Hur går det för er där ute i mörkret?
Jag brukar inte ha så stort problem med den mörka årstiden i vanliga fall men just denna höst känns extra motig. Kanske för att jag kör bil så mycket mera nu tidiga mornar och sena kvällar och det är nåt jag verkligen inte gillar. Svart asfalt och regn är rena pesten.
Tycker också jag är mera trögstartad fast jag prioriterar sömnen, äter mina vitaminer och de dagliga bären. Det är väl bara att acceptera och så kämpar vi på.
I fredags var vi båda lediga och tog en sväng in till stan. Kaffepaus gör det hela så mycket lyxigare och vi sjönk ner i en soffa, pratade och tittade på förbipasserande människor.
Fredagen tog vi oss också ut till gravgården för att tända ljus. Kändes faktiskt lite jobbigt på lördagskvällen att inte ha möjlighet att fara till kyrkan när det tändes ljus för fammo. Måste tänka på att jag tog tillvara tiden och satt med henne medan hon levde och det var ändå det viktigaste.
Före jag for på mitt pass på lördag kom Erik och Sandra hit på mat och kaffe. Det ville jag när de ändå var i närheten och vi ses så sällan. Jag tar alla möjligheter som finns. Nu har vi en lördag inbokad tillsammans med våra ungdomar ännu denna månad och det ser vi fram emot.
Ledig måndag kändes helt ok efter arbetshelg och jag hade flyt från morgon och skurade köksskåpen. Inte för att det lackar mot jul utan för att det var av nöden tvunget helt enkelt. Ut på länk med Bonzo i det gråa pissvädret och två skottkärror löv uppsamlat. Resten har jag sett på tv, stickat och till och med slumrat till en stund på eftermiddagen. Gjorde en god linsgryta till lunch och glad att jag har det att ta med till arbetet i morgon. Alltid roligare att ta matpaus om man vet att nåt gott vankas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar