Det har varit en lång dag och ännu är klockan bara 18.00. Bonzo gör sej påmind som vanligt tidig morgon. Det räcker inte med att han får mat och slipper ut och kissa, han tål inte hur länge som helst att vi ligger och sover utan vill ha upp oss. Så han talar högljutt, dunsar med bollar och suckar utdragna suckar så att vi verkligen ska förstå att nu är det så lååångtråååkigt.
Men i grunden tror jag det är en lycklig hund, trots att både vi och han har brister. Vi hittar en väg som vi banar oss fram genom tills vi alla är nöjda utan en massa kurser och lydnad. Det finns varken tid eller ork för regler och prestige. Vi vill bara ha en hund som funkar med oss och än har vi en bit att vandra.
Det jag saknar mest för Bonzo är lekkompisar. Hundlekiset flyttade till Markby och jag tyckte det var orimligt långt för en timmes lek. Ett alternativ skulle kunna vara en till hund... Där var det några som föll av stolen redan. Frågade gubben just om han inte önskar sej en till hund i nästa års födelsedagspresent, i år fick han bara proteindryck och bars så jag kunde satsa mer nästa år ;) Nå nej, visst kan det tänkas att Bonzo och jag får vara nöjda så här.
I dag har jag hunnit (och orkat) städa, jag åkte till stan för att handla och jag har tvättat tre fönster före det började regna. Sen satt jag på verandan och lyssnade på Andrea Bocelli när regnet föll och Bonzo låg bredvid och sov. det var så rogivande och skönt.
Vädret känns just nu som en innekväll och jag kunde kura ihop mej i soffan och tänkas se nån bra film eller så. Få nu se vad som bjuds.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar