Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

fredag 18 november 2022

Fredag - som en länge väntad vän

Äntligen har vi minusgrader och rimfrost, till och med snö på marken i dag. Härligt att ta promenader när marken är frusen och Bonzo kan släppas in i huset som han är. 


I går kväll hade vi lillebror på besök och det vankades solbullar från Jeriko Gård. Jag hade tidigare under dagen varit till arb. hälsovårdens fysioterapeut för att få ännu mera stärkande program och där menas att min överrörlighet är största boven i dramat. Fasettleder som ligger och glider yta mot yta. 


Jag är i full gång med vinterpyntande som rätt vad det är övergår mot jul. Ändå rätt neutrala färger hittills och jag tror vi fortsätter i samma stil över julen. Trä rent känns naturligt i vårt hem.


Efter dagens arbetspass tog jag raka spåret in till farmor och det är länge sen våra samtal känts så förtroliga och nära inpå. Som om hon var medveten hela tiden att jag, eller nån var där. Det blev så känslosamt att ögonen rann över på väg ut i bilen. Fast jag så önskar att hon ska få släppa taget är jag livrädd att förlora henne.

Svängde in till blomsterbutiken och köpte en burk pepparkakor, mest för att jag länge dreglat över den vackra burken.



 Och det blev en fredagsbukett. Den här kommer gott och väl stå sej över lillajul. Nu måste jag ha frisk luft så det blir en liten runda med hunden fast gubben varit på en 7 kilometers med honom redan i dag då han haft en ledig fredag. Sen kommer det efterlängtade programmet På spåret.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar