Om mig

Mitt foto
En kvinna och vårdassistent i sina bästa år. Försöker sätta en guldkant på varje dag genom att vara kreativ, nyfiken och positiv. Vill tro att man kommer långt med det. Följ gärna med i min enkla vardag om du har tid och lust.

lördag 27 april 2013

En dag så skön


Zeb-Livsnjutaren.
Han har fått för sej att sitta på bordet nu. Kanske för att komma med nosen närmare solstrålarna, eller bättre kontakt med fåglarna. Han använder det också för att blänga surt på oss genom fönstret när vi stängt honom ute. Han är kul våran Zeb.
Tydligen har veckan som gått tagit hårt på krafterna, är matt och...ja matt.
Finns hur mycket som helst att göra, kratta tex. men ena armen säger stopp, den har tagit mycket stryk den sista tiden. Så jag har sytt om lite byxor, gått på promenad, suttit med svärmor och satt mjöd på jäsning. Tänkte faktiskt hoppa över mjödtillverkningen i år men det kom onda ögat från flere håll här hemma så det blev några liter i alla fall.
Utöver det gjort just ingenting, men jag tillåter mej en sån dag och kanske samma i morgon. Sådana tankdagar behövs också, så oändligt långt till semester att jag inte ens börjat fundera på den.
Kvällen är fantastisk vacker fast vi hade snöslask under eftermiddagen. Märker att det blir livat i markerna nu. I går kväll när jag körde hem i regnet hoppade grodor överallt utefter vägen och i dag satt ett par myggor och tittade på varann på fönstret.
Gasgrillen rullades fram ikväll och storebror grillade korv, påstod att nu är sommaren här och då ska det vara korv och potatissallad. Nåja kanske inte sommar ännu men våren är hur som helst i full gång.

fredag 26 april 2013

Har överraskat mej själv ännu en gång


Ja jag slutar aldrig att förvånas över mej själv.
Stod på trappan och var i full gång med att skrabba skiten ur en pläd när fiskbilen kom till grannens.
Det var dagens första misstag.
Hör mej själv hojta åt fiskgubben om han har nån extra fisk??? Jag liksom står och hojtar om fisk???
Jo visst har han och räknar upp ett par stycken. Där nånstans hör jag ordet rökt och tänker att det tar jag för där är det minst besvär, bara att kladda och äta med fingrarna för dem som är hugade.
Oh my lord när han sen drar upp dörren till sin skåpbil. Stanken av fisk och rökt fisk och allt vad där nu är får mej nästan att tuppa av. Nu gäller det att fokusera och ta fram pokerfejset tänker jag och lägger på ett brett flin och väljer ut en fin lite rökt firrebit.
Han tackar och säger att han nog kan stanna här när han ändå har vägarna förbi, visst säger jag.
Så bär jag in min inhandlade bit i en påse som dinglar mellan tummen och pekfingret med bortvänt ansikte. Lindar in den i ännu ett lager plast och snusar försiktigt om jag känner nån lukt, skurar och tvår mina händer.
Så nu ligger en död fisk i mitt kylskåp bland choritzokorvar, fileer och ostar och jag ber en stilla bön om att inget ska ta skada av odören.
Men lite nöjd är jag i och för sej, att jag får överraska familjen i kväll med maten, de är ju smått konstiga alla tre och gillar kattmat. Själv är jag glad över att ha kvällsskift och hoppas att de vädrat ut lukten ordentligt tills jag är hemma igen.
Men säj nu vad man inte gör för sina kära!

tisdag 23 april 2013

Lediga förmiddagar


Det finns en liten bra sak med att ha kvällsskifte.
Men bara en liten sak. Det är att ha förmiddagen ledig!
Ska nånting göras får jag det bäst gjort från mornarna, sen får man pina sej igenom kvällsarbetet.
I går var det en massa småsaker här hemma som jag donade på med, som jag aldrig annars kommer mej för att göra om kvällarna.
Sent i går kväll sms:ade mamma att hon bjuder på morgonmål från klockan 05.00 i dag. Sånt blir man glad av. Nu blev klockan nästan 7 före jag var där men vi fick två timmar på oss att äta näst intill en hotellfrukost (bara prinskorvarna fattades men de tar jag ändå aldrig av) i lugn och ro och tala om allt mellan himmel och jord. Som jag uppskattar det.
Så rusade jag iväg till frissan och hon på stadsärenden.
Väl hemkommen har jag gått igenom mina tavlor, fått ramar på två så nu är jag klar att leverera ca 10 tavlor till Betanias festvåning. Där ska de få hänga i några veckor.
Zeb ligger och snusar så sött här på täcket och det ser fasligt inbjudande ut. Tror jag tar mej en för tidig middagslur :)

söndag 21 april 2013

Kalasdag


Har i dag varit bjudna på 50 års kalas.
Först gudstjänst, sen mat och kaffe med tårta. Efteråt var det sång och musik och uppvaktningar av jubilaren förstås. En mycket trivsam dag och alla var nöjda och glada. Roligt att få vara med och fira en av våra nyaste vänner, även om vänskapen börjar ha lite år på nacken. Åren går ju så fort när man har roligt.
Där träffade jag på en gammal lärare och som jag är funtad kunde jag inte annat än ta mej en pratstund med honom. Han verkade helt uppriktigt glad åt att jag tog kontakt och tyckte det hade varit rent skamligt om jag bara gått förbi. Även om jag förklarade att han inte fick präntat in något i skallen på mej, men jag sa att jag tyckte mycket om honom som lärare ändå. Det skrattade han hjärtligt åt. Ni som känner till uttrycket: Det här är inget vilohem för orkeslösa åldringar! vet då vem jag menar. Han var sej lik och samma glimt i blicken, bara ett vitt hår påminde om att åren gått.

lördag 20 april 2013

Det tar fart


Dagen lockade till att hämta hem lite blommor, frön och nya krattor.
På terassen var det soligt och varmt och medan jag sökte fram diverse pytor drack jag mitt kaffe och njöt av tillvaron.


I en kasse hade jag åtta penseer, den ena vackrare än den andra. Tycker alla är personligheter och har alltid lika svårt att välja så det brukar bli en av varje ungefär.


Ljuv som en vårdag!


Den riktiga ögonfröjden satt här, mitt i blombänken.
Gräsmattan ser eländig ut där runt bollpilarna men jag kan upplysa intresserade att där är nu krattat!


Slutresultatet.
Nu hoppas jag att mina duktiga karlar får ihop ett par odlingskragar åt mej och mina frön.
Har inte haft ett ordentligt grönsaksland på flera år men åtminstone i dag känns det som om jag vill komma igång på nytt.

fredag 19 april 2013

I mina röda skor


Lycka är...
Att ha röda sommarskor som dessutom passar perfekt!
Ja med den här farten får vi allt börja se om vår sommargarderob. Vet inte vad det var med de här skorna, om det var färgen eller nåt men jag kunde inte hejda mej från att klicka hem dem. Var nästan säker på att de inte skulle passa ankfötterna och det tog faktiskt ett par dagar före jag alls kom mej för att hämta paketet. Lyckan var då desto större när de var som gjutna. Än en gång har märket rieker gjort mej salig över att det finns skor som kan vara snygga och bekväma på samma gång. Det här var tredje paret rieker jag har och jag vet att det är här jag hör hemma i skovärlden.
En tung arbetsvecka ligger äntligen bakom och nu ska jag njuta av att pyssla på här hemma.
Försökte mej på lite krattning men det är alldeles för vått på vår gräsmatta än. Men det kliar ju så i fingrarna att få bort allt gammalt skräp. Tålamod...

tisdag 16 april 2013

Har bråttom till nästa dag


Här är datorn rensad från allt extra och det enda foto jag har är en kolteckning föreställande min förstfödde. Nu vill jag inte påstå att det är särskilt likt men jag har gjort mitt bästa för stunden.

Vilken skitdag! Jag säger inte annat. Nu har jag bara bråttom till nästa och hoppas den blir bättre. Jag skulle fått hämta mitt paket som innehåller ett par sommarskor jag förälskat mej i men tänkte att det är då meningslöst, de kommer ändå inte att passa. Då är det verkligen surt.
Men ute är det vår. Snön smälter i rask takt och fåglarna är i full gång. Nu är jag inte så bra på det där med fåglar som ni ju redan vet men massor av nåt måsliknande hade stormöte ute på åkern när Zeb och jag var ute och traskade. Sen var det två par av nån svart sort med vitt under som brukar vara riktigt aggressiva när det är äggkläckningstider, ja ni hör ju att jag är number one ornitolog.
Men roligt med fågelsång är det hur som helst.
Fågelfrön eller skalen efter fröna finns över hela gården, kvistar löv ja allt som gömts under snön är nu framme. Och det är inte att tänka sej att gå över gräsmattan för det "pållar" under skorna.
En alkopåse plockade jag bort men den kan vi skylla nån granne för och så var det ju den där hundskiten runt kojan. Men som sagt blött,blött.
Alltså det är typisk början på våren.

söndag 14 april 2013

Nu är våren här


Jag har inte haft så bråttom med våren faktiskt och inte heller tänkt särskilt mycket på att den är sen.
Men i dag kan jag slå fast att våren verkligen är på väg. Det är vatten överallt.


Gummistövlar är det bästa på fötterna nu om man ska ta sej över vår gårdsplan. Så kommer det att vara en lång tid framöver.


På terassen har vi suttit med våra kaffekoppar och njutit i dag. Det är där vi alla trivs.


Över för denna säsong ?

Helgen har varit riktigt bra. Att få sova om morgnarna är väl ändå det bästa. Att själv vakna när man är utvilad, då kan man ta tag i dagen ordentligt.
Lillebrors examen närmar sej och igår inhandlades kostym,skjorta och slips. Bäst att börja på för tiden går verkligt snabbt nu. Bra att ha det över åtminstone.
Så bjöd gubben på mat och vi strosade runt i butiker. Vädret gjorde att alla andra också hade samma sysselsättning.
Dagens väder har däremot lockat att vara mest på utsidan. Zeb och jag har plumsat runt där snön har varit som djupast bara för att ta det sista ur den. Stannat och njutit av solen och fågelsången.
Hoppas ändå att våren kommit för att stanna nu.

torsdag 11 april 2013

Kvällarna går så hastigt


Jag har blivit osynligare här.
Är mycket medveten om det och troligtvis blir det så också framöver.
Motivationen och inspirationen har försvunnit vartefter snön smälter därute. Ett tag tänkte jag lägga av helt och hållet men i dag känns det lite väl drastiskt.
Kvällarna går i all hast nu och fast det blir längre ljust tycks tiden ändå inte räcka till. Vårtröttheten har slagit sina klor i mej så in till den milda grad att jag varit och ta prover av alla de slag för att utesluta och inte behöva grubbla i onödan. Diabetes finns i släkten och ligger alltid på lur för att banka skräck i mej när marken känns ostadig. Men allt ser hittills bra ut och det är jag tacksam för.
Två nya ytterkrukor har hittat till mitt fönsterbräde (tack Sara för tipset!). Ugglor, vad annars.
Mina tavelugglor är fortfarande ute och flyger och jag hoppas de snart hittar hem.
Så fick jag det roligaste samtal på länge. Ska få ha en egen liten utställning så småningom och att ställa ut är verkligt trevligt sen man kommit över den första skräckblandade förtjusningen. Visst är det roligt att ha sin konst hängandes här hemma men ännu roligare om nån annan också kan glädjas över nån tavla. Mer om det när det blir aktuellt.

måndag 8 april 2013

Mitt livs stora roll


I dag var det min tur att se det första svanparet flyga över ängarna.
Ett säkert vårtecken men ett ännu säkrare vill jag påstå är hästskit kletad över hela vägen när snön smälter. Hursomhelst svanar, knölsvanar som den gode Hans Hästbacka lärt mej.
Annars är jag dålig på fåglar men vet att de flesta har två ben och vingar. Däremot kråkor och skator, de vet jag skillnad på. Kanske för att jag haft en roll som en skata, en klok sådan. Det kom jag att tänka på medan knölsvanarna flaxade iväg.
Vi gick kanske på fyran eller trean och det skulle övas på teater till julfesten. Lärarinnan hade bestämt att det skulle bli Lille Pers vandring. Rollerna delades ut. Jag fick bara bli med i talkören och det kändes verkligt visset. Jag som tänkt briljera som skådespelare och visa vad jag går för fick bara en plats i talkören. Det hade jag verkligen svårt att smälta.
Så gick det så att den tilltänkta skatan mesade ur och vem tror ni då såg sin chans? Jag gick ut på scenen drog igång mitt värsta och råaste skatflabb HAHAHAHAAAA!!! "Det slottet får du aldrig fatt, det finns blott i din sagobok. Du lille Per, du är en tok! Från fötterna till hjässan, men hälsa till prinsessan! Jag tror det var den enda gång jag kände mej lyckad inför den lärarinnan. När jag spelade en skata. För hon skrattade högt och klappade förtjust i händerna.
Så gick det så att jag fick ta över skatrollen och jag tänkte: Hollywood, here I come!
Nåja så långt bar inte skatvingarna men jag har i alla fall spelat Rickard Herrey och farbror Frej med den äran vill jag påstå och Hollywood fick aldrig veta vad de gått miste om. Tur för dem om vi säger så, Spielberg hade slitit sitt hår.

söndag 7 april 2013

Gråa söndag


En bild bara för att den gör en glad en mulen och grå dag som denna.
Lillebror samlar vinyler och de två senaste var röda och fina. Bra musik dessutom (Porcupine tree).

Dåsig i huvudet redan från morgon och det blev onödigt mycket kaffe på det. Vet att kaffe inte är bra åt mej i alltför stora doser och kan i värsta fall sluta som den gången när katarren tog till storsleven och jag fick leva på fruktpure´ barnmatsburkar i veckor. Men sånt tänker man inte särskilt mycket på före man är där åter en gång.
Har sovit som en tok den senaste natten. Tog igen alla förlorade timmar från veckan som gått.
Satt i varsin soffa gubben och jag som det värsta "tjugoårsenvipensionerades" paret. En lördagkväll och man får vara glad om man orkar till tio, halv elva tiden. Tänkte på alla dansbandssugna som just kommit igång vid den tiden. Men å andra sidan går jag med glädje och lägger mej än plågar öronen med dansband.
Men i bland undrar man ju, vad gör vi sen när vi verkligen är ett pensionärspar? Masar oss i säng vid sjutiden för att sen vakna vid fyra och står och trampar otåligt på att morgontidningen ska komma. Skulle inte alls förvåna mej.
Ja dagen har alltså gått i ett slags töcken och jag har läst över Skäringers bok, Dyngkåt och hur helig som helst. Jösses den kvinnan alltså! Helt underbar och de böckerna kommer jag att läsa flera gånger det är då säkert.
Så till dagens höjdpunkt.
Gubben sökte fram min cykel och pumpade däcken fulla. Drog mej sen med på en tur som var den långsammaste i mannaminne. Nu ska ni veta att efter knäoperationen i somras har jag inte suttit på cykeln mer än en gång och det i ett par hundra meter, sen gick jag knappt på flera dagar.
Så det var skrämmande att se var jag stod i dagens datum. Långsamt trampade vi i väg och jag kände genast av knät men tror det mest var ovan och svaga muskler. Ont gjorde det inte men på helspänn var jag dock. 6 km. mer vågade jag inte första gången. Känner att det kommer att bli bra det här bara jag har tålamod. Tålamod och luft i däcken.

lördag 6 april 2013

Innehållsrik dag


Begav oss tidigt ute i morse för att bevittna orrspel.
- 13 grader kallt så det blev att klä sej ordentligt. 4 orrar såg vi men det blev ingen lång stund vi såg orrspelet. Hur försiktiga vi än var så fick de nys om oss och flög upp i talltopparna.
Till sist var det vi som fick ge oss när fötterna hade förvandlats till isklumpar av allt stillastående.
Vi drack kaffe och åt smörgåsar som mamma hade laddat upp med och varmt kaffe i den stunden var som manna från himlen.


Eftersom vi vid det här laget var pigga som små mörtar fortsatte vi färden till Dunders.
Ingen glädje i fotograferandet fanns eftersom fingrarna stelnade av kylan och jag knappt fick av linsskyddet. Tänk att det ska vara så kallt fast vi befinner oss i april.
Fortfarande som en mört när vi kom hem och jag satte en bröddeg på jäsning. Har hållit på och omhuldat vårt hem i dag. Låter det inte bättre än det fula ordet städat så säg? Omhuldat.
Begav mej till byns trädgårdsbutik och inhandlade lite gröna växter. Kände att det behövdes mera grönt i vårt hem.
Man hinner med mycket när man börjar tidigt även en lördagsmorgon. T.o.m en powernap på eftermiddagen.

fredag 5 april 2013

När ryggsäcken känns lättare


De flesta av oss bär sorg, lidande eller upplevelser inom oss som verkligt tynger.
Allt det bär du med dej i livets ryggsäck och vissa dagar känns den tyngre än vanligt.
Det gäller att bli vän med sorgen, vän med lidandet. Då smärtar det inte lika mycket längre.
En människa som gått igenom något svårt har stadiga rötter som kan bära och sträcka sej långa vägar om man bara tillåter det. Man kan ta sej starkare ur sina sorger bara man bejakar dem.
Gårdagens föreläsning gav oerhört mycket och tankarna har snurrat runt sen dess.
I dag är jag glad att jag har min ryggsäck, fullproppad men inte lika tung. Nästan så jag bär den med tacksamhet, det är ju för den som jag blivit till den jag är. Vill inte vara någon annan.
Skratta av lycka åt livet.
Skratta åt att jag får vara med.
Gråta av saknad.
Gråta av sorg.
Älska de mina till bristningsgränsen.
Älska mej själv.

Lär dej att leva i nuet. Lägg inget på framtiden utan lev i dag. Allt som du tänker göra i framtiden eller då när...och då sen... Inget blir annorlunda då längre fram utan precis en likadan stund som den stund du upplever just nu.

onsdag 3 april 2013

Dags att plocka undan


Påsken är ju över för den här gången och det är hög tid att städa undan pyntet.
Men än får det vara nån dag, har inte tröttnat ännu när det bara är pikuliite som är framme. Mina gula tulpaner som jag köpte för en vecka sen är fortfarande gula och ståtliga i vasen. Helt makalösa tulpaner.
Är riktigt stolt över mej själv, ja lite måste jag få skryta till det.
Fixade ett par plagg åt sonen på min 14 kilos maskin och funderade efteråt om det är nåt annat som borde fixas nu när jag ändå halvt haft ihjäl mej med att få fram åbäket. Kom ihåg att några handdukshängare kommit loss och att jag sparat dem. Så jag har suttit och sytt fast de små hängarna i handdukarna och det är det jag är så fasligt stolt över. Trodde aldrig att jag skulle göra det och nu plötsligt kände jag mej riktigt husmoderlig och sparsam framför allt. Nästa gång ca 2020 eller nåt när jag fått städdille hade de väl hamnat på ekorosk. Nu är de fixade för fortsatt användning.
Puh! Tänk nästan ett helt blogginlägg om de hängarna. Men sånt småfix är bland det värsta jag vet.

måndag 1 april 2013

Nu e de slut


Så börjar glada påsken vara över.
Jag minns inte att nån påsk skulle ha varit så bra som den här. Kan hända att minnet är dåligt och det är det ju i och för sej. Gubben påstår att jag bara kommer ihåg sånt som jag verkligen borde släppa men vad kan man. Hur som helst tror jag att denna påsk kommer att kommas ihåg länge. Den var tidig i år, påsken men ack vilket ljuvligt väder den gav oss.
Känner mej så redo för en arbetsvecka där vi i morgon har föreläsning med Christof Treier. Kanske är man som en ny människa efter det. Har också bokat in en föreläsning på torsdagkväll så här kan mycket hända ännu.
Men nu njuter vi de sista timmarna av dagen och har ni tänkt på hur länge det är ljust om kvällarna? Underbart!