September

Så kom då september av bara farten och jag välkomnar den.
En av mina favoritmånader faktiskt. Man ser naturen håller på att ändra färg till en lugn och ombonad nyans. Vardagen brukar också så småningom lugna ner sej. Hittills tycks man rusa på både inne och ute och allt på en gång. Åtminstone hos oss har insidan fått ge vika för utearbetet och det blir snart akut nödvändigt att ta tag i saker och ting här inne. Men ännu är det full rulle med växthuset och ett och annat som ska skördas.
När jag fört sonen till drakabussen och tittat in en stund hos min farmor hade jag tänkt pyssla på med ett och annat där ute. Men regnet kom och välte mina planer. Lika bra det föresten eftersom jag har en olidlig träningsvärk efter gårdagens apkonster uppe på takstolarna samt att en envis huvudvärk gjort sej påmind hela dagen. Eftersom jag var ensam hemma gjorde jag det jag är bäst på, tände ljusen, tog den sista glassen och de kvarlämnade chokobitarna, virade in mej i pläden och tittade på film. Vaknade till när filmen var slut och fick spola tillbaka för att se hur det sist och slutligen gick. Så typiskt mej.
Hoppas ännu på många soldagar och en färgsprakande natur. Snart kan Zeb och jag börja med de långa promenaderna igen.