Som att plocka godbitar ur en konfektask

Inte alls trevligt att gå ut med hunden på skitrunda i dessa tider.
På dagens runda märkte jag hur jag liksom stelnade gradvis och började mer och mer luta mot höger, fråga mej inte varför. Zeb brydde sej inte nämnvärt över att jag höll på att stelna utan det var lika trevligt att nosa upp spår och han tog god tid på sej. Tänkte för mej själv att jösses hund kan du inte sätta dej och skita nu. Skit nu! Så äntligen satte han sej och vi kunde vända hem igen.
Måste lyfta på hatten åt sonen som arbetat utomhus hela veckan. De verkar vara av annan kaliber de unga för mej hade de fått tina lös framåt vårkanten det är då säkert.
Så var det så roligt att komma hem i dag när sonen slutat tidigare och hade handlat hem fredagsmat och höll på att tillreda den. Då bultar mammahjärtat lite extra. Det är andra tider hos oss nu när var och en förtjänar sina egna pengar och det är så sant som det är sagt att allt har sin tid.
Som grädden på moset denna fredagskväll har det spelats covers på Cohenlåtar i radio Vega och jag har förstås legat med örat fastklistrat vid högtalaren. Som att plocka godbitar ur en konfektask sas det om hans låtar, mästarens mästare som fyller 80 år i år.
Punkt på det.