Rundtur och vidgade vyer

Så härligt det kändes följande morgon när solen lyste från en klarblå himmel.
Den här morgonen hade vi inte beställt nån frukost utan satt på rummet och åt köpta croissanter och drack pulverkaffe. Den här dagen skulle vi hinna med mycket.
Vi måste ju ta ett varv via Mozartsplatz igen för att fota statyn. Har tänkt mycket på det där sen vi kom hem, hur Mozart dog ung och fattig och blev slängt i en massgrav bland många andra. Tänk hur mycket pengar det görs på honom i dag, framför allt vi turister som ska ha hem allehanda Mozart prylar.

Vi skulle upp till Festung Hohensalzburg som ligger högst beläget i staden. För att komma dit måste man åka med festungsbahn som syns mitt i bilden. En vagn bestående av tre "ståhytter" drog oss rakt upp och det kittlade nog i magen när man insåg hur högt man var på väg.

Här närmast i bild syns gamla stan Altstadt och på andra sidan floden finns den nyare fast här närmast vattnet var det endast gamla byggnader så det nyare finns egentligen längre bort.

Här har vi alperna.

Här uppe fanns ett panorama cafe´ som vette mot alpsidan. Kunde ju inte annat än beställa varsin kaffe här för att få njuta av utsikten. Det var mycket trappor här så man skulle vara i rätt gott skick men så fanns det också många sittplatser. En vacker innergård med stora träd och bänkar runtom fanns också.

När vi kom ner var det att söka sej en matbit för nu skulle vi snart ut på en 4 timmars Lake and mountain rundtur med bil. Vi köpte biljetter tidigt på morgonen för att försäkra oss om platser. Det var engelsmän, australienare och vi som packades in i en mini van och så chauffören som ursprungligen kom från Uzbekistan.
Ni som minns tv serien Heidi som gick för en 30-35 år sen kan föreställa er hur naturen såg ut. Böljande gröna kullar där maskrosorna blommade och här och där små gulliga utsirade hus. Och i bilen spelades Mozart. Magiskt var ordet.
Vi stannade till vid olika sjöar. Den första var Lake Fuschl där det fanns en fiskeodling. Bilden här ovan är från St. Wolfgang.

Körde vidare och kom till en pytteliten stad, eller by som fortfarande var St. Wolfgang. Där fick vi tid att utforska på egen hand. Här var det förunderligt vackert. Den allra första bilden jag la upp från resan där jag sitter i en fönsterglugg är också härifrån. Vi gick omkring en stund men hittade snart en uteservering nere vid vattnet där utsikten var bedårande. Svanar simmade alldeles intill och solen gassade. Just det här stället kommer jag särskilt ihåg för jag njöt så fruktansvärt.

Deras hus var heller inte fy skam.

Så kom vi till St. Gilgen.
Här föddes Mozarts mamma och vi stannade till vid huset hon växte upp i.

Vår chaufför Como (eller hur han nu skrev sitt namn) skulle prompt fotografera oss på flera ställen och vi var Mike and Anita halva resan tills han plötsligt ändrade till mitt riktiga namn. Fast det var lite konstigt att han hela tiden tog kameran ur gubbens hand och ropade Anita! medan han vinkade till mej så fick vi ju ändå fina minnesbilder från resan.
Mondsee blev sista anhalten på rundturen och där besökte vi kyrkan som hade nio altar och var överdådigt smyckad. Visst var det fint men vid det här laget var vi rätt trötta och gick för att köpa lösglass i stället. 1 euro för en boll, försök det i Jeppis om ni kan.
Sen blev det 160 km/timmen längs med Autobahn tillbaka till Salzburg.

Tillbaka till hotellet för att svalka fötterna och ut på stan igen. Det skulle bli vår sista kväll där så vi sökte upp en liten restaurang och beställde schnitzel (igen!) Mörkret hade fallit när vi kom ut men kvällen var skön och behaglig. Trots måndagskväll var massor av folk i farten och det rådde feststämning. Uteserveringarna var i full gång och vi satte oss på en sån ännu, allt för att ta tillvara kvällen.

Vi gick strandpromenaden och stannade på bron för att se gamla staden upplyst. Kortet tog jag endast med telefonen men visst ser man att det är fint.
Följande dag klockan 15.00 lyfte planet från Salzburg.