Funderingar kring smått och gott

En akryltavla som kom till under den lååånga långfredagen.
Då jag ändå är inne på målandet satt jag under några sömnlösa timmar en natt i påskhelgen med en tekopp och bläddrade i "boken" jag gjorde efter att ha haft mitt livs första egna utställning.
Det var en otroligt rolig men spännande sak att visa upp 17 st. akvareller för kända och okända människor. I "boken" har jag en lång namnlista på alla som såg utställningen. Där finns grattis och lyckönskningskort, speciellt ett är jag riktigt förtjust i, det som Esa Tiainen skickade mej till vernissagen. Massor av fotografier från vernissagen då jag hade gubben med som fotograf. Lilleman med sitt ännu långa hår som, till min stora glädje ville vara med den kvällen. Minns bibliotikariens ord till mej om vilken artig och trevlig son jag hade.
Och Monicas tal. Om Neil Armstrong och mej och olika kliv i livet. Så kommer jag till raderna som alltid får mina ögon att tåras. Om platsen som är tom efter en som uppmuntrat mej i mitt skapande, som jag fått ärva en massa målargrejor av och den durabla penseln som blev den som passade bäst i min hand. Det var så fint sagt. (tack ännu Monica, jag vet att du läser ;))
Lägger tillbaka boken i hyllan och undrar om jag mera kommer att känna en sån skaparlust som jag gjorde då. Då när allt verkade som om akvarellen och jag skulle gå hand i hand resten av tiden.
Men människan är i ständig förvandling och i dag vet jag att jag aldrig blir färdig. Jag är som en barbapapa som formas om och om igen och alltid väntar nåt nytt bakom nästa krön och jag tänker att det var så här jag skulle bli och tror jag är iland men så ändras kursen igen.
Det blev inte lättare att somna efter det kan jag säga.
Annars då? Ja jag inbillar mej att våren ska vara här men de vete gudarna om det stämmer. Hade gett mej den på att grilla kött till kvällen och stod där ute och frös med mössa och handskar på. Fick ingen feelis av det direkt men ojojoj så gott köttet blev, nånting speciellt är det nog med grilldoft.
Har bröd i ugnen som bäst och det känns riktigt bra
Fotbollsföreningen har nya dräkter och supporter som jag är går jag nu omkring med Mattbäcks pälsfarm i arslet, hur trevligt som helst.
Ja det blev en salig blandning och tankar och ord flyger hit och dit. Inte att undra på att min fysioterapeut ringde mej i dag och sa lite försiktigt att mitt namn står på listan kl. 15.00 och då var klockan redan kvart över. Hade jag kanske glömt? Skulle just tro det!
Men han var snäll och lät det gå och jag försökte käckt med ett  "du hinner ju ute och solbada lite istället" haha jag kan vara så rolig ibland.