Tankar efter en helg

 Ledig helg var i väntan och jag hade lagt in ett önskemål att få rå om Hugo riktigt ordentligt så vi schasade i väg föräldrarna under lördagen. Så mysigt att få leka, mata, få fara ut med vagnen (trots blåsväder). Hugo sover bäst utomhus under dagarna. Försöka byta blöja på en som ständigt är på väg och bara övervaka när han själv ligger ner och tuttar i sej en flaska. Att se de små händerna greppa flaskan själv och titta in i de blåaste ögon under tiden, ja det bubblar i bröstet av tacksamhet. Däremellan var det lusgranskning av farfar.

Man blir trött av att jaga barn så det var skönt att ägna sej åt Mello under kvällen och vara stolt Österbottning.

På söndagen slirade jag iväg med Bonzo vår vanliga runda. Halt som tusan men tungan rätt i mun så ska det gå. Eftermiddagen tillbringade jag i biosalongen med mamma. Vi såg Sommarboken som är filmatiserad efter Tove Janssons bok med samma namn. Vacker, långsam och känslosam är väl ord man kan använda. Glad att jag kom mej i väg på den.

Söndagen fortsatte i långsamt tempo med filmkväll. Netflix serien Zero Day med Robert De Niro som ex president. Vi såg tre avsnitt och har tre kvar att gotta ner oss i. 

Nu är det måndag morgon och jag har två formar med pasta och köttfärsgratäng med grönsaker i ugnen. Tvätt maskinen går och jag borde hinna läsa de latinska namnen på muskler och framför allt veta var de sitter före jag drar iväg på jobb. Jag har fyra tenter på två dagar nästa vecka så före de är över kan jag inte riktigt djupandas. Hälften av tenterna har jag bokat in självmant så det kan jag bara skylla mej själv för men känner att jag måste få dem ur världen nu så jag kan fokusera på annat.

Så nu till latinmusklerna!