Trädgårdsbloggen

I går kväll haffade jag Bonzo på bild i färd med att stjäla en gurka från köksbordet. Men jag tyckte det var så gulligt så, en gurka av allt gott kan man tycka. Så det slutade med att vi delade på den. Rakt ur växthuset och himmelsk god.

I dag njuter han mest i skuggan och här inne ligger han framför golvfläkten. Tuffa tider för både hund och fabriksarbetare. Tyckte synd om gubben som jag genomsvettig efter en halv timme när jag fick åka hem. Hade jag haft bil hemma hade jag levererat glass till dem.

Man kunde nästan tro att detta är en trädgårdsblogg med alla gröna sköna bilder som publicerats den senaste tiden men ack så fel ändå. Vår lilla klena täppa är inte mycket för världen att beskåda men jag gläds oerhört åt det lilla. Så där alldeles lagom för att jag ska orka sköta och ta hand om.

Broccolin håller på att ta fart, den som jag aldrig haft tidigare. Det bästa beslutet var att plantera den i växthuset med fiberduk över. Inga skadeangrepp så långt.

 Skrev jag att jag besökte Blomqvists plantskola i går? Häggmispelträden som dog under vinter blev förnyade med endast ett litet mindre träd. vet inte vad det är just där men inget överlever särskilt länge. Inga sorkar, det är uteslutet men om leran ställer till det som finns på djupet, jag vet inte. men vi gör ett sista försök nu. Annars ska jag bära hem ett flyttblock och ställa över hela gräsplätten.

Ungefär som med vinrankan som vissa lever några år andra inte ens över vintern och jag hade bestämt att inga fler. Men så hade Leif så stora och fina och utan att ens tänka fanns en med i bilen hem. Så det kan gå.

Och om jag inte skrev i går (hjärnan nådde kokpunkten och smälte) så träffade jag på en studiekollega från konstskolan som jag inte sett sen vi slutade. Hon bor i Vasa och av alla ställen så träffades vi i Lepplax, så roligt.

Nu tror jag det blir ett dopp i ån.

Söndag med gråväder

Startade dagen med alternativ outfit för hundpromenad. Det är väl inte så noga tänker jag här ute på landet.

Blöt hund efteråt men ack så lycklig.

En fröjdefull syn i växthuset, det bara strösslar gurkor nu.

Vi gjorde pizza på grillen åt våra ungdomar i dag som jag tror blev uppskattat. Hela tiden lär man sej något nytt också i den processen.

Och den stackars kiwiplantan som blir uppgrävd av den andra hunden i följd verkar ha ett tålamod utan dess like och visar sin tacksamhet med att blomma.

Besökte farmor i kväll och hon var så kaffesnål. Sen somnade hon och jag smög mej ut på tå för att inte väcka. Hoppas hon senare hann få sitt kvällskaffe.

 Nu har jag två veckor med fyra arbetsdagar var sen ska jag gå ner i ett viloläge som  heter duga. Knappt att jag kan fatta det.

Nöjd hund

Det har varit en lång dag och ännu är klockan bara 18.00. Bonzo gör sej påmind som vanligt tidig morgon. Det räcker inte med att han får mat och slipper ut och kissa, han tål inte hur länge som helst att vi ligger och sover utan vill ha upp oss. Så han talar högljutt, dunsar med bollar och suckar utdragna suckar så att vi verkligen ska förstå att nu är det så lååångtråååkigt.

Men i grunden tror jag det är en lycklig hund, trots att både vi och han har brister. Vi hittar en väg som vi banar oss fram genom tills vi alla är nöjda utan en massa kurser och lydnad. Det finns varken tid eller ork för regler och prestige. Vi vill bara ha en hund som funkar med oss och än har vi en bit att vandra.

Det jag saknar mest för Bonzo är lekkompisar. Hundlekiset flyttade till Markby och jag tyckte det var orimligt långt för en timmes lek. Ett alternativ skulle kunna vara en till hund... Där var det några som föll av stolen redan. Frågade gubben just om han inte önskar sej en till hund i nästa års födelsedagspresent, i år fick han bara proteindryck och bars så jag kunde satsa mer nästa år ;) Nå nej, visst kan det tänkas att Bonzo och jag får vara nöjda så här.

 I dag har jag hunnit (och orkat) städa, jag åkte till stan för att handla och jag har tvättat tre fönster före det började regna. Sen satt jag på verandan och lyssnade på Andrea Bocelli när regnet föll och Bonzo låg bredvid och sov. det var så rogivande och skönt.

Vädret känns just nu som en innekväll och jag kunde kura ihop mej i soffan och tänkas se nån bra film eller så. Få nu se vad som bjuds.

Rubrik koma

Denna godbit blev 11 månader i går. Snart får vi fira 1 år med partyhatt och ballonger. Önskar så att han skulle komma ner i varv så smått och kunna dämpa sin livsglädje några hack, det är liksom lite i överkant om jag ska uttrycka det milt. Tiden lär utvisa.

Tufft med värmen på arbetet i dag och jag var rätt tam när vi kom hem. Men med mat i magen kvicknade jag till och vi hjälptes åt med att klippa gräsmattan som bara växer och växer, den förstår inget annat.

Ginnala lönnens oansenliga blom men skir och vackert på sitt sätt. Fredag i morgon och arbetsdagarna har räckt bra till trots att jag var ledig måndag, konstigt nog. I morgonkväll ska vi göra pizza på nyinköpta pizzastenen som ska sättas på grillen. Undrar just om jag ska göra degen redan i kväll och låta den få en rejäl långjäsning. Hoppas i alla fall att det blir redigt gott.

 

Jag ville plocka blommor

Trevlig blåsdag! som Nasse hälsade i en Nalle Puh film som rullade hos oss för många år sen. Det har verkligen blåst men hur trevligt det nu sen är kan man fråga sej. Jag vaknade i natt och fick ta mej ut i regnvädret och plocka in några blomkrukor förrän de blåste sönder.

De få jordgubbsplantorna jag har blommar så kanske en och annan gubb blir att smaka, beror helt på vem som hinner först ,vi eller fåglarna. Den vita marktäckaren är igång med sin allra första blomning.

Snöbollsblom som brutits av i blåsten och som Bonzo önskar ska smaka som glass.

 I kväll har jag fått hålla en väldigt liten Ronja i famnen, runt tre veckor gammal om jag inte är ute och cyklar. Som dessutom ännu borde ligga tryggt i mammas mage men hade väldigt bråttom till världen. Så ni kan förstå att det var ett alldeles otroligt litet knyte att hålla i. Och tossorna jag virkat var som två stora lastfartyg bredvid. Men nog finns här rum att växa.

Det blev en bukett av blommorna jag plockade längs kvällspromenadstråket.

Ledig dag

Senaste inlägg slutade med att jag skulle titta på Finland som mötte Danmark i fotboll. Det blev otroligt dramatiskt och magen knöt sej i ovissheten om den danska spelaren skulle överleva överhuvudtaget. Sånt är man inte beredd på när man bänkar sej i tv soffan och det blev en märklig kväll med många känslor.

Söndagsmorgon tillbringade jag i växthuset med att binda upp gurkor och tomater och kunde konstatera att physalisen hade flera blom. En ny odlingsväxt för mej så det blir intressant att följa den.

Solrosorna fick jag också stöda, de växer så det knakar. Kan bli fint med de blandade sommarblomstren under.

Vi tog cyklarna och drog iväg på en skogsvägsrunda.

Hittade fina lador.

Morgonstund har guld i mun. Det bästa med lediga dagar är väl ändå stunden med morgonkaffet som man inte behöver häva i sej skållande het i kampen mot klockan. 

Strövtåg i morgonstund. Bonzo fattar inte vad vägar är till för, allt det intressanta finns ju ändå i dikesbotten eller bland det höga gräset.

Vi fortsatte att vara ute hela förmiddagen. Härligt med svalare väder då man får nånting gjort. Grävde upp döda träd bland annat. Suck...

 På eftermiddagen stack jag mej in hos farmor och vi hade en underbar stund tillsammans. Pratade mycket och skrattade hjärtligt åt farmors ramsor. Så härligt att se henne skratta högt, det är väldigt sällan numera. Åkte hem alldeles varm och bubblig i bröstet.

Regntunga skyar

Regntungt redan från morgon och vi njöt för fulla muggar. Korsdrag genom huset då flugor och myggor var puts väck i blåsten. Det här regnet har varit efterlängtad och så välbehövt. Dessutom är det mysigt med innedagar i bland då man i lugn och ro kan dona på med ett och annat. Här har det varit lite städning som dock känns halvt meningslöst då jag vet hur det blir efter att Bonzo varit på en uterunda men man behöver väl skrapa av ytan mellan varven.

I går kväll satt jag faktiskt uppe och såg fotbollsmatchen mellan Turkiet och Italien pigg som jag var. Tur var väl det för när matchen var slut fick jag blicken på min storfavorit Luis Figo bland kostymhunkarna. Och invigningen alltså, Bono och The Edge och fantastiska Andrea Bocelli med Nessun Dorma. Så storslaget att det blev svårt att andas. Det blir väl att se Finland i kväll också då vädret inte konkurrerar om min uppmärksamhet.

 

Jag hade också cafe ´träff med en kär vän på stan i dag. Vi har inte setts på ett halvt år då vi befunnit oss i olika länder men vi tog upp tråden där den lämnade sist och hann med en pyttedel på våra två timmar. Det får helt enkelt bli en träff till inom snar framtid.