Det gick liksom lite lättare att stiga upp i dag.
Bara för att det var fastlagstisdag och vi skulle få bulle i arbetet. Med mandel, och grädde. Som jag väntat på den.
Tydligen var jag inte ensam för samtalen handlade om den där bullen...
Tänk vad lite det behövs ibland för att göra människan om nu inte lycklig men nöjd och glad i alla fall.
Gubben och jag är ensamma hemma den här veckan och jag försöker tänka mej i att så här kommer det att bli. Fast vi har ju redan haft det så när både skola och militär varit på tapeten. Sorgligt kan jag tycka ena stunden, lite skönt i andra. Bara vi nu inte lämnar sitta framför tv apparaten. Det om nåt är ett skräckscenario. Livet har ju så mycket annat att erbjuda.
Men i kväll hamnar vi obönhörligt framför tv:n. Och jag har hittat sylt och halvsur grädde i kylskåpet. Bullar finns i frysen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar