Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

tisdag 6 augusti 2019

I rätt fin form


Kände mej i rätt så fin form i morse. Inget snor i skallen och pigg trots att jag sovit väldigt dåligt under natten. Det har retat i halsen och jag har fått sitta uppe stora delar av natten.



Men det gäller att ta vara på alla dygnets timmar så sover man inte går det bra att virka sej en ordentlig pannlapp.



Jag donade omkring i köket och plockade in av ringblommorna som nu har sin bästa tid.
Kände mej rastlös efter gårdagens sängliggande.



Så vi åkte i väg till Kärkkäinen i Ylivieska. Sånt som man gör när andan faller på.
Jag fick ju sitta bredvid och blunda små stunder och hastigt och lustigt var vi framme.



Vi drack kaffe, gick omkring en ordentlig stund och så hem tillbaka.
Med mej fick jag ram och passpartout till min målning och satte den genast på väggen då jag visste precis var den skulle passa. Köpte också en slinga med lampor som vi ska hänga på växtporten där ute. Kommer bli så mysigt i höstmörkret.

måndag 5 augusti 2019

Så kom snuvan


Zebs tarmsystem funkar precis som det ska fick vi veta under morgonens promenad, och vi hade nästan kunna ställa till med fest så glatt som det kändes.
Dessvärre har jag åkt på en sommarförkylning vilket känns mindre roligt. Fattar inte att det ska komma nu i semestertider och allt när jag klarade mej igenom hela vintern. Men vad är nu en förkylning att pipa åt egentligen, men lite surt att få under ledigt kan jag tycka. Inte har man ju orken i skick heller fast det går att vara ute nu när det är varmare väder. Jag har varit så tung i bollen att jag fått ligga inne en stor del av dagen.
Med Burana i kroppen tog jag tag i akvarellpenslarna på förmiddagen och gjorde en målning jag tänkt göra en tid nu. Bloggerskan Krickelin inspirerade mej med en fredagsbukett på instagram som jag haft som inspiration till målningen. Blev så pass nöjd att jag kunde tänka mej en väggplats till den bara jag kommer över en passande ram.
Ska göra mej ett varmt fotbad och en kopp varm svartvinbärssaft nu och hoppas på en friskare morgondag.

söndag 4 augusti 2019

Som ny


Den här hårbollen är som ny i dag. Är pigg och redo för promenader, vi har varit på två för att försöka få magen i gång. Där sitter problemet nu att han lägger in men inget kommer ut. Så en viss försiktighet med maten har vi hållit och det tycker han inte om. Ris och matolja har menyn bestått av och det är väldigt gott och med jämna mellanrum rasslar han omkring med sin matkopp så vi ska höra att den är tom. Hoppas nu att det lossnar under morgondagen. Men som sagt en stor skillnad mot gårdagen där han låg utsträckt och helt likgiltig för omvärlden.

lördag 3 augusti 2019

Loppis och oro


Neristan öppnade upp sina innergårdar i dag.
Jag hade velat se mera av hur det ser ut innanför grindarna men loppisborden tog överhand. Fint var det ändå.


Undrar om det är så här man borde göra med sin cykel...


Denna vagn vore nåt att skutta runt småfolk i.


När vi kom hem låg Zeb på samma ställe som när vi for, med orörd matskål. Enda vi fått i honom i dag är lite gurka. Vi gick en sakta promenad men helst ligger han bara raklång, till och med i växthuset låg han länge för sej själv. Ser så lessen ut och jag är orolig förstås. Behöver inte vara mer än att han mår dåligt i sin mage och det går över av sej själv. Tillika finns det i bakhuvudet att det kan vara vår tur nu. Usch va jobbigt med de små liven.
Vi vänta gäster än i kväll vilket är lite dålig tajming men vi kan ändå inte så mycket mera än se till honom mellan varven.

fredag 2 augusti 2019

Ensamma på stranden


Var fanns alla solare och badare?
Stranden låg alldeles öde. Själv gick jag och småfrös med vindtäta kläder, mössa och handskar. Vi har gjort en strandpromenad vid Ohtakari idag.



Vattnet var längre ut till havs än vanligt och jag hittade genast konst på marken. Fantastiskt fint i mina ögon.



Vi gick på andra sidan tornet dit vi inte varit tidigare. Vi gick så långt tills det fanns en skylt att vi på egen risk beträder militärt område. Då fick jag darr i byxbenen och vi vände



Fin grönska bland allt det karga.



Hittade ett mysigt kaffeställe, allt tills myrorna vällde fram :O



När solen tittade fram var det stundvis riktigt behagligt.



Som här, rena rama playan.



Och som om vi inte sett får tidigare stod jag på ena sidan stängslet och bräkte för att locka till mej dem. De såg rent ut sagt skeptiska ut.

En fin dag trots kalla vindar, men vi var förberedda och jag tror det har slätat ut en och annan rynka.
I kväll hettar det ordentligt i kinderna men kroppen har svårt att få värme igen. Tror bestämt den måste sänkas ner i ett varmt bad.

Morgonlycka


Morgonlycka
Att få äta sin yoghurt med färska bär från trädgården.


Morgonlycka
Att se den första dagliljan veckla ut sina kronblad.



Morgonlycka
Att ha ett blomstrande fågelbad.

torsdag 1 augusti 2019

Växthus och cafe´runda


Underbart att vakna till sol och bara en stillsam vind. Tog mej en växthusrunda och äntligen har butternut pumpan börjat visa frukt. Den tog stryk av det kalla vädret i juni och stannade av helt och hållet.



Tomaterna börjar bekänna färg, men än har de lång väg att gå.


Biffarna långt ifrån färdiga.


Gurkor levereras.


Klara för avnjutning. Vilken lyx att inte behöva köpa sina grönsaker utan plocka direkt ur växthuset. Mycket godare är det också.


I går skickade en vän och frågade om jag kan komma på en kaffe i dag. Det är en fröjd med semester och oplanerade dagar. Man bara hakar på alla förslag.


Vi slog oss ner i en mjuk och skön soffa med kaffe (min en hot choko coconut latte) mmm...
Där pratade vi bort ett par timmar och det var så fint efter månader av frånvaro. Så mycket kan hända i en människas liv på bara en kort tid och så mycket att ta igen på en kort stund. Fint ändå.

Lillpojken hemma på steikapäärona i kväll. Tyckte då jag träffat storebror i går att jag fick dryft efter den lille och med mat får man för det mesta lockat hem dem.
Ungefär så har augustis första dag spenderats. Konstig känsla att juli månad gled oss så ur händerna i ett huj, det är precis som det är sagt att tiden går snabbare och snabbare ju äldre du blir. Det är smått skrämmande.