Junis första vecka

 Det går ju inte direkt att skryta över vädret hittills i sommar men man får ta det som det är och göra det bästa av det. Jag njuter i alla fall av lediga dagar med nån programpunkt nu som då.

Läser bok ute eller inne, och Konklaven var riktigt bra och alltid synd när man kommit över en bok man gillar. Jag badar bastu och ser på serier mitt på dagen och har ingen som helst skam över det. Tittar nu på Dept. Q och har riktigt fastnat i denna brittiska kriminalserie.

Hugos mommo var på besök ett par dagar så henne träffade jag en eftermiddag på golvet med Hugo, hans mamma och böcker. 

Mamma tog mej till Garden Flora en dag och vi njöt av allt det vackra där. Dessutom fick jag leka av mej en stund.

Nåt som nu är spännande i trädgården är nysroten som jag har planterat på fyra olika ställen. Har haft den redan i många år och den har aldrig blommat, bara kommit ståtliga blad. Nu har alla blomknoppar och detta följer jag nu varje dag. Så roligt att de äntligen vill visa vad de går för. Så tack till givarna av dessa plantor, ni vet nog vem ni är.

Klematisen blommar som aldrig förr och full av humlor, det bara surrar i den.

Kände en viss samhörighet med denna vad kommer till kroppsformen.

Den här pojken njuter av att jag är hemma nu, vi går långa länkar och tar tiden tillvara. Han mådde inte bra av den stressiga tid vi hade i april/maj när hela tiden nån av oss var på väg nånstans och sällan hemma. Det försöker jag gottgöra nu.

Själv landar jag också. Har tagit bort aviseringar från allt vad arbete heter, även om vissa klienter nuddar mina tankar ibland. Fick svar i går på de två sista tenterna jag hade innan skollov och det hade gått riktigt bra så jag är så nöjd över första delen av studierna och ser med spänning fram emot hösten när det blir helt andra konstellationer.

Min farmor har nu varit borta i två år och själv har jag varit farmor över ett år.  Livet, så märkligt, ofattbart och underbart.

Nu ska jag fånga dagen.

Hemmafix, bröllopsdag och vandring

 Söndagen var jag allena hemma då gubben drog iväg på en 200 km cykelrunda med andra tokar som en sista långkörare före Vätternrundan. Det var första juni och dags för favoritgardinerna  i köket.  Lördagen hade vi spenderat i Bennäs och blev bjudna på mat och kaffe. Hugo tog hela 8 steg och alla var mäkta stolta, han har inte bråttom med att börja gå men framåt går processen allt.

Jag planterade tomat och gurkplantor i växthuset som svärmor har drivit upp, snacka om lyx, bara att hämta.

Ute rummet är fixat för regniga dagar.

Jag planterade alla blomplantor jag drivit upp och sådde ännu lite frön som blivit över. De tar sej senare om de vill. Gick runt och bara beundrade allt det gröna som spirar efter det välbehövliga regnet.

Hunden blev tvättad och solade sej i glansen under kvällen.

Måndag började hos tandläkare, blir ett återbesök då en plomb håller på att lossna men det visste jag om så ingen nyhet.

När gubben kom hem packade vi ryggan och körde till skogs. närmare bestämt Nedervetil vandringsled.

Vi hade 35 års bröllopsdag och detta var det bästa sättet vi kom på att fira. :):) Funderade även på en matbit vid Hickarö men där var det säkert fullt öppningen till ära.

Vi gick ca 9 km i rätt svår terräng, passar verkligen inte alla.

Mycket upp och ner, stenigt och mycket rötter.

Men utomordentligt vackert.

På många håll orörd skog.

Spångar på de blötaste platserna och bra utmärkt.

Vi grillade korv.

Höll utkik.

Och vilade benen.

Och travade på.

Det var en riktig rolig kväll med bästa sällskapet.

När vi kom hem öppnade vi en vinflaska vi fått redan i februari. Vi ville spara ett så fint vin till ett speciellt tillfälle och har man varit gifta 35 år så är det väl ett tillfälle så säj. Orkidén hade gubben med sej hem till mej <3

Crazy sista vecka

Ojoj det blev en helt galen sista vecka och bara vetskapen om att det är övergående gjorde att jag höll ihop. Redan på måndag morgon steg blodtrycket till ohälsosamma höjder.

 Jag skulle ha min presentation om palliativ vård via teams och hade fixat med en snygg power point och allt. Jag fick kontakt med min lärarinna som satt i Vasa tror jag och vi skulle börja på. Då försvinner plötsligt alla teams jag har på min dator. Jag fattade inte vad som hände. Försökte logga in igen men allt bara snurrade och jag kom inte längre så vi fick ge upp tanken på presentation den förmiddagen.

Jag satt och slet mitt hår en stund och så försökte jag logga in på annan webbläsare och hittade allt (tack och lov) där. Meddelade att jag är kontaktbar igen och kan ta ett nytt försök. Mitt meddelande såg lärarinnan inte förrän jag kom till skolan på eftermiddagen och skulle skriva två tent på en timme, mellan 14 och 15. Hon undrade om vi kunde göra ett nytt försök 15.30? absolut skrev jag och kände hur stressen la sej som tryck. Nog ska jag hinna hem, få igång datorn och helst också dricka en kaffe.

Tenterna skrev jag i ett rasande tempo, blyerts spetsen blev bara trubbigare och trubbigare och jag tryckte hårt mot pappret och kråkfötterna blev värre och värre. Lämnade upp mina tenter och kände hur det hettade i ansiktet. Rusade ut ur skolan och hem. Satte igång datorn och bryggde en kopp kaffe. När lärarinnan sen tog kontakt var jag som en filbunke. Gjorde min presentation på bästa högsvenska jag förmådde, och bara lät orden flöda. Efteråt sa hon att det märktes att jag förberett mej väl, visste vad jag pratade om och hade en vårdande och mjuk röst... Hon var riktigt nöjd med vad jag åstadkommit och jag kunde pusta ut. Om hon bara visste hur jag svettats den dagen. så fick jag ett par timmar hemma innan jag drog iväg på kvällsjobb.

Tisdag var jag i skolan och sista timmen hade vi knytkalas och pratade om praktiken som vi ska ha i augusti/september. Efteråt körde jag till Larsmo där Omsorg hade en personaldag. De hade startat tidigare under dagen med sårvårdsskolning och kaffe, jag kom fram lagom till lek och mat. Längesen jag ätit så gott och skrattat så hjärtligt. Fast jag var trött så är jag så glad att jag var med i gänget ca tre timmar. När lekarna och bastun var varm körde jag hemåt, jag hade skoluppgifter att göra inför nästa dag.

Sista skoldagen före sommarlov. Det kändes lite vemodigt för till hösten skiljs vi åt och särskilt jag som sållas helt och ensam ur klassen eftersom jag valt Äldreomsorgen som mitt kompetensområde. Så i ärlighetens namn vet jag inte när och om jag ser nån av mina klasskamrater. Men det blir som det blir, jag har gjort mitt val och står fast vid det. En far på mammaledigt och till hennes förstfödda baby hade jag stickat ett par sockor.

En skolelev på väg ut till sommarlovet :) Hur firar man det? Såklart med Hugo som stod i fönstret och gav sitt soligaste leende. Vi lekte en stund sen begav jag mej mot stan och ännu ett kvällsskifte.

Torsdag arbetade jag från morgon, var bara hem och sova emellan. I morse skulle jag upp till sista skiftet före semester och det gick riktigt lätt. Härlig morgon med solen som silade sitt ljus i björkarna. Jag avslutade arbetsdagen på topp med ett klientbesök som lämnade mej varm och glad i hjärtat.

Hemma firades det med en somrig Pavlova i trädgårdsgungan.

Hann med lite trädgårdsfix innan det efterlängtade regnet kom som nu fyller vattentunnan och ger extra skjuts åt allt som grönskar. Plockade in den allra först rosenskäran som slagit ut.

Nu ska jag tända ett doftljus och så blir det kanske en film. Nu är all stress och krav nerpackade och undangömda för en tid.

Sommarlov och semester.

Slutspurten

 När jag steg upp från frukostbordet i morse sträckte jag händerna i luften och utbrast CARPE DIEM!!!   Det har varit en tuff helg med utmaningar i jobbet men jag har försökt ha autopilot på där det behövts och gjort mitt bästa i både vårdandet och omhändertagandet. En vecka till med både skola och jobb sen checkar jag ut i tre veckor och hoppas att jag inte är för trött då. I nuläget törs jag inte känna efter.

Lycklig över palettblomman som verkar trivas i mitt sällskap. Fick små skott av en klient vi inte längre har och därför betyder den lite extra.

Den är så otroligt tät och fin, behöver inte tänka på att toppa den ens.

Den här helgen har jag bara haft karlar på besök. Sönerna och Hugo. Blev som en blöt fläck när jag körde in på gården i dag efter arbetet och vagnen med ett sovande barnbarn stod på gården. Känslan när han vaknar och jag får lyfta honom ut vagnen och han är så där varm, gosig och kramig går inte att beskriva. Sen tittar vi på fåglarna som flyger runt en stund före vi går in. Sen kakkar han två gånger och alla blir glada för då vet vi att föräldrarna får en lugnare kväll och natt :)

I går kväll planterades det, gödslades och jord förbättrades. Krukor fylldes med torv för tomat och gurka och gubben sprang runt med gräsklipparen. Än är det mycket ogjort men lite i taget så blir det nog en grön och blommande sommar i år också.

I kväll har jag gjort en power point för en presentation som jag ska hålla via Teams i morgon. Den ska handla om I livets slutskede och än en gång har jag min farmor i tankarna. På eftermiddagen två tenter och jobb på kvällen. Nu kör vi så det ryker!

Efterlängtad helg

Fredagen var så ljuvlig när jag startade arbetsdagen. Solen sken och ingen blåst, dessutom härliga klienter på min runda.

Här hemma blommar vitsippor i mängder som ger bud om bättre tider.

 

Skogspromenader med Bonzo medan solen silar sina strålar mellan stammarna.

Man kunde tro att Bonzo samlar inför nästa vinter, mossa och lava att göra varma brygder av i förkylningstider. Och hälften bark i brödet, vilket inte alls låter omöjligt.

Denna lilla trädgårds nisse har jag fått glädjas åt tre dagar i sträck. Först hälsade jag på honom, sen kom han både lördag och söndag hit med sitt soliga leende.

För att orka hålla oss vakna under Eurovisionen blev det glassutfärd under gårdagskvällen. Det gick inte hela vägen för Kaj men nog är de ju segrare ändå i våra ögon.

Håksade att rabarbern växt sej stor så det blev en långpannekaka med vaniljsås till eftermiddagskaffet.

Skoldagar 2, 5 dag denna vecka. Vanliga dagar måndag och tisdag och en övningslektion med mattetent efteråt på onsdag förmiddag. Räknar ner dagarna nu.

Eitta firas

 Märker att jag haft nåt konstig fotoformat på mobilen så vissa foton är väldigt avlånga. Men ingen skada skedd för nu är jag här. 

Just nu sitter jag i soffan nertryckt som en hösäck men märkvärdigt nöjd. Jag har varit på mattelektioner på förmiddagen och lärt mej räkna ut volymer... skrev jag lärt mej? sitter inte riktigt ännu om jag ska vara ärlig. På eftermiddagen har jag haft yrkesprov i medicindelning, ifyllande av narkotiska preparat förbrukningskort, subcutan och inremuskulär injektioner på docka. Godkänd även om jag villade bort mej i förklaringar om var man får picka de olika. Aldrig ska nervositeten lägga sej, fast vi har de vänligaste av lärare som visar och förklarar. Hur som helst så svängde jag in till det lokala bageriet efter toscabulle att fira med efter skoldagen.

Och du lämnade alltså mej utan bulle?

Annars har jag stickat klart tröjan som blev helt användbar. Betyder att jag är utan att ta i händerna igen.

Men jag skickade efter en bok som känns aktuell i dessa dagar, har dock inte kommit igång med läsandet ännu.

Morsdagen kom och for. Jag blev firad i lördags i Bennäs och i söndags delade gubben och jag på oss och firade själv våra mammor. Jag jobbade förmiddag båda dagarna och ända sättet att få nån egentid i helgen var att göra så. 

Vi terräng cyklade på söndagkväll och vädret var alldeles perfekt. Så roligt och så länge sen sist, alltför länge sen.

Nu väntar jag mest på att veckan ska gå mot ända och det ska bli helg. Är ledig då och  ja det kommer att komma lägligt än en gång. Snart bara två veckor kvar till både sommarlov och semester.