Tre små gummor

Äntligen kom morgonen då vi kunde hoppa på tåget ner till Helsingfors. Så taggade att man kunnat tro det handlade om en jorden runt resa. Jag som är den kreativa hade stickat mössor åt oss och det blev många roliga skratt bara av dem under de två dagar vi befann oss där.

Min och Alexanders gata i full belysning.

Så härligt att traska på under tusen glimmande juleljus. Mera snö där än vad vi har här men lika eländig pinande vind.

Lagom trötta i fötterna får man se till att få förfriskningar och pusta ut ett slag. Riesling säger vi inte nej till.

Kappeli i underbar vinterskrud. Hit var vi båda dagarna för att få ut så mycket som möjligt av stället.

Bland annat blev det fredagsmiddagens efterrätt här. Vi hade bokat in oss på Amarillo där vi åt riktigt gott och blev proppmätta. Så därför tog vi en promenad genom stan och vek in till Kappeli på glögg och sött när vi gått ner maten. Denna bakelse är bland de topp fem godaste jag ätit. Chokladmousse med hallonsås invändigt och en smaksatt len och glansigt chokladtäcke över med ett gulfärgat salt popcorn på toppen. 

Och tillbaka till hotellet var staden vintrigt vackert.

Högst upp på Scandic Marski hade vi vårt rum. Där la vi ansiktsmask och låg och skrattade och pratade tills det bytte dygn.

Lördag  förmiddag besökte vi Ode bibliotek som mamma och syster inte sett.

Stockmanns julfönster är till för alla med barnasinne kvar. Det händer nåt överallt.

Överdådigt pynt.

Tingeling leksaksaffär går jag inte förbi sen jag hittat denna pärla. Jag blir fem år igen så fort jag stiger in genom dörren och vill ha precis allt.

Lördag var vi inbokade på La Famiglia för mat. Utan bordsreservationer hade vi nog inte fått mat när vi känt hungern krypa på. Lilla jul hade lockat folk ur stuga och lägenhet och många fick vända i dörren.

Vacker takkonstruktion.

Domkyrkan och dess julgran gick vi även förbi.

Nästan halv sju på lördagkväll när tåget sattes i rullning hem mot Österbotten satt vi med shoppingväskor och trötta fötter och pustade i sätena.

Så otroligt roligt att jag har möjlighet att åka i väg med min mamma och syster så här. Prata förtroligt, skratt hysteriskt och vara så "pöllo" vi bara vill och kan.

Som en dyrbar skatt som inte tas förgivet.