Den bästa av helger

I går yrde jag på här hemma med förberedelserna inför dagens julmiddag med familjen.
Städning, bordsdekorationen, tillagning av julgodis, trillade köttbullar, rödbetssalladen...förberedde så mycket som möjligt. Dessutom pyntade jag till det lite extra vid ingången. Körde jul hela vägen liksom.
Granen kom in och kläddes och jag är så förtjust i årets gran. Perfekta former och alldeles lagom.
Just som jag satte i de sista bollarna frågade gubben vad jag har för planer för kvällen. Jag hade inga planer som helst och kände att soffan kallade mest av allt.
Men jag fick ett erbjudande jag inte kunde motstå och det var att besöka JSB: s julkonsert i Schaumanssalen. Vilken tur att vi kom oss dit säger jag bara. En alldeles underbar kväll med julmusik i bästa manskörtappning. Allt från Sylvias julvisa till Whams Last christmas som var ett spexigt nummer. Jag njöt till max hela kvällen och vi körde hem med julfeelis i kroppen.

Och i dag har jag fått fira in julen med min älskade lilla familj.
Vi lät julmaten väl smaka och före matkoman slog in tog vi årets julbild. Så roligt att ha sen.
Till kaffet dök den äldre generationen upp och lite presenter byttes.
Nu när alla gett sej av till sitt och vi sitter ensamma här med värmen fortfarande inombords känns det lugnt och harmoniskt. Så tacksam för allt och alla.
Den bästa av helger <3

Ett tappert försök

Har väntat hela dagen (som alla andra dar) på att få komma hem. Vi skulle nämligen ut och hugga gran! Nu står den i garaget och i morgon ska den in och kläs för att stå så grön och grann i stugan på söndag när det ska dukas upp till julmiddag.
Har gjort ett tappert försök med lite dammtorkning men hittade nån bok att bläddra i och tyckte det var läge att ringa mamma och prata bort en stund. Allt för att avleda liksom.
Men har i alla fall fått ordning på "mitt" rum som har varit pysselhörna och lite av varje de senaste dagarna.
Mycket mer lär jag inte hinna med i kväll då sista avsnittet av Jägarna ska ses och så kommer På spåret som är vårt stora fredagsnöje. Det är den tiden i livet ser ni.

Det har gått väl långt

Min exklusiva smak och modemedvetenhet har nått oanade höjder.
Härefter väljer jag hårfärger efter vilka glasögon som pryder ovanför kranen.
Nå nej. Det blev nu bara så när jag i dag besökte Esse klippet och trollade bort det gråa och dystra. Efteråt när jag satte brillorna på och började studera slutresultatet kunde jag bara konstatera faktum.

Dåligt med luciafirande blev det också. Endast Finlands lucia i radion i morse men jag njöt desto mera medan jag krökte rör inför sommarsäsongen. Man kan ju inte få allt här i världen så jag nöjer mej med en liten smula.

Den gamla (icke) goda julen

Två foton från i lördags bjuder jag på när vi var inne på museiområdet.
Detta var väl en härlig juldukning. Kanske morgongröten är uppdukad på juldagsmorgonen, vad vet jag. Hade jag en sådan väggbonad skulle jag bli glad varje gång jag såg den.

Gamla hederliga bocken. Fast nog är den mest skrämmande, åtminstone i ett barns ögon. Det finns ett foto av mej från en julafton hos farmor och farfar där jag är ett par år gammal skulle jag gissa. En bock håller mej i famnen och flera bockar står bredvid med minst lika vidriga masker och jag ser mest paralyserad ut. Där redan i mitt tidiga liv skrämdes vettet ur mej.

I går passade vår förstfödde son på att fylla år så vi var över för att gratulera och dricka en kopp kaffe.
I kväll har jag bakat en liten sats bröd eftersom det bara fanns limpa att tillgå och det är inte alla så förtjusta i här i huset. Åtminstone inte min hembakta!?
Gjorde också klar en lingonparfait med pepparkaka till söndagens julbord. Efterrätten är ju minst lika viktig som köttbullarna.

Barbapappor

Det mesta blir lite halvhjärtat hos oss nu.
Det saknas engagerade och förväntansfulla småungar i huset. Som det här med pepparkaksbak till exempel, som var det roligaste förr när ungarna var med och kladdade ihop sina konstverk. Nu vill de knappt ha pepparkakor till julen. Jag köpte i alla fall en liten klump färdig deg på marknaden i lördags för doftens skull. I kväll tänkte jag att jag måste ta tag i den där nu för att bli av med det (inspirerad till tusen) Använde inga formar utan gick loss med kniven...det blev barbapappor...
Men för en liten stund doftade det jul och de smakar betydligt bättre än de ser ut.
Gick sen på promenad med hunden i mörkret. Härlig luft, lite klar och krispig nästan.
Ska börja göra inköpslista för vår julmiddag nästa söndag. Känner att jag får rycka upp mej till det och ge helhjärtat av min tid och kokkonst. Vill ju att vi ska få en härlig stund tillsammans och kunna njuta av god mat och vacker dukning.

Dagar som aldrig ljusnar

Blir det en sån vinter i år.
Med snö och slask om vartannat. Där man tar sej fram i pinande vind med dubbskor och hunden halkar omkull med jämna mellanrum.
Tur att man kan ha myset inomhus i alla fall. Vi har hängt med ungdomarna under eftermiddagen vilket alltid är upplyftande. Sen blev jag mamis och fick åka hem för att träffa min mamma en stund.
Och nu är de fyra lediga dagarna slut och jag borde ha ork till två arbetsveckor till. Sen är det jul och ledig tid som gäller.

En dag med julmarknad

Hej hopp i stugorna!
I dag har det varit julmarknad i stan, en av de bättre tillställningarna som ordnas år efter år. Fast jag är en av dessa dåliga köpare som knappt köper nåt alls för jag vill helst göra själv som en trotsig treåring. Men det är julmys och stämning och en massa glada människor.
Det enda jag köpte var pepparkaksdeg för doftens skull vid själva utbaket. Vi drack kaffe och åt lussebulle på After Eight. Det var fritt inträde till museet så vi gick runt och tittade på flådiga möbler, tavlor och speglar och fick uppleva det riktigt gamla julen med halm under köksbordet och halmkrona i taket.
Vi träffade arbetskamrater, vänner, bekanta och ordförande i den skönaste av grupper med fru. Jag blev knackad i ryggen av en Essebo som läser min blogg och som jag inte kände. Skämdes men erkände det också. jag är usel när det kommer till att känna folk. Men glad blir jag när folk ger sej till känna, det är en morot för mej att fortsätta häva ur mej skrivelser här på sidan.
Det som ändå fick mej att stanna upp i dag och dra efter andan var synen av två livslevande afghanhundar. Så vackra och ståtliga djur att min värld stannade upp ett litet tag. Ända sedan liten flicka har det varit den ultimata hunden och drömmen vore att en dag äga en sån. Men då måste jag gå ner i arbetstid som det första.
Annars lämnade jag tillbaka julmattan jag köpte tidigare och fick pengarna tillbaka. den luktade mögel och gick inte på några villkor att ha inomhus. Så det blir ännu en jul utan julmatta, tröttnade helt enkelt när det inte funkade med första köpet.
Vi vek in till Sunds på hemvägen, blomsteraffärer är ju magiska denna tid på året. Köpte snittamaryllis och eukalyptus och en skimmia.
Dessutom fick man ta sitt eget julkort i en stylad julhörna och jag var ju inte sen att slänga mej på släden ;)

I går kväll stickade jag upp garnnystanet som jag yrade om i förra inlägget. När vi kom hem idag sydde jag fast det på ett gammalt kuddfodral och på så sätt fick vi en ny karamell i soffan. Rosa mjuk och fluffig. Dessutom ska det vara rosa inslag i årets julinredning så nu är jag riktigt med.

Ni ser ju sånt fluff!
Farmor fick besök av mej i kväll och överraskade henne med att Patrik och Lotta också kom för att visa upp sej. Farmors dag blev med ens så mycket ljusare, hon hade längtat så att få träffa de unga två.
Efter allt detta hoppas jag nu på en stilla stund i mitt favorithem.