Vilka dagar!

Vilket liv det blev här inne i morse när Bonzo upptäckte haren utanför. Jag trodde han skulle riva köket (önskade i varje fall) Kan ju inte riktigt vara arg på en sån gullig påskhare fast den gnagt på ett av varje.

Fantastiska dagar seglar förbi och jag är glad att jag också får ha uteliv i mitt arbete. Här var vi ute vid Fäboda med nosarna vända mot solen.

Här är vi uppe i fågeltornet och blickar ut över vidderna.

Och jag är igång med ett nytt stickprojekt och ordningen är återställd. Nu är det storebrors tur att få en tröja.

Nu får jag se fram emot två lediga dagar som förhoppningsvis ger mej fina minnen.

 

April

Så härligt att få skriva månaden APRIL <3 Med morgonljus genomfönstren.

Takdropp och en sol som värmer alla frusna själar.

Ett isben med fot, och dra på trissor om inte påskkycklingen åker stjärtlapp nerför benet. Det gäller att ha kul.

Man kan fota vyer på arbetet utan att frysa fingrarna av sej.

Nu är ändå dessa foton tagna i mars sista dagar så det kan bara bli bättre. 

Jag lekte filmstjärna på arbetet häromdagen för kommande projekt.

Hollywood är du redo?

Det är de små belöningarna som känns mer än man tror på ett arbete. Den här chokladen la sej riktigt fint kring midjan den där dagen som blev extra lång.

I går kväll fick vi, jag och gubben, Patrik och Lotta, vår julklapp av Erik och Sandra. Middag hemma hos dem. Mums!

 Meningen var också att vi skulle få gå på Stand Up på Vasa teater men föreställningen blev inhiberad pga sjukdom så vi valde att gå bowla i stället. Tror det blev minst lika bra det så fick vi snicksnacka hela kvällen lång. Så roligt att få hänga med ungdomarna en fredagskväll, det uppskattas av oss föräldrar.

Nu har jag arbetshelg framför mej och åtminstone i dag kommer jag att få hänga ute rätt mycket så det är bra när vädret är på topp. Lite tur ska man också ha.

Ledig onsdag

Ledig mitt i veckan är riktigt härligt det också. Jag har bytt lite "tavara" på vardagsrumsbordet, det närmar ju sej påsken.

Eriks tröja är klar för leverans, hoppas nu den passar för han har inte provat den. Pappa har fått stå modell istället så riktigt långt ifrån ska vi inte vara.

Det här med sadelaxel är riktigt snyggt tycker jag. Nu har jag tvingat på storebror också en tröja så jag ska få fortsätta sticka. "Om du behöver tidsfördriv så... Javisst, det behöver jag.

Bonzo fick sin runda fast det var rätt kyligt från morgon. Vackert i varje fall.

Farmor fick besök men var knappt medveten om att jag var där. Hon satt i rullstol efter att ha ätit, hon äter duktigt säger personalen, både varmrätt och efterrätt så det känns bra. Hon är tunn som en svältfödd fågelunge. Hon var så trött och blev flyttad till sin säng där hon försvann långt in i sömnen. Till sist la jag min kind mot hennes beniga och sa hej då. Jag har blivit rätt bra på att koppla bort känslorna. När jag kommer ut dra jag djupa andetag och fortsätter min dag, annat går inte.

Studerade fotot hon har på sina söner på väggen, min pappa med sina småbröder.  Jag är skrämmande lik min pappa på detta foto, precis som att se sej själv.

Har läst på min tent under eftermiddagen och har tänkt sitta en stund även i kväll men vädret har blivit så fint och den pinande blåsten minskat så jag får nog ta en liten runda med Bonzo ännu. Utelivet lockar.

 

Måndag, en månad efter start.

Solen går upp över Jakobstad en kall måndag morgon i mars. Jag har just gjort dagens första klientbesök och är på väg till nästa. Humöret är på topp och jag ska under dagen få bekanta mej med ett par nya ansikten. Så många härliga människor jag möter om dagarna.

En månad har jag nu arbetat på Omsorg. Det känns som om jag varit där mycket längre. Jag har snabbt kommit in i gemenskapen och rutinerna, om vi kan kalla det rutiner, varje dag har någonting nytt. Visst har det varit utmanande många gånger och jag har varit nervös inför vissa uppgifter, men jag har gett mej sjutton på att klara det och få en avslappnad och fin relation till mina klienter. 

 I kväll tar jag nån timme här framför datorn. Jag ska ha en läkemedelsbehandlingstent senare i vår så det gäller att samla kunskap.

Helg

Förlåt för alla Bonzo bilder men han är alldeles för gullig för att jag ska kunna låta bli. I går när jag städade låg han i soffan och kikade över armstödet på mej.

Vackert väder har vi haft i helgen och vi har försökt njuta så mycket det gått. Kallt förstås men solen värmer så gott mitt på dagen nu.

När jag hade donat klart inne begav vi oss ut och lyckan var väldigt påtaglig. Vi plumsade genom en skog och Bonzos korta ben var nästan föör korta. Han sov gott när vi var hemma igen.

På kvällen samlades vi med Patrik och Lotta och Lottas mamma. Också fammo och faffa, mommo och Hasse var med. Så vi var ett helt gäng som åt gott på Strandis och hade riktigt trevligt. Härligt att kunna samlas så.

Svinkallt i morse och Bonzo fick förstå att vi måste vänta på varmare väder. Då satt han i stället med gosedjur i munnen och såg oberörd ut. Väntade bara på tecken till lek från vår sida.

Så småningom kom vi oss i väg och visst var det skönt med sol i fejset. Under dagen har jag stickat klart tröjan jag hållit på med och nu är trådarna fästade och tröjan blockad. På fredag åker den till Vasa.

Jag fick fnatt och drog fram skidorna och gjorde årets premiärtur. Bättre sent än aldrig. Hela hösten och vintern har mitt vänstra ben trilskat så jag har helt enkelt inte vågat. Men nu känns det lite bättre och det gick riktigt bra och inte blev det så värst långt heller men jag var så glad och nöjd över detta lilla framsteg.

Sprillans nya skidor i fjol så nog behövde de få se solen även denna säsong. Hoppas bara jag hinner några gånger till nu när jag fått ändan ur vagnen.

 

Kvällsskifte

Jag ska strax ställa mej redo för ett kvällsskifte. Det är helt okej för min del. Snöfallet har avtagit och jag hoppas plogbilarna gör sitt jobb för tillfället. I går morse var det eländigt att ta sej fram på oplogade vägar, fick till och med backa på ett ställe för jag var säker på att jag skulle lämna i en snöhög trots att jag körde en Crossland som är högre under.

Vårt alldeles egna Kilimanjaro som Bonzo bestigit.

Visst har vi haft mycket roligt i snön men det räcker nu anser vi båda. Vi har så vi klarar oss.

I går rördes jag ända ner till tårna. Av en vänlig klient fick jag och min kompanjon varsin handsnickrad blomma, för att vi var så värda den. Sen fick vi frågan om vi stickar och jag kunde svara att så gott som varje dag. Då fick jag ännu denna mojäng med gummiband till. Jag visste inte vad det skulle användas till tills jag fick förklaringen.

Den sätts på ändarna av strumpstickor när det inte stickas så hålls både stickor och maskor på sin plats. Riktigt bra om man far nånstans och slänger stickningen i en väska. Det här satte en riktigt guldkant på min dag. Efter dagens pass har jag helgen ledig vilket också ska bli skönt för nästa helg är det arbete i dagarna två.

Trevligt veckoslut.

Hänt sen sist

Det är åtta år sen vi sist var till Lappland och i dagarna kom den här bilden upp som minne i fb. En favoritbild av oss två faktiskt trots att det syns att telefonens kamera inte var så högklassig. 

Återgår till mera nutid, närmare bestämt i söndags när mitt arbetspass var klart. Då var jag så värd en Juhlatuutti, min favoritglass.

Ledig måndag och skogen kallade. Så mycket lek i denna kropp.

Det kändes länge sen jag hälsade på farmor så det blev ett besök på eftermiddagen. Tyvärr sov hon djupt under mitt besök och jag kände mej lika sorgsen som värmefåret jag gav henne för ett par år sen.

Random bild av eftermiddagskaffe och en smoothie. Bara för att.

I dag har jag varit på jobb och när jag kom hem började vi så smått ta in lite Bocelli vibbar. Om det nu äntligen skulle bli av så sitter vi på konsert om två veckor. Konserten har redan blivit framflyttad två gånger så det gäller att inte hoppas för mycket. Det blir i så fall 1 år och 9 månader efter min 50 års dag som jag skulle få njuta av min present.

Kvällens hundpromenad gick i traktorspår över åker när solens sista strålar dök ner bakom granarna. Så härligt med sena ljusa kvällar när man inte behöver rusa iväg ut genast man kommer hem.