Ett steg tillbaka

Nu har våren minsann tagit ett jättekliv tillbaka. Snålblåst och pinande kallt. Måste tina kropp och själ med en härlig sommarbild, oj vad jag längtar just nu.
Trots att vädret svängt inledde både Erik och jag medicineringen inför årets pollensäsong i går. Behöver vara ute i god tid med sånt.
Patrik och jag var rätt tama efter arbetsdagen i dag och jag kände att här kommer inte att ske mycket. Ringde så Tobben och hörde om vi kunde komma på besök. Tobben är min kusin och han har två lika gamla bröder, alltså är han trilling. Vid blott 21 års ålder har han blivit med hus och den pojken lyfter jag verkligen på hatten åt. Ett nätt litet hus har han skaffat sej i en skogsbacke och där har han alla möjligheter att göra verklighet av alla planer och funderingar han bär på. Han står med båda fötterna stadigt på marken och klarar det mesta själv. Så alla flickor, där har ni ett intressant objekt!

1 april

Så står det plötsligt 1 april i almanackan och riksåttan ska tydligen agera landningsbana åt flygen i sommar :):):)
Roligt att märka att skaren höll i morse och vi njöt hunden och jag där vi gick över åkrarna med solen som värmde och svanor uppe i det blå. Plockade videkissor som jag sen här hemma gjorde en enkel dörrkrans av. Lite vill man väl ändå piffa till påsken.
Annars har dagen gått i maklig takt och vi har egentligen bara varit. Lite glidminor har jag rensat bort runt hundkojan eftersom allt kommer fram nu när snön smälter. Erik har haft en hel del olika pappers ifyllande som vi tittat på tillsammans och nu är det mesta löst. Han har ett uppbåd på kommande i höst nämligen. Pappersarbete är det värsta jag vet och hellre städar jag skithus än hamnar på kontor.
Kvällen kryper sakta på och snart ska Erik till skolan för ännu en vecka. Han är nu på god väg med sitt vitrinskåp och det mesta verkar flyta på. Det är ju bra då han ännu har bilskola på gång. Påskvecka innebär kortare arbetsvecka och ett tu tre är det helg igen. Bra va!

Härliga lördag

Fastän morgonen var kall att vakna till blev sen dagen rätt varm och skön. Visst blåste det ute på vidderna men höll man sej i lä var det perfekt.
Mina stora starka karlar har hållit till på vedbacken nästan hela dagen för att säkra värmen för kommande vintrar. Svärmor bjöd oss alla på köttsoppa och det tackar vi för.
Själv har jag hållit på med det som lördagar brukar innehålla nämligen klädtvätt i mängder. Det var sportväskor och skolväskor fulla med smutstvätt som nu är åtgärdade.
En lättnadens suck drar jag sen Zebs klor är fixade. Det gick riktigt bra med munkavlen så länge gubben också satt bredvid och kliade mellan öronen. Efteråt var Zeb riktigt till sej, precis som om han fått livet tillbaka. Fick förstås godis eftersom han varit så duktig. Stackarn som ska vara så rädd och dessutom ha en extra klo på ena baktassen.
Fick en supernyhet av Erik gällande sommarens musikupplevelser. Det svenska bandet Jerusalem kommer till Humle i augusti och spelar på samma scen som Orion också ska spela på. Förstod att det känns rätt häftigt för pojkarna, nästan lika kul för mammorna också kan jag tro. Jerusalem uppträdde 2009 på Pörkenäs och då var vi också där och diggade. En av de bästa konserter jag upplevt i nejden faktiskt.
Med den här farten blir det en super musiksommar i år och sånt gillar vi.

Yeah freeeedaaaag!

Har i dag gjort nåt jag länge tänkt göra, nämligen sålt mitt guld.
Jag är långt ifrån nån guldmänniska och det är åratal sen jag burit nåt guldsmycke förutom förlovnings och vigselringarna då. Likväl har jag haft några guldsmycken och nu har jag bara sparat det som jag kände var nåt av värde, tex ringen med klack som jag fick av mormor och morfar när jag konfirmerades. Så de två övrigt nämnda ringarna förstås.
I en liten låda fanns örhängen, vinda och sneda, ett par ringar, halssmycken som nån gång varit i kläm och därför obrukbara och så en halskedja som jag använde på den tiden när jag ville vara alla till lags och verka prydlig och så. När jag hade långt hår, blommiga skjortor och plisserad kjol. I dag skiter jag i allt det där och är precis som jag vill och sen är det bara att acceptera eller låta bli.
På kvittot skrevs det "skräpguld" om mina smycken så jag tänkte hur skönt kunde det inte bli att slippa dem och istället få betalt för skräpet. Nu återanvänds allt, smälts ner och blir nya smycken som någon stackars människa kommer att sukta efter.
Glad i hågen åkte jag till Musti & Mirri för att köpa munkavle åt Zeb. Ja inte då för att jag sålt guld utan för att jag faktiskt en tid tänkt fara och se i fall de har sånt. Zeb är livrädd när klorna ska klippas och till sitt försvar har han börjat hugga mot den som klipper d.v.s jag. Förra gången vi besökte veterinären tänkte han äta upp alla som rörde vid honom och munkavle fick sättas på. När han blir orolig och känner spänning i luften reagerar han så. Hans kropp darrar och en massa mjäll kommer fram i pälsen, dessutom är han nästan så han hyperventilerar. Stackare. Få nu se hur det går då när vi tar fram klosaxen, blir knappast mera i kväll utan det blir morgondagens äventyr.

Recept på en lyckad torsdag

Jag trivs när det händer och sker men njuter så kolossalt av en egen ledig hemmakväll. En sån har jag på gång. Redan i arbetet planerade jag mej en festmåltid i min ensamhet. Njöt av maten i lugn och ro efter två hektiska kvällar då jag knappt hunnit tänka på att äta.

Dråsade sen ner på sängen för att vila mina fötter ett slag... Vaknade av att nånting ringde och hade svårt att orientera varifrån ljudet kom, telefonen, dörrklockan, alarm tills jag förstod att klockan slog fem och jag hade varit avtuppad i 20 minuter.

Så med Zeb på skogspromenad som jag försummat det två senaste kvällarna och i dag när jag kom hem visade han sin besvikelse genom att lägga sej ner och vända bort huvudet och vägrade komma in. Desto större var lyckan när jag kom ut med kopplet i hand. Efter en stund kunde jag konstatera att jag i min sömndruckenhet tagit fel skor och kände hur vätan smög sej in. Vägarna är rent ut sagt bedrövliga nu och värst är vintergammal hästskit som breder ut sej som en smet mest överallt.

Den råa och fuktiga skogsluften väckte mej till liv igen och några stackars solstrålar letade sej fram för ett ögonblick. Massor av härliga videkissor kantade vår väg och jag hittade en perfekt gren som ett fågelbo med ägg kan hålla upp som en påskdekoration.

Zeb gladde sej mest åt att småsten tinad fram och vi åter kan ha våra stenlekar. Jag kastar en sten och Zeb hämtar den för att sen ha den i munnen, släppa den i snö eller gräs för att sen krafsa fram den igen. Det är nåt av det bästa han vet.

Nu snurrar tvättmaskinen. Patrik kom hem från en träning för att byta väska och fortsätta på nästa träning, friskt?

Själv har jag förberett mat åt karlarna för morgondagen. Vi har bott i huset i 12 år och de har fortfarande svårt att hitta kastrullerna, suck.

MIO målarnas verissage

Högtidlig öppning av MIO målarnas vernissage i kväll.
Tal, musik och sång. Ett dignande bord med dricka och småplock som verkade mycket uppskattat. För att inte tala om besökare! Klockan 18 var det smockfullt och lät som värsta hönshuset. Men det var vad vi hoppats och drömt om. Härligt med folk som kommer och idel glada miner. Att sen få godkännande av besökarna och uppmuntrande klappar på axeln gör att man känner att det inte var så tokigt i alla fall.
Själv var jag lite tagen och folkmassan gjorde att jag knappt fick tagit några bilder fast kameran hängde runt halsen hela kvällen.

Hoppas inte jag får smisk av Helena nu när jag sätter upp bild på henne.
Alltså min målarfröken Helena Cederberg. En otroligt inspirerande person som jag är så glad att jag haft nöjet att lära känna. Hon hjälper,stöttar och stöder i alla lägen. I dag sa hon nåt bra om akvarellen:"Att den är som förälskelsen, den är häftig, härlig och går upp och ner" Nåt i den stilen. Sen om oss målare att det är som att cykla omkull ibland, man stiger upp, borstar av knäna och fortsätter sen att cykla vidare. Hon har så rätt.

Kurskväll

Folk kursar sej för att bli nåt, förkovra sej eller fördjupa sej i nåt ämne.
Jag kursar mest för att ha roligt. I kväll har varit en sån kväll. Har suttit 3 timmar vid Tobaksmagasinet i Jakartes utrymmen och lärt mej torrtovning. Ämnet var påskpynt men där kom alla möjliga pynt och det är inte konstigt med så kreativa människor. Bland annat ormar och bröstvärmare men också ett och annat påskpynt. Jag tex gjorde två påskharar, och kom nu inte och säg att det inte ser ut som harar för det är just vad det är. Den ljusgråa luktar så fähus och dynga att jag är rädd att Zeb äter upp den om han slipper till. Han har minsann visat stort intresse för den redan. Men jag hoppas att båda hararna överlever påsken.
Håhå, nu måste här ställas inför morgondagen, så mycket på gång.