Lördag i bilder

Såg i morse att det skulle bli åtminstone en fin förmiddag när solen steg. Zeb och jag tog morgonpromenad och solen lyste genom växthusfönstren. Längtar tills jag får lyfta in gurk och tomatplantor där.

Vi valde onödigt bökig väg.

Om två månader är vi med och drar streck.

Vår vackra vän i februariljus.

På snabbvisit till staden.

På bordet ligger teckningen från i går kväll. Hade en terapeutisk stund före På spåret.

Efter eftermiddagskaffet var jag redo och samlad. Drog på mej förklädet som är tung av all lera och kände mej pepp.

Fick till lite fint och kände mej nöjd. Byttan till vänster i bild känns nästintill perfekt.

Nu färgas himlen röd här utanför. Gubben betalar räkningar och Zeb sover tungt i soffan. Själv ska jag till att göra varma smörgåsar och låta kvällen fortsätta i maklig takt.

Livet är gott

Det är fredagskväll och livet känns gott.
Vi har just ätit, ljuslågan fladdrar och diskmaskinen surrar.
Gubben spelar musik, Dire Straits som fanns i spelaren i hans blå Datsun de allra första gångerna jag fick åka med. Kommer ännu ihåg de skitsnygga högtalarna på instrumentbrädan.
En halv timme före dagens slut fick jag peppa mej själv med Kool and the gangs Celebration time för att orka orka orka. Fick sån feelis i kroppen att jag fick behärska mej när kontorssnubbarna med jämna mellanrum passerade. Musik är så förlösande. Man vill bara dansa loss eller falla ihop i gråt beroende på sinnesstämning. Men just nu i denna stund är livet på topp och vi lossar på alla spända muskler.

Kyssar och tapetchock

Glad vändag!
Den som inte har så stora förväntningar på en dag som denna är glad åt gräddmunk till första kaffet och som efterrätt i kväll bjöd jag på Brunbergs kyssar. För många år sen fick jag faktiskt ett par örhängen av gubben på vändagen men jag är illa rädd att det var en tillfällig sinnesförvirring han led av då. Han är ingen vän av nåt firande överhuvudtaget.
Men jag har fått ett stort paket levererat hem i dag så jag gnäller inte, ett sprillans nytt frysskåp. Kylskåp skulle vi också haft men som jag skrev så rådde det också sinnesförvirring i vitvaruaffären så vi får snällt vänta på det ännu några dagar.

Och varje gång vi dra ut skåpen får jag en smärre tapetchock men känner också djup nostalgi. Vad vi tyckte vårt kök var vackert i tiden. Och visst var det det, men det hör till svunna tider nu. Fint ändå att ha sparat detta hörn.

Två dagar

En lycklig Zeb i sitt rätta element.
Gårdagen var förtjusande vacker och vi njöt av sol och snö efter arbetet. Så ljust att mina ögon rann konstant och jag noterade att solbrillorna ska på nästa gång.
Sen fick jag en faslig huvudvärk och målarkvällen gick om intet. Tog mej hastigt via bibliotek och butik efter att jag suttit en halvtimme hos farmor. Hade tänkt mej mest bara in och ut men hon hade haft så lång dag och var smålessen så jag stannade ett tag till.
Halv nio gick det inte mer utan jag släckte lampan och sov tills alarmet gick 05.30. Hur skönt var inte det. Jag var som en ny kvinna i morse.

Och i kväll retar vi upp oss på försäljaren som har beställt vitt kylskåp och borstat stål frysskåp till oss. Hur tänkte mänskan? Vi ska ha vita skåp med handtag i borstat stål och nu kommer då troligtvis ett av varje och så får de komma en gång till för att byta ut. Tänk om nånting nån gång kunde gå smidigt till.
"När hunden är på länk dansar katten på trappan"
Det blev mycket snusande när vi kom tillbaka från länken i kväll. Har man inte sopat trappan kan ingen smyga omkring obemärkt.

Ett boktips

I kväll vill jag ge er ett boktips. Skulden jag bär på av Elisabet Höglund.
Den börjar på ett chockerande och ohyggligt sätt. Ändå är det direkt ur verkligheten i den tid vi lever i och man blir mörkrädd över hur en människa kan lämnas åt sitt öde. Elisabet skriver också om sin och sin systers uppväxt som var allt annat än lycklig. Så läsvärd bok.
Vi har  i dag köpt oss nytt frysskåp och kylskåp och har vi tur blir skåpen levererade på fredag.
Vårt frysskåp har vi levt med på nåder en tid och nu tycks det surra och gå nästan hela tiden så före det kreverar helt så är det lika bra att fixa hem nytt. Kylskåpet är lika gammalt, 19 år så det byts ut på samma gång. Tror verkligen inte de är så energisnåla längre, och det ska sitta bra med nytt och fräscht.

Sömnig söndag

Ja,a vad säger man om denna dag då.
Jag gjorde tre klösar på förmiddagen och gav mej tusan på att att få resultat av dem alla. Två första blev lite skeva, det kan jag leva med. Den tredje och sista blev till skrot men jag räddade den och tänkte att konst är konst liksom. Nån möglig mandarin ska den väl hålla.
Gubben ifrågasatte den förstås och han kunde konstatera att det skälldes lika mycket inne som hunden gjorde ute när snön rasade av taket. Tycker han borde lärt sej välja sina ord vid det här laget ;)
Nöjd är jag inte men nöjdare än häromsistens jag försökte dreja åtminstone.
Så sövande dag annars att jag gäspat mej genom den. Tänk hur mycket väder kan påverka.
Nu ska jag bara njuta av bokläsning och samla krafter inför kommande vecka.

Minns inte längre om jag visat detta foto men som ursäkt för dagens alster kan jag lite stoltare visa upp dessa skålar/koppar/byttor.

En snörik lördag

Vi hade ärenden in till stan idag och började vår runda med en smarrig kaffepaus. Man orkar ju så mycket bättre sen.

När vi kom hem satte jag kött i ugnen och kokade ärtorna jag haft i blöt över natten. Här skulle det bli flera liter ärtsoppa. Zeb fick sin promenad och det är så fasligt intressanta dofter långt nere i snömassorna.

Jag hade träff med syster hemma hos mamma medans karlarna rensade snö från taket. Mamma hade virkat små nätta dukar av restgarn och jag hade vett att fråga om jag kunde få en. Blir som ett extra plus under blomkrukan.

Och medans gubben fortsatte mej snöröjning här hemma gjorde jag varma smörgåsar av vitlöksbatong med skivade päron, rostade solrosfrön och riven ost. Så enkelt och så väldans gott.