Så mycket att vara glad över

I går var jag ensam hemma medan gubben gjorde sitt livs lopp med tre andra hågade. Tidig morgon startade de och hade en heldagsutfärd framför sej.

På kvällen satt jag på verandan och väntade min prins.

Och där i solnedgången kom han på sin svarta springare.

320 kilometer bakom sej och oförtjänt pigg. Jag hade inbillat mej att han skulle ramla i mina armar...
Strongt av hela gänget och jag lyfter på hatten.

I dag har jag mest varit lycklig över det lilla här hemma. Tomater som gulnar.

Tomater som rodnar.

Tomater som svartnar, men det är helt okej för de ska bli svartlila i sin mognad. Spännande.

Förundras över växtkraften i pilträd. I våras var det bara kala stammar efter att vi sågat ner. Beundra mina näsborrar... ;)

Ros på gång.

Glad åt rosstödet, fullt sjå ändå.

Dahliornas skönhet slår mej varje gång jag går om.

Med fiberduk på räcker jordgubbarna också åt oss och inte bara skatorna eller vem det nu är.

Till och med åt farmor i kväll. Fina farmor som snart är tillbaka i sitt Esse igen.
Så mycket att vara tacksam och glädjas åt.
Nu är det min tur att ta en kvällsrunda med cykeln.

Plockepinn

Gjorde ett växtstöd åt vinrankan i går, jag har ett tålamod som folk skulle avundas om de bara visste i dessa dagar. Jag spikade ihop av blompinnar och byggde uppåt, band sedan om för att få stabilitet. Så nu finns det lite att växa på om den bara ville sätta lite fart rankan. Kan väl säga som så att i år bryggs det inget vid hos oss.

Går ungefär lika bra med luktärterna, detta är första blommet och skall naturligtvis dokumenteras.

I dag tog jag tag i projektet lasera ribbstolarna.
Vi har haft dem i uterummet och därför haft dem obehandlade, men nu ryms det knappt längre och får således flytta ut. Därför behövde de ytbehandlas och det blev grålasering.
Det går ju rätt enkelt att ta itu men sen ska det ju ihop tillbaka också. Gjorde en stol i taget för att ha modell.

Gick väl sådär och tålamodet tänjdes till bristningsgränsen. Finns säker youtubeklipp på hur det går enklast men en händig kvinna i sina bästa år ska klara det på egen hand.

Tadaa!

Fatta hur skönt att bocka av detta projekt och dessutom vara nöjd med resultatet.

Villaliv

I går levde vi villaliv o Öja, tack vare Patrik och Lotta.
Tre generationer huserade på vackert ställe och njöt av dagen.

Rejäl pulkabacke rakt ut i sjön.

Det kajakades...

... och båtades.
Däremellan det viktiga kaffet och maten intogs.

Nyfikna så in i vassen.

På sena kvällen tog jag min årliga sommarrunda till Lappfors och stannade som vanligt vid gamla bron, blev nostalgisk och trampade vidare.

Hemma väntade Rufus <3

Så fantastisk gårdag med flera underbara nyheter som gav en extra kick. Mera om det i senare skede.
I dag har jag hunnit ligga på massagebänken och pinas, det är som att försöka mjuka upp en sten, näst intill omöjligt.

Dagar som flyger och far

Hur är det möjligt att man vaknar, går ut och röjer runt i trädgården och plötsligt är det kväll???
Nåt är det som inte stämmer när det kommer till tid, arbetsdag och ledighet.

I går kväll hoppade jag på den blåa cykeln och trampade över vägen till Merabs skönheters ordförande med fru, virrade runt i deras trädgård och fick följa deras röster för att så småningom hitta dem i det gröna sköna paradiset. Blev varmt mottagen och fick en guidad tur genom trädgården som det inte finns make till nån annanstans. Allt som inte ska växa i denna zon växer där och man slås grön av avund och förvåning. Själv är jag glad över att första blomman på en dahlia ny för året håller på att slå ut, kan bli väldigt fint av det som nu tillåts att se.
Och inte nog med att jag fick en rundvandring. Plötsligt stod jag framför fyra krukor med plantor upptagna alldeles enbart för min skull och jag stod med förvåningens finger i häpnadens mun (eller hur den nu gick) Fick helt enkelt trampa hem, ta bilen och lassa in i bagageutrymmet.
Vilka bedårande vänner man har!

Och jag fick ju blodad tand. Fick trädgårdsmästarfeelis och skurrade runt med kärra, skyffel, plantor och jordpåse idag. Förstorade, flyttade plantor, planterade plantor, slängde plantor (ja faktiskt), jordförbättrade och drog ogräs till förbannelse. Och jag kan med gott samvete säga att det inte blev sämre i alla fall, fast man ska vara skarpögd för att se att nåt överhuvudtaget har ändrat här på vår lilla plätt av jordklotet.
Solen kom och grillade mej och mitt fläsk och jag tänkte koka över där ett tag så det blev skuggläge, dricka och en bok jag nu läser andra varvet i brist på annat. Mia, hon är så otroligt klok hon med sina funderingar.

Ska jag nu alls skryta med nåt från min sketna trädgård är det väl rosen New Dawn som börjat blomma och har ca 50 knoppar. Endast andra sommaren den står här hos oss. Kanske den rent av gillar stolen som ger stöd när livets vindar blåser kalla.

Två dagar

Måndag morgon och vädret var cykelvänligt åtminstone under förmiddag.
Vi tog "skogscyklarna" och begav oss ut på en runda i sakta mak. Det här hörnet har alltid påmint  mej om seven eleven hörnet men i går såg jag att det måste vara skogens egna katedral.

Vi cyklade på stigar i varierande framkomlighet, här kanske bäst av alla.
Regnet tog oss på slutet och det fullkomligt rann vatten av oss när vi kom hem och jag hade ett gruslass mellan tänderna av hur det hade yrt upp från däcken.

Så enormt vackert på kvällskvisten.

I dag till Idea Park i Seinäjoki med mamma och Hasse. Jag var mycket skeptiskt till detta tilltag men det blev lugnt när vi kom fram för där var väldigt glest med folk.
Jag var rädd att vi kvinnfolk skulle få tråkigt där bak i bilen så jag såg till att vi hade att leka med.

När vi kom hemåt sprang denna lurvboll lös efter vägen och det visade sej att han smitit och husse kom strax efteråt och hämtade honom, eller henne, det glömde jag fråga. Jag fick i varje fall några minuters gos som jag lever ett tag på.

Under dagen fick jag investerat i en lampa och hemma kunde vi hänga upp semesterns lampprojekt som jag fnulat på. Tror det blev riktig bra plats den fick.

Det blev nog inga storhandlingar men ett halsband som passade utmärkt till dagens outfit och nåt smått i klädväg.
Maten på Momento får tio plus och var dagens höjdpunkt.

Allväders söndag

Vilket söndagsväder vi fick. Sol, regn, åska och hagel, nåt för alla så att säga.
Jag startade som så ofta i växthuset, klippte ner en skottkärra med gurkblad och skördade en del. Vilken glädje att få bära in allehanda gurkor, och som min farmor säger: man känner sej rik!

Jag fick besök av en fjäril och jag har valt att tro att djur i olika former kommer med en hälsning från Zeb. Första dagarna var en sädesärla alltid nån meter i från mej när jag höll på i trädgården och satt jag på terrassen satt en sädesärla på takrännan hur länge som helst. Den höll ofta till på Zebs grav, gick runt där och pickade och var inte rädd.
Så i dag skickade jag en hälsning till Zeb via fjärilen. Att jag är slut i huvudet kan nån tycka men jag har både läst och hört andra med samma upplevelser och jag mår så mycket bättre av att tro.
Vissa människor samlar nallar och pratar med dem och det mår de bra av. Alla måste hitta sin väg i sorgeprocessen.

Rosens tid i vår trädgård nu.
Ungdomarna har spenderat eftermiddagen med oss. Glad att vi fick ihop mat i åskvädret med en viss fördröjning. Redan från morgon stekte jag plättar så de var klara att sätta tänderna i som efterrätt med sylt och grädde.
I kväll har jag besökt farmor och gammelmoster på sjukhus. Två flugor på smällen och glädje över att kunna glädja.

Upp på sadeln igen

Vackert från gårdagskvällens promenad. Så konstigt att gå utan hund vid sidan, vet inte riktigt vart jag ska göra av mej. Försökte få en kossas uppmärksamhet och namnet Zeb föll nästan över läpparna då det var precis det samma med honom, var aldrig riktigt frivilligt med på fotografering.

Så perfekt cykelväder i dag och jag ville så gärna tillika som jag var rädd att ryggen inte skulle klara det. Men det har känts riktigt mjukt och bra nu, bara en massa små blånader längs ryggraden efter älgvandringen.
Så vi for iväg i lugnt tempo till att börja med så jag skulle få känna efter och första stoppet hade vi redan efter Edsevö så jag fick stiga av cykeln och göra små rörelser. Allt var gott och vi fortsatte och av bara farten blev slutdestinationen Bryggan vid Öja. Fina cykelleder nästan hela vägen.
En hamburgare och ett glas grön lemonad så var orken tillbaka för hemfärd.

Kisar mot solen.

Här längs med vägen stannade vi till en stund och på andra sidan vägen satt en lapphund och skällde på oss. Jag har sagt att hundar bryr jag mej inte om annat än jag kan tycka de är fina men om jag ser en lapphund är jag rädd att gå sönder. Det här var första lappen i verklighet och jag stannade till och hjärtat bara smälte inför denna lurvboll som satt och tittade tillbaka på oss. Jag gick inte sönder utan blev alldeles varm i hjärtat.

Kaffe vid Strandis.

Sen körde vi rakt mot Sandsund och svängde mot Bennäs för vi skulle ha 100 kilometer när vi var hemma, eller det var väl mitt mål, för gubben enkel match.
Det var ett högt tempo den sträckan och jag måste ha saftpaus vid Bennäs byagård.

Jojo 100 km, där satt den!
Åh va det var skönt att slänga sej på den våta gräsmattan när vi kom hem, tydligen hade det kommit en regnskur medan vi var borta.

I dag har det gått två månader utan Zeb och saknaden har blivit mer och intensivare än vad den var i början. Då var jag väl i ett töcken och inbillade mej att det är bara så här en tid sen kommer han tillbaka och allt blir som förr. Nu har jag insett att vi haft vår tid tillsammans och den är borta och kommer aldrig tillbaka. Och den insikten vrider om den vassaste kniv rakt i hjärtat. Du som har eller haft hund och älskat vet precis vad jag skriver om, du förstår tankarna som snurrar. Men det är väl som det sägs att allt har sin tid och då är det att låta sorgen ha sin, tids nog måste kniven bli slöare annars skulle det inte gå.
Vi satt på terrassen i kväll och solen värmde huden. Jag hade gjort en supergod sallad med kyckling och fetaost och ett glas kallt riesling som en fluga med all makt skulle ner i. Jag sa åt gubben att här har vi himmelriket på jorden nu om man bortser från saknaden efter Zeb och kroppsliga åkommor.
Det är så härligt att man får de insikterna emellanåt.
Vi har haft en alldeles fantastisk dag.