Suckar

Suckar djupt av förnöjsamhet.
Det är fredag kväll och jag har levt en av de intensivaste veckor på väldigt länge. För en hemmakatt som mej känns stressen påtaglig fast allt jag upplever är så roligt. När jag inte hinner med hemmet, familjen och lämnar Zeb i lina allt för ofta då mår jag inte bra.
Men när vi kom från arbetet i dag kände jag hur allt rann av mej och all tid i världen fanns. Kurade ihop mej med Zeb i sängen och trots att jag visste att hans päls var sandig struntade jag i det, en mycket världslig sak som går att fixa sen. För jag visste att han behövde närhet och en matte som har tid och inte bara rusar vidare. Och gubben och jag kunde sitta en lång stund efter maten och prata om allt och ingenting. Lyssna på lite musik. Bara vara.
Och det finns hur mycket som helst att reda upp i hemmet. Dammet yr och hundhår virvlar runt fötterna och det är sällan jag känner en sån glädje över att städa, skura och plocka saker på plats som i kväll. Men vi ska tro det finns en morgondag också då jag kan fortsätta så att jag så småningom får släppa allt och bara njuta.
Fredag kväll, du är så väntad.