Vilken dag!

I dag var det träff för Merabs med andra hälft.
Vi har ju träffats två gånger tidigare under andra konstellationer men nu var det bara vi, vår humor och vår vänskap att fila på. Skålade i nypressad morotsjuice.

Vi hade samling i fam. Härfågels kuvös och en så inbjudande dukning välkomnades oss till bords. Fantastisk god skinkpaj med sallad bjöds det på. Helt otippat, fast det inte alls hade behövt vara det, bjöds det på kalvdans med hjortronsylt till efterrätt. Vi är ju Merabs.

Mätta och belåtna tog vi en frisk promenad genom skogen ut till Åliden.

Kollade in gamla traktorer och jordbruksmaskiner. Vi är ju Merabs.

Naturligtvis stämde vi upp i skönsången Ko över Sarek på utescenen. Vi är ju Merabs.

Så återvände vi till Härfågelns varma bo genom skogen. Där väntade den stärkande kaffetåren.

Men före vi alls fick det efterlängtade kaffet skulle ordförande och viceordförande testas i traktorkörning. Tydligen har jag nån gång hållit fram min förmåga att hantera traktorer (men det är ca 20 år sen senast jag satt bakom ratten) Men en sådan pärla som denna hade jag inte velat se knycklad i nosen mot nån tall, så jag erbjöd mej som passagerare och som att ha lite extra koll på läget.
Så gick en fantastiskt rolig eftermiddag.
Med mera sång och skratt till kaffet och funderingar om hur vi ska ta oss in till slottsbalen. Det löser sej som man säger.
Med mej hem i väskan hade jag en låda kvalitetsdadlar, en burk Purmohonung, bordsdekorationer, Merabs fuktpinne och en vacker keramikampel jag beställt med den händiga Solola.
Aldrig tidigare har mina öron blivit så fotograferade och jag fick en försmak av hur kändisar har det. Mina öronprydnader gjorde stor succe´ idag. Finns endast i ett exemplar och bärs endast vid högtidliga Merabs tillfällen.