Födelsedagskaffe och nere i brunnen

En händelserik dag.
Som startade upp riktigt fint, sen djupdök jag nere i ohälsans dyngbrunn på ett huj. Magplågor som gjorde att det svartnade för ögonen och jag fick köras hem. Inget jag var bekymrad över direkt för detta har jag haft i minst trettio år och det kan gå år emellan anfallen. Medicinerade och vilade och efter ett par timmar var jag igen pigg och kry.
Hade frissatid för upputsning av burret och for därifrån direkt till farmor för att fira hennes 92 års dag med kaffe och tårta. Det är verkligen inte varje dag man får krama om en åldring av den kalibern.
Älskade älskade farmor <3
Och nu tar jag snart natt med förhoppning om en hel fredag i friskhetens tecken.