fast vi var många som var rätt skeptiska till vikingamiddagen. Det är ju så att går man på teater för att se Hemsång som var sista delen i triologin om Siklax så vill man klä upp sej lite smått. Det känns rätt så fint att gå på teater för oss som inte är så ofta.
Men att sen fortsätta färden till Solf och gå på vikingamiddag är rätt så tvära kast. Men som tur var fick vi kåpor/förkläden att ha på oss.
Det var liksom inga krusiduller med ätandet utan bara att hugga in med händer och tänder.
Inbakad potatis,revbensspjäll,broiler,lax,nöt och griskött. Alla fick varsin puukko att skära loss köttbitar med sen var det bara händerna som gällde. Dryckerna serverades ut plåtstop och metallsmak kändes i munnen till först men sen var det inget man tänkte på för det var fullt sjå med ätandet. När man var lagom klottig om fingrarna var det bara att torka på förklädet eller bordsduken. Det såg ut som om svin varit framme sen det dukades av men vi hade roligt. Bästa julfesten hittills om nån frågar mej. Rätt komiskt när alla sitter med horn på huvudet och skålar i vikingablod.
Krögaren själv underhöll oss med historien om hans cadillac och hur det gick till på hans friasresa till Esse. Han var en rolig typ och fick de flesta att släppa loss ordentligt.
Härligt att få träffa sina arbetskamrater utanför arbetet och deras andra hälft, det stärker banden ännu mer.
Har ni inget annat för er i kväll vill jag rekommendera dokumentärserien Drakan från FST5 klockan 18.30. I 12 avsnitt får vi följa med beväringarnas militära vardag och kanske vår Patrik också dyker upp i bild. Det här har åtminstone jag väntat på hela hösten.
lördag 3 december 2011
Att börja dagen
I morse när det ännu var mörkt och rodnaden började stiga for vi ut.
Människa och hund sida vid sida i tystnaden. Frosten hördes för varje steg som togs och luften var lätt att andas. Bättre sätt att börja dagen på finns inte.
Nu hoppas jag att dagen fortsätter lika bra för förväntningarna är höga.
Julfest hela dagen med firman och eftermiddagen går till Vasa teater och Hemsång. Därefter till Solf Gästgivaregård på vikingamiddag och det blir väl nåt i hästväg kan jag tänka mej.
Kommer så inte hem före det har bytt dag så vi träffas igen 2: advent.
Sköt om dej!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



