Bonzo kväll för hela slanten

Bonzo fick komma med till stan efter arbetet när det skulle handlas mat åt honom. 6 kg torrfoder, 8 portionspåsar blötfoder, 3 tuggstickor av torkad hud och ett mindre halsband att öva honom med. Dessutom skrevs han in i valpklubben som gör att han får billigare foder i ett års tid och leksak på sin födelsedag. Ja jag säger då det, den som ändå varit valp.

Han har bundit fina band med husse den här veckan, det kan jag tydligt se och det är riktigt bra för alla parter. Bonzo blir dessutom tio veckor i dag och börjar bli stora karln. 

Så fint när äntligen solen bröt fram bakom diset och Bonzo lekte rövare i det höga gräset. Mormor kom på besök och glädjen var så stor att det kissades på hennes länkskor. Lite piss har ingen dött av.

 

Ett fång blommor

Är det månne sista buketten jag plockar in för i år eller ska det ännu räcka till ett par. Så mycket glädje dessa blomster gett. I mitt nästa liv ska jag vara vin och dahliaodlare och föda upp valpar som inte bits.

Löven virvlar runt i de höstliga vindarna och jag njuter av årstiden som är grå och färgsprakande på samma gång. Nu lovas varmare dagar och jag som helst skulle dra mössan långt ner över öronen och stirra in i eldens hypnotiska sken. Men det kommer det också, tids nog.

Det måste väl ändå vara en Bonzobild per inlägg tänker jag, fast i dag har jag inte tagit ett enda foto av honom och det har inte hänt tidigare från vår tid tillsammans. En riktig vilding har han varit i dag och släppt femtielva påttar här inne. Det liksom rinner igenom systemet och det är ingen hejd på flödet.

Son och flickvän kom hit i kväll och vi fick en avslappnad stund kring köksbordet. Så glad när de dyker upp fast de blir bitna i fingrar och tår. Hoppas de orkar hålla ut tills lilleman växt tills sej vad gäller förståndet.

 

Tisdag med extra svung

Himlen färgades så vackert röd i går kväll. Det sägs att det är från bränderna i USA som vi får detta fenomen och det är ju sorgligt, ändå lika vackert att se på.

Det är mycket på gång med andra vågen nu. Rosorna till exempel, de kör verkligen en andra våg eller kanske den tredje redan.

Jag tycker jag fått en hel del uträttat under kvällen fast jag däckade en stund i soffan. Har inte sovit en hel natt sen Bonzo kom och det börjar sätta sina spår. Jag fick i alla fall dammsugit, skurat golv, tvättat en maskin och skurat vardagsrumsfönstren på utsidan. Har så länge sett de eländigt skitiga fönstren när eftermiddagssolen så glatt söker sej in i rummet. I morgon får hon lysa med hela sin styrka.

Bonzo upptäcker hösten med en iver som skulle räcka till ett helt hundspann.

Har jag förresten skrivit om den småroliga slumpen med Bonzos och Zebs namn? Tror inte det. Zebs namn var Pakkasukon Oskar och Bonzos är Pakkaspeikon Osku. Lite roligt ändå.

 

Då var det måndag

Härligt att möta upp arbetskamraterna igen. Så mycket som hänt och mycket på gång. Som det nu ser ut är jag bara denna vecka i arbete sen hemma några veckor. 

Som jag längtat till Bonzo i dag, har ju inte varit ifrån honom så länge sen han kom till oss. De har klarat sej bra han och husse men kanske lite slutkörda båda två. Verkligen ett heltidsarbete.

 Blåst och regn och jag satte fyr i spisen när jag kom hem. Kan vara det bästa efter en arbetsdag att sitta och stirra in i elden fast efter det får man inget gjort heller. Endast Bonzo har haft energi som räckt gott och väl för oss alla tre.

Nu är det husses tid

I morgon far jag i arbete igen. Två veckor har gått så himla fort men jag tror vi har lärt känna varandra Bonzo och jag och knutit an till varandra. Jag har älskat honom från första stund med allt vad det innebär. Varje dag känner jag missmod frustration ångest hopplöshet och oändlig lycka. När jag blir riktigt missmodig måste jag googla och läsa på och allt står där så klart och tydligt, Bonzo är precis som valpar ska vara. Mjuk gosig lekfull överstressad och fruktansvärt bitit och just bitdelen är ett problem eller vi gör det till ett problem. Hursomhelst måste det arbetas på.

Men nu får husse ta över här en vecka och jag önskar honom all lycka till. Jag kommer sakna mej igenom arbetsdagarna tillika som det är skönt att komma bort från detta heltidsjobb valptiden är.

I dag hittade han en överväxt sköldpadda som jag haft som prydnad där ute. Den lekte han skiten ur.

Denna dahlia som jag flyttade in i uterummet under stormen klarade sej fint och jag måste stanna och beundra varje gång jag går förbi. Snart är allt detta över.

När våra ungdomar begett sej hemåt for vi till uterummet en stund. Mycket för Bonzo att upptäcka där men när det var gjort var han trött på stället och ville ut igen. I skrivandets stund ligger han och sover framför spisen för att snart vakna och vilja ha dagen sista mål mat. Sen är det hålligång tills vi alla däckar inför en ny vecka.

 

En lördag

Visst känns det när man är två som kan turas om att hålla koll på valp framfart. Jag har bakat, bytt lakan, tvättat kläder och mattor i dag. Kanske mer än på hela veckan.

Jag har suttit i hage och lekt och vi tränar intensivt på att få till trivseln och tryggheten i inhägnaden. Går inte riktigt bra är väl att uttrycka sej milt.

Helst vill han ju vara där det händer och jag förstår honom så bra. Mitt i morotslandet, i växthuset eller lägga pölar här inne. Det är lajbans. Söt så man smälter är han också.

Kvällen är fin så vi turas om gubben och jag att ta en tur med våra cyklar. Gubben for just med landsvägs och jag kommer ta mtb och dra mot skogs senare.

 

Lite inredning som omväxling

Vi klarade oss riktigt bra från stormskador trots att jag låg med bankande hjärta under natten i oro över växthuset och tittade på foton av Zeb i mobilen under täcket och saknade. Morgonens inspektionsrunda visade endast ett par större grenar från syrenen som var avslitna, en massa småkvistar och löv.

I går morse sen vi kom in fick jag sån längtan till höstmys och omändring, sånt som kommer med varje årstid. Röjde hela vardagsrumsbordet och gjorde om helt på det och la fram saker jag gillar att vila ögonen på.

Ser ni pyret där han sover, på samma plats som Zeb <3

Mina dahlior - min blomsterglädje.

Nu börjar den här skymningstiden då det är svårt att få till klara bilder, försök dessutom säga till detta vilddjur att hållas still en sekund eller två. Så gott som omöjligt.

Jag flyttade runt lite tavlor och upp kom denna mörka som har två år på nacken men som aldrig varit upp på väggen. Nu kändes det som om den hittat hem.

Har haft vita gardiner i vardagsrummet år ut och år in så när gubben kom hem och tog över skötarrollen åkte jag för att få hem nya, mörkare.

Nånstans finns inbillningen om att vi ska kunna ha långa gardiner som vi haft tidigare men som syns på bild är de mycket intressanta. Få nu se om jag får lyfta dem en tid, tiden får utvisa.

Men vad skulle nu detta fromma lamm hitta på ??? Gör väl aldrig något galet! I alla fall blev jag nöjd med lite medel, det bästa är ju när man har det mesta undanstoppat och tar fram igen eller låter saker byta plats. Redan det gör stor skillnad. Väntar så på dagen när vi kan ha mattor på golven igen.

 Glad fredag på er!