Frålleri pris

Tagna av stundens allvar och högtidligheten inför prisutdelningen av årets frålleri pris.
Ko mitte´n stegade in hos pristagaren som var tagen över uppståndelsen och utmärkelsen.

ÖT var också på plats.

Att göra skillnad

Ingen kan undgå flykting katastrofen som nu pågår i vår värld.
Det finns två alternativ för oss. Blunda eller dra vårt strå till stacken.

Nöden är stor och barnen är alltid de som kommer i kläm vilken katastrof det än är.
Jag behöver bara gå till mej själv och mina barn. Vilken lycka att växa upp i ett land i fred och välstånd. Här har jag haft mina nära och kära runt mej. Vi har fått leva i trygghet tillsammans.

Mina barn har aldrig behövt gå hungriga och det har alltid funnits en famn att krypa upp i. Det är inte alla förunnat i dag i vår värld, långt ifrån.

Så hjälp till du också på ditt lilla sätt. Skänk en slant eller samla ihop lite kläder. Tillsammans gör vi skillnad. Det kunde faktiskt varit du och jag och våra barn.

Skördetider

En vacker och solig kväll blev det.
Jag har rensat ett äppelträd på äpplen eftersom de börjat falla till marken och där ruttnar direkt. Megastora äpplen fanns på trädet och det på bild tog rekordet helt klart. Knappt så det rymdes i min hand. Vårt andra äppelträd har bara små skråttar som knappt ens är början till äpplen.
Sent om sider har tomaterna börjat mogna och än finns både gurkor och paprikor som ännu är gröna trots att de för länge sen nått sin maxväxt. För lite soldagar helt enkelt. Men visst kan det hinnas ännu annars får de mogna klart här inne.

Höst i luften

Nu är det verkligen inte missvisande längre.
Naturen byter klädsel till dovare och jordnära toner. Gula löv singlar till marken i takt med regnets trummande. En rå kyla söker sej in i huset som gör att vi får börja skicka in lite värme. Men ändå är det så mysigt att få söka fram sockor och stickade plagg när man känner sej frusen. Tända upp ljus och krypa in i hörnet på soffan. Sticka lite sockor till familjen. Nu är det höst i luften och jag gillar skarpt.
Det blev en liten konstrunda till i dag. Efter mat och eftermiddagskaffe kom det F1 i tv och mina karlar satt som fastklistrade och ingen vettig diskussion gick att ha, så jag tog bilnycklarna och åkte iväg till Purmo där mina gamla målarkollegor Ann-Sofi och Viveca hade gemensam utställning. En ny fascinerande teknik fick jag betrakta och en trevlig pratstund med de två.
Så nu är jag fullproppad med nya ideer och inspiration efter en verklig konsthelg.

Konsten

Det blev en rolig lördag.
Fick med mej min bästa barndomskamrat på en konstrunda i Jakobstad. Vi besökte fem konstnärer med olika konst och tekniker. Riktigt intressant och där vi verkligen fick inblick i arbetet och tankebanorna hos konstutövaren fastnade vi båda kanske mest.
Vi hade tänkt oss till ännu en atelje´ men stadens många gator blev för stor utmaning och inte ens karta hjälpte. Glad att trafiken var gles där vi kurvade fram.
Men till cafe´ Skorpan hittade vi och avnjöt kaffe och deras goda kanelbullar. Där satt vi ett bra tag till vi kom på att det just var stängningsdags.
Var på G ännu när jag kom hem så det blev en snabb lite målning då energin ändå fanns där.
Konst och väninnedag. Bästa tänkbara första septemberlördagen.

Regnväder

Hur har jag ändå inte längtat efter lite härligt hederligt regnväder.
Och precis som på gamla tanter började det rista mej i huvudet strax före det ställde sej för oväder.
Sådana här kvällar kan man med gott samvete sitta inne och kuttra, tända ljus och diverse mysbelysningar. Det gillas skarpt.
Annars då? Ja dagens konstigaste var väl känslan jag efter nattens dröm jag fastnade i. Vi flyttade till ett helfinskt ställe med våra två pojkar men lämnade Zeb att stå i lina här i Esse. Mörkt var det hela tiden och en person försvann från en kvällsfest och alla sökte resultatlöst. Jag var orolig för att pojkarna inte skulle få vänner men att yngsta sonen skulle köra flera hundra kilometer till sitt arbete var inget jag tänkte på. Det var riktigt ångestfullt att vakna upp i morse och som ni säkert vet kan den känslan följa med ett bra tag under dagen.
Det har tagits crp på mej i dag för att utesluta att jag inte har nån inflammation i brännskadan på armen, eftersom en hettande rodnad började sprida sej i går. Provet visade bra och just nu avvaktas det medan jag ska sköta och putsa såret själv.
Dessutom bjöd jag syster på en halvgammal torr kakbit i dag (bara hon och jag vid vårt bord i arbetet) då jag just denna dag för 15 år sen började på Varax. Hade nån vinter före det varit som tillfällig arbetare där men den här dagen började jag med fast anställning.

Höst och brännmärkt

Hösten är här och jag har fått söka efter mössa och fingervantar att ha tidiga cykel mornar.
Temperaturen låg faktiskt på nollstrecket i går så kylan kommer krypande. I och med hösten vaknar husmor mer och mer i mej. Första brödbaket på väldigt länge avklarades i går och i kväll har jag gjort grönsaksbiffarna som fanns på dagens Öt. Det blev riktigt goda och steker man dessutom i kokosolja förhöjs smaken ännu mer. De kommer garanterat att göras flera gånger.
Brännmärkt är jag också nu för tiden. Nåja det har jag i och för sej nästan alltid varit efter att jag som väldigt liten drog en het vattenkastrull över mej. Fick ligga fastbunden i en säng på sjukhuset. Jag grät , alla grät. Min mormor grät i 30 års tid efteråt varje gång det kom på tal. Så vissa partier på min kropp ser ut som ett ödsligt månlandskap ungefär, med lite kratrar här och där.
Nu har jag då gjort det igen. Inte med vatten denna gång utan varit i närkontakt med delarna jag löder ihop som är glödheta. Det fräste en gång och så hann jag bara se hur skinnet på armen rullade ihop sej. Jojo, så en och annan krater blir det väl också där eftersom det blev ett par djupare sår. Tyckte det gick bra med egenvård i ett par dagar men i dag uppsökte jag nog rådgivningen för att få det kollat ordentligt. Fick det putsat smort och omlindat och så blir det en ny tur i morgon. Så man blir ju inte snyggare med åren om man säger så, men tillika behöver det ju synas att man levt riktigt ordentligt också.