Dagen har inte fört med sej något ovanligt utan lunkat på i samma takt som alla andra söndagar.
Morgonen började med strålande solsken efter åter en kall natt,men också mörka moln som nästan såg ut som snömoln och pricken över i:et, regnbågen.
Gubben och jag tog en promenad med hunden så länge ungarna ännu sov. Men nu är verkligt mössan och handskarnas tid här och visst är det skönt att dra mössan över öronen, särskilt som jag vet av lite öronvärk till och från. Känner av en förkylning nånstans långt där inne men den har inte brutit ut ordentligt.
Annars har dagen pendlat mellan sticksöm, bok, tv, viloläge och allt för mycket kladdkaka.
Patrik har vi skjutsat till bussen men väntar hem honom redan natten till fredag för att samla in pengar till krigsveteranerna. Men så är det också den där 30 km marschen.
Eriks skjuts kom just och hämtade upp honom. Han träffar vi på onsdag kväll då det är föräldramöte.
Jag tror han är glad varje söndagkväll att åka tillbaka för här hemma finns inte så mycket att göra. I skolan får han utlopp för sin kreativitet och nu skulle en från Sverige komma och undervisa i svarvning de två första dagarna.
Patrik däremot är mycket förnöjd att vara hemma :) Vi sa idag att han inte har rört sin bil på hela helgen eftersom han fick skjuts av kaveri igår kväll. Men på det viset sparar han också pengar. Fortsätter han så här är han rejält på plus när arme´n är över.
Själv är jag nöjd med helgen. Vädret har varit bra och fönstren är tvättade på utsidan.
Jag har fått pyssla på här hemma där jag trivs allra mest. Stunttat omkring i hemmadress med håret på ända, då är jag i mitt esse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar